Doctor of Philosophy / School of Family Studies and Human Services / Martin Seay / For many decades, the American Dream of homeownership has been a source of pride and one of the traditional ways to improve financial and non-financial well-being for American households. However, during the recent housing crisis, millions of homeowners lost their homes or experienced negative home equity due to job loss, reductions in work hours, or a decline in home values. The recent housing crisis made many individuals and families rethink their American Dream. As with most investments, there are some risks associated with owning a home, especially when housing markets are volatile and the economy is uncertain. Understanding the relationship between household’s risk preference and homeownership decisions may help households make better and more informed decisions regarding their housing tenure choice. This study investigates the relationship between household’s risk preference and homeownership decisions among young adults made during the stability in the housing market, which occurred around 1993, and during the decline in the housing market, which occurred around 2010. This study also examined demographic and economic characteristics of homeowners during those periods. Two separate datasets from the National Longitudinal Study of Youth 1979 and the National Longitudinal Study of Youth 1997 were utilized to address research questions and research hypotheses under the lens of the expected utility theory. The results showed shifts in household’s rick preferences, homeownership rates, and demographic and economic characteristics between periods. Compared to households who preferred lowest risk level, households who preferred highest risk level were more likely to own a home in both periods. The relationships between household’s risk preference and homeownership decisions did not change between periods. However, some relationships between household’s demographic and economic characteristics and homeownership decisions changed between periods. The findings of this study have several important implications for potential homebuyers, lenders, and personal financial planning practitioners. Household’s risk preference, as well as demographic and economic characteristics, should be considered during the home purchase process. The findings also expand the literature on expected utility theory, household’s risk preference, and homeownership research areas.

This study employed a stated choice experiment survey to identify southeastern U.S. farmers’ preferences for contracts to produce Giant Miscanthus. We developed a more theoretically consistent framework which takes into account risk preference and perception information and also accounts for heterogeneous status-quo alternatives. Results from our Random Parameter Logit model indicated that price per ton of harvested Giant Miscanthus, biorefinery harvest, and establishment cost-share all had significant positive effects on the probability of a producer accepting a contract to produce Giant Miscanthus, whereas contract length had a significant negative effect. Our analysis also found evidence of significant preference heterogeneity in producers’ preferences for biorefinery harvest, yield insurance, and contract length. We also found that incorporating risk perception and risk preference information, as well as accounting for heterogeneous status-quo alternatives in the decision framework improved overall model performance even though the respective individual coefficients for these variables were not statistically significant.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(農学) / 甲第23941号 / 農博第2490号 / 新制||農||1090(附属図書館) / 学位論文||R4||N5376(農学部図書室) / 京都大学大学院農学研究科生物資源経済学専攻 / (主査)准教授 三谷 羊平, 教授 伊藤 順一, 教授 梅津 千恵子 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Agricultural Science / Kyoto University / DGAM

Sammanfattning Den finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt. För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå. Som verktyg för att mäta nivåer av risktolerans valdes Grable och Lyttons 13-items risk assessment instrument, vilken har genomgått ett flertal validitetsprövningar. Då majoriteten av forskningen inom finansiell risktolerans har genomförts på den amerikanska marknaden särskiljer sig denna studie då den riktar in sig på svenska individer, från 18 år till pension. Metoden för att få in svar har varit med hjälp av en enkätstudie, både via internet och genom pappersenkäter på ett antal arbetsplatser runt om i landet. Resultatet blev totalt 206 fullständiga enkäter och stark signifikans återfanns hos kön (99 procent konfidensintervall), där män i genomsnitt hade högre risktolerans än kvinnor. Även inkomstnivå var signifikant, med ett konfidensintervall på 90 procent, men visade att sambandet inte var perfekt positivt linjärt (låg inkomst = låg risktolerans, hög inkomst = hög risktolerans). Studien syftade även till att söka övriga förklaringar och samband som risktolerans också påverkar, med hänsyn till: sparande, pensionssparande, investeringsval, framtidsutsikt för den finansiella marknaden samt förändring av investeringsbeteende på grund av de senaste årens finansiella oro.Detta resulterade i att: 13,5 procent svarade att de inte hade något som helst privat sparande; mer än hälften av individerna uppgav att de inte har något privat pensionssparande; individer med högre inkomster valde oftare aktier som främsta investeringsval än de med lägre inkomster, som föredrog sparkonton; en övervägande majoritet har inte ändrat sitt investeringsbeteende men 25 procent av respondenterna angav att de investerar mindre nu till följd de senaste årens finansiella oro på marknaden samt att 40,6 procent angav att det är mer riskfyllt med värdepapper idag; mer än hälften av respondenterna angav att de känner en viss oro inför sin framtida pension.

Background: Since the emergence of Covid-19 has it reaped and created havoc within every segment of society on a national and global scale. The financial market experienced significant declines and losses but some asset items handled the fluctuations better than others. Moreover, since some asset items are associated with different risk levels will various investors with contrasting risk attitude allocate dissimilar proportion of their disposable capital between these alternatives. Especially during low and high levels of economic uncertainty which is related to the volatile market of Covid-19. Although, little to no research has been conducted aimed at understanding how Covid-19 impacted Swedish students asset allocation prior and post the pandemic with different risk profiles.   Purpose: The purpose of this study is to investigate if students with different risk attitudes (risk-preference, risk-neutral and risk-averse) conduct statistically different asset allocation prior and post the Covid-19 pandemic. Furthermore, investigate shifts in asset holdings prior and post the pandemic. Moreover, in order to fill the identified literature gap and add to the current body of knowledge regarding asset allocation and variability concerning risk attitudes since its exclusion of Swedish student’s risk attitudes and impact of Covid-19 on preferable asset items.                                    Method: This investigative study concerns a quantitative survey of 81 different students attending Jönköping University. The survey was structured in a way to uncover whether students with different risk attitudes conduct asset allocation statistically different prior and post the Covid-19 pandemic. Moreover, incorporate sociodemographic factors of students in order to measure its relation to risk attitudes and uncertainty changes. This will be done through non-parametric tests (distribution free) such as the Chi-square, Kruskal-Wallis and Bonferroni adjusted p-value approach. The data is later discussed and interpreted through various academic sources and in the context of the frame of reference (expected utility theory).                              Conclusion: The impact of Covid-19 resulted into increased asset allocation of less risky and “safe” asset in order to deal with the declining stock market and future economic uncertainty. The study also suggest that students liquidated some of their current/fixed deposits and re-invested their disposable capital into a more conservative money management strategy, which was a continuous identified pattern.  Furthermore, the results indicate that students with different risk attitudes conduct significantly different asset allocation concerning commercial insurance, stocks/funds and various bond types prior to Covid-19. However, post the eruption has the statistical identified differences in bonds asset allocation reduced which refers to that the statistical power and dissimilar allocated proportion amongst asset items has diminished. Further multiple comparison reinsures this conclusion. Thusly, the study implies that the differences between asset allocation and student risk profiles are diminished post Covid-19 and therefore students perceived and allocated more similar capital proportions into various asset items. Hence answer the initial stated research question and empirically state that risk attitude of students impact how they conduct asset allocation prior to and to a lesser extent post Covid-19

Syftet med arbetet är att behandla de faktorer som har stor påverkan på fastighetsmäklarens riskbenägenhet gentemot fastighetsmäklarlagen. Eftersom det finns många faktorer som kan påverka en individs riskbenägenhet så har arbetet begränsats till att omfatta: - Lönesättning. - Företagskultur. - Mäklarens upplysningsplikt och lockpriser. - SOU 2018:64 med hänsyn till tillsynen över mäklarföretag samt individerna inom dessa. - Verksam inom mäklarbranschen efter återkallad registrering. Den sistnämnda punkten har tagits med då vi under arbetets gång lade märke till att många mäklare som fått sin registrering återkallad fortfarande var aktiva inom branschen i en annan befattning. Arbetet tar upp mäklares (båda aktiva och de som fått sin registrering återkallad), intresseorganisationerna: FMF (Fastighetsmäklarförbundet) och Mäklarsamfundet samt Fastighetsmäklarinspektionens åsikter i frågan. En kvalitativ metod har använts där data från Fastighetsmäklarinspektionen har samlats in gällande mäklare som fått sin registrering återkallad mellan perioden 2016-2020. Datan har analyserat och dessa, 26, individer har sedan intervjuats (de som valde att ställa upp). Vi har även intervjuat aktiva mäklare, FMF, Mäklarsamfundet samt Fastighetsmäklarinspektionen för att få en mer rättvis bild av verkligheten. Intervjuerna skedde per telefon, med undantag för två intervjuer som skedde per mail. Bakgrunden till att vi valda telefonintervjuer var för att detta skulle underlätta i de fall följdfrågor dök upp och på grund av det rådande läget med Covid-19 så var detta det bästa alternativet. Det finns som sagt många faktorer som kan påverka en mäklares benägenhet att ta risker. Med risk i detta arbete menas att mäklaren utför en medveten handling som bryter mot fastighetsmäklarlagen för egen vinning. Ofta kan det vara på säljaren eller köparens bekostnad. Några faktorer som vi tror har stor påverkan på risk och som vi därför valt att undersöka är lönesättning och företagskulturen. Gällande lönesättningen, som ofta är provisionsbaserad inom mäklarbranschen, så finns det risk att intressekonflikter uppstår för mäklaren. Likaså finns det uppenbara intressekonflikter mellan köparens och säljarens intressen som mäklaren ska tillvarata. Dessa intressekonflikter anser vi ger ökade incitament för mäklaren att ta högre risker i sitt yrkesutövande. Utifrån vårt resultat så finns det indikationer som tyder på att samtliga individer som blev intervjuade delade samma uppfattning som oss. Företagskulturen är en mycket intressant och viktig aspekt för den enskilde mäklarens agerande. Både kollegor och chefer kan, enligt detta arbete och tidigare forskning, påverka den enskilde mäklarens riskbenägenhet. Som chef över ett mäklarkontor innehas ett stort ansvar för att sprida rätt kultur och etiska förhållningsregler gentemot säljare och köpare. Speciellt som nyanställd och nyexaminerad mäklare finns mycket att lära av det praktiska som till viss del inte tas upp under utbildningen. Att ha bra förebilder är en betydande faktor för att själv agera korrekt som mäklare. I lagförslaget för den nya fastighetsmäklarlagen så kommer även Fastighetsmäklarinspektionen kunna utöva tillsyn över chefer och personer i företagsledningen bland mäklarföretagen, förutsatt att detta förslag går igenom. Vi anser att detta lagförslag är ett steg i rätt riktning och att detta skulle kunna bidra till att riskbenägenheten inom branschen minskar. / The purpose of this thesis is to address the factors that have a major impact on brokers risk propensity towards Fastighetsmäklarlagen. Because there are many factors that can affect an individual's risk propensity this thesis has been limited to: - Wage setting. - Corporate culture. - Broker's obligation to provide information and bait prices. - SOU 2018:64 with regard to the supervision of brokerage companies and the individuals within them. - Active within the brokerage industry after revoked registration. The latter point has been taken into account because we noticed during the course of this thesis that many brokers who have had their registration revoked were still active within the industry in a different position. The thesis addresses brokers (both active and those who have had their registration revoked), interest organizations: FMF (Fastighetsmäklarförbundet), Mäklarsamfundet and Fastighetsmäklarinspektionen views on the matter. A qualitative method has been used where data from Fastighetsmäklarinspektionen has been collected and analysed regarding brokers who have had their registration revoked between the period 2016-2020. These individuals, 26, have thereafter been interviewed (those who chose to participate). We have also interviewed active brokers, FMF, Mäklarsamfundet and Fastighetsmäklarinspektionen to get a more accurate picture of reality. The interviews were conducted by telephone, with the exception of two interviews which were conducted by mail, as this was more convenient when we had follow-up questions and because of the prevailing situation with Covid-19, this was the best option. As mentioned, there are many factors that can affect a broker's tendency to take risks. By risk in this thesis we mean that the broker performs a deliberate act that violates Fastighetsmäklarlagen for his or her own gain. This is often done at the seller's or the buyer's expense. Some factors that we believe have a major impact on risk and therefore chose to investigate were wage setting and the corporate culture. With regard to wage setting, which is often commission-based in the brokerage industry, there is a risk that conflicts of interest arise for the broker. Similarly, there are obvious conflicts of interest between the interests of the buyer and the seller that the broker must take into consideration. We believe that these conflicts of interest provide increased incentives for the broker to take higher risks in his/hers professional practice. Based on our results, there are indications that all individuals who were interviewed shared the same view as us. The corporate culture is a very interesting and important aspect for the individual broker's behavior. According to this study and previous research, both colleagues and managers can influence the individual broker's risk propensity. As head of a broker's office, there is a great responsibility for spreading the right culture and ethical rules towards sellers and buyers. Especially as a newly hired and newly graduated broker, there is much to learn from the practical practice that to some extent does not have any room during the education. Having good role models is an important factor in acting correctly as a broker. In the bill for the new Fastighetsmäklarlagen Fastighetsmäklarinspektionen will be able to exercise supervision over managers and people in corporate management among the brokerage firms, provided that this bill will go through. We believe that this bill is a step in the right direction and that this could help to reduce the risk propensity in the industry.

År 2007 – 2008 var Finanskrisen i full kraft vilket forcerade många individer till att träda ut från aktiemarknaden. Ett hårdare finansiellt klimat och en mer komplex produktmarknad har resulterat i att alla individer inte kunnat parera marknadens hastiga förändringar och därmed invänta en framtida marknadsåterhämtning. Detta utfall kan således ha varit förknippat med stora förluster av finansiella tillgångar. Tidigare forskning indikerar att det existerar ett behov av finansiell förmåga vid dessa typer av krissituationer. Är investerares finansiella förmåga en lösning här? Och isåfall, vilka kunskaper är mest centrala för att uppnå en hög finansiell förmåga? I studiens teoretiska referensram redovisas tidigare forskning och en övergripande inblick ges i investerares portföljsammansättningar samt diversifiering av dessa. Först redogörs det för individers finansiella förmåga som innehar en central roll vid investeringar på aktiemarknaden då en hög finansiell förmåga tenderar att medföra möjligheter som kan frambringa goda ekonomiska förutsättningar. Vidare presenteras grundläggande portföljteori följt av diverse riskpreferenser som existerar i denna kontext. Därefter beskrivs de effekter som ofta uppkommer med i samband med finanskriser.  Syftet med studien är att undersöka hur ingenjörer och ekonomer bygger upp och omfördelar sina aktieportföljer. Ett grundläggande kriterium avseende urvalet är att de har erhållit en examen från Uppsala Universitet, inom antingen ekonomi eller ingenjörsskap, mellan år 2000 till 2018. Det centrala här är att identifiera vilka riskpreferenser som existerar för de båda urvalsgrupperna samt att analysera aktiemarknadsdeltagandet – detta för att identifiera möjliga skillnader utbildningarna emellan.  I kölvattnet av Finanskrisen har flertalet investerare uppvisat tendenser till ett mer riskaversivt beteendemönster där resultaten visar på ett reducerat risktagande efter Finanskrisens avslut (2009 – 2018) i förhållande till perioden innan Finanskrisens uppkomst (2000 – 2006). När effekten av Finanskrisen var som starkast (2007 – 2008) uppvisade investerarna ett tydligt avståndstagande från aktiemarknaden, där de som trots allt valde att stanna kvar på marknaden eftersökte mindre riskfyllda investeringsalternativ. Resultaten pekar på att urvalets ekonomer handlar utifrån en mer riskaversiv utgångspunkt gentemot ingenjörer som istället tenderar att uppvisa en mer riskneutrala inställning till marknadens investeringsalternativ. / During 2007 – 2008 when the global financial crisis was in full effect, a majority of the investors on the stock market were forced to exit due to a harsher financial environment and increasing complexity of financial products. The results of this outcome were associated with losses of financial assets for the investors. Previous research has identified and supported the need for financial literacy during financial crises. Could financial literacy be a key factor in resolving these issues? And if so, what kind of knowledge can lead to greater financial literacy? The purpose of this study is to examine how engineers and economists build and rebalance their portfolios. The aim has been to identify the risk preferences that exists for each target group, and to analyze stock market participation – before, during, and after the global financial crisis. This in turn, is crucial for the ability to compare the investors university education and to investigate possible differences in terms of knowledge. The results show that the investors in this study display risk averse behaviours and hold assets associated with risks that are lower than the market risk. Furthermore, economists tend to be more risk averse than engineers which in comparison are more risk neutral in their market behaviours.

No description available.

No description available.

One of the factors significantly influencing our daily decisions is the so-called cognitive depletion.The theory of cognitive depletion postulates the existence of a limited mental resource that is necessary for self-regulation. If the resource is diminished by a task involving self-control, achievement in subsequent self-control task will be impaired. This project examines the effect of cognitive depletion on decisions in the Iowa Gambling Task designed to simulate real-life decision making involving gains and losses. Further, a possible effect of moderating factors that could be affected by cognitive depletion and consequently influence decisions in the Iowa Gambling Task -- risk preference and impulsivity -- is investigated. Dual-process theories postulate there are two systems involved in decision-making: faster, intuitive, emotional System 1 and slower, deliberative, rational System 2. It was found that cognitive depletion leads to enhancement of System 1. As advantageous decisions in the Iowa Gambling Task are closely related to emotional reactions -- domain of System 1 -- it was hypothesized that cognitive depletion will lead to not worse, or possibly even better results in depleted subjects. A controlled laboratory experiment was conducted involving 39 subjects in total. No difference was found in average desicions of depleted and non-depleted subjects in the Iowa Gambling Task, supporting the hypothesis. Further, short-term increase in impulsivity caused by cognitive depletion was very probably moderating choices in the IGT, leading to worse overall performance. Regarding risk preferences, we found that non-depleted subjects were generally more risk seeking in losses context, while depleted subjects exhibited rather loss aversion. This change in risk behaviors due to cognitive depletion very probably did not mediate choices in the Iowa Gambling Task.