Bakgrund: Sjuksköterskans professionella område är omvårdnad, vilket utgår ifrån ett holistiskt perspektiv där sjuksköterskan ska ta hänsyn till den vårdsökande personens fysiska samt psykiska hälsa. Samhällets och medias syn på personer med psykisk sjukdom kan påverka sjuksköterskan och eventuellt bidra till stigmatisering som kan följa med in i vårdrummet. Personer med psykisk sjukdom kan uppleva sig diskriminerade och misstrodda i kontakt med hälso- och sjukvården, vilket medför en osäkerhet och risk för att de inte söker somatisk vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykiska sjukdomar på somatisk avdelning. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativa artiklar. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskan upplever sig otillräcklig i omvårdnaden av personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning. Upplevelsen av otillräcklighet delades in i otillräcklighet inom organisationen med underteman som miljö, tid och stöd samt otillräcklighet inom professionen med underteman som osäkerhet, kunskap och utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att om de ska ansvara för omvårdnaden för personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning så krävs rätt förutsättningar, i form av kunskap och utbildning, samt en trygg och säker vårdmiljö. / Background: The profession of nurse’s is nursing, which comes from a holistic perspective where the nurse takes both physical and psychological health in consideration. The society and medias view of people with mental illness might influence the nurse. This can eventually contribute to a stigma which can follow the nurses into the hospital wards. People with mental illness feel discriminated and mistrusted in contact with healthcare, this can bring an insecurity and a risk that they won’t seek somatic care. Aim: To describe the nurse’s experience of nursing a person with mental illness on a somatic ward. Method: Litterature review with inductive approach and qualitative articles. The results were based on seven qualitative articles who were analyzed by Friberg’s five-step-model. Results: The results of the study showed that the nurses felt insufficient while nursing people with mental illness in somatic care. The experience of insufficiency was divided into insufficiency in organization with subthemes as environment, time and support, and insufficiency in profession with subthemes as uncertainty, knowledge and education. Conclusion: Nurses experienced that if they should nursing people with mental illness they need the right conditions, in terms of knowledge and education and a safe and secure healthcare environment.

This diploma thesis is focused on the factors influencing the teaching of sport gymnastics at lower secondary school. It was found out when the teachers met themselves with the teaching of artistic gymnastic, their opinions of the inclusion of sport gymnastics in school physical education, the material equipment of the gym at their disposal and the risks of possible injuries. The inclusion of sport gymnastics into the school educational program will be described in the theoretical part. The practical part is compare the results of questionnaires answered by teachers from the primary and lower secondary school and completed by an interview. KEYWORDS Physical education, gymnastics, sports gymnastics, framework educational program, school educational program, gym, equipment, tools, questionnaire, interview

Bakgrund: Akut buksmärta är en av de vanligaste sökorsakerna på en akutmottagning. Trots det är smärtlindringen till denna patientkategori omdiskuterad då smärtlindring innan läkarbedömning anses äventyra patientens hälsa och riskerar att maskera potentiellt livshotande tillstånd trots att forskning de senare årtiondena visat på motsatsen. Syfte:  Syftet med litteraturstudien var att undersöka fördelar och risker med smärtlindring administrerad av sjuksköterska innan läkarbedömning vid akut buksmärta. Metod: Systematisk litteraturstudie som granskat kvantitativa artiklar i ämnet med företrädesvis randomiserade kontrollerade studier beskrivna. De granskade artiklarna har sökts upp i medicinska databaser med hjälp av den strukturerade sökmetoden PICO. Artiklarnas resultat har granskats med innehållsanalys. Resultat: Totalt 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och utgjorde resultatet i litteraturstudien. I resultatet framkom tre kategorier och en underkategori som belyste smärtskattning och smärtlindring, biverkningar och komplikationer, påverkan på diagnosbeslut och patientbelåtenhet. Slutsats: Tidig smärtlindring med opioider och paracetamol smärtlindrar patienten adekvat och försenar inte klinisk bedömning och efterföljande diagnosbeslut av läkare vid akut buksmärta.