Diagnosen språkstörning hos barn är något som ofta försummas på de svenska skolorna och okunskapen kring ämnet, trots att diagnosen är så pass vanlig, är fortfarande väldigt stor. Studien belyser hur arbetet kring elever med språkstörning ser ut idag på skolor runt om i Mellansverige och även hur pedagoger reflekterar kring arbetet med dessa elever. Studien genomsyras av Lev Vygotskijs sociokulturella teori som även den svenska läroplanen lutar sig på idag. I studien utfördes sju kvalitativa intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog som arbetar med elever och lärare i årskurserna F-6 i olika kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med färgteman och utgjorde resultatet. Resultatet visar att bildstöd, struktur och samarbete mellan lärare, speciallärare och specialpedagog är viktigt för ett optimalt lärande för elever med diagnostiserad språkstörning. Resultatet visar även en upplevd okunskap hos klasslärare om elever med diagnostiserad språkstörning som i sin tur kan leda till dåliga förutsättningar för elever med diagnostiserad språkstörning.