Denna studie syftar till att undersöka om icke-professionella investerare med lite eller ingen utbildning inom ekonomi påverkas av en nysseffekt. För att testa detta utvecklas två rapporter gällande ett fiktivt bolag vars enda skillnad utgörs av ordningen informationen presenteras i. Studenter på Uppsala universitets olika campus får sedan läsa en av rapporterna och svara på hur villiga de är att investera i bolaget. Svaren jämförs för att se om presentationsordningen påverkar hur villiga deltagarna är att investera. Vidare fördelas materialet baserat på utbildning, kön och självrapporterad riskattityd för att se om dessa faktorer påverkar om deltagarna påverkas av en nysseffekt eller ej. Resultatet visar att den enda gruppen som uppvisade en statistiskt signifikant nysseffekt var de deltagare som läste första året på en ekonomikandidat. Samtliga fördelningar resulterade i signifikanta skillnader mellan grupperna.

Ungdomar i åldern 15 till 20 år är gruppen med de flest antal misstänkta för brott. Under de senaste åren har kriminaliteten letat sig allt längre ner i åldrarna. Tre psykologiska konstrukt som har kopplats till kriminellt beteende är personlighetsegenskaperna impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. Det har visat sig att konstrukten relaterar till varandra men trots det så har dessa aspekter tidigare studerats separat i relation till kriminellt beteende. Denna studie ämnar således undersöka personlighetsegenskaperna parallellt och se vilken som kan predicera kriminellt beteende hos ungdomar i åldern 15–20 år. Data samlades in genom en enkät riktade till ungdomar i Sverige och personlighetsegenskaperna analyserades därefter genom en multipel regressionsanalys. Detta för att kunna predicera kriminellt beteende baserat på deltagarnas värden på skalor som mäter impulsivitet, sensationssökande och riskattityd. I resultatet av den multipla regressionsanalysen framkom att varken sensationssökande eller riskattityd utgjorde signifikanta prediktorer för kriminellt beteende. Däremot identifierades impulsivitet som en signifikant prediktor för kriminellt beteende. För att bidra till en bredare förståelse av orsaken till kriminellt beteende skulle det vara givande för framtida forskning att fortsätta undersöka impulsivitet och dess roll för ungdomar. Att förstå vikten av impulsivitet för kriminellt beteende är relevant för aktörer involverade i brottsförebyggande arbete för att förhindra ungdomars delaktighet i kriminalitet.

In this paper the authors are trying to understand what separates men from women when they save and invest their money. But also what factors that influence them in their decisions. To investigate how men and women actually act when investing their money the authors construct a survey. The authors also turn to the Swedish banks for information on how they think there customers are behaving. The authors find that men are more risk- taking than women and therefore invest more in products with higher risk, for example shares. The research also shows that women feel they have less knowledge then men when it comes to investments. It also shows that women put more trust in others when they are making investment choices. Specifically they are turning to the banks for advice on how to invest their money. Men seem to trust their own ability more and therefore make their own choices. The authors also show that men and women have different goals in their savings. Many men save their money to live on passive income while women tend to save in order to have a buffer for unexpected events. Thus, the authors find that the individual's willingness to take risk is a factor in how individuals invest their money. But even its own perceived knowledge and goals of saving. Furthermore, the authors show that the correlation between women choosing to invest in safer products with lower yields and their wealth. Because women do not take the same risks as men in their investments, their investments are expected to generate less return then men’s investments. / I denna uppsats försöker författarna förstå vad som skiljer män och kvinnor åt när de väljer att spara och investera sina pengar. Men även vilka faktorer som påverkar dem i deras beslut. För att undersöka hur män och kvinnor faktiskt agerar ändvänder sig författarna av en enkätundersökning. Författarna vänder sig även till banker i Sverige för att få en bild över hur de ser på sina kunders investeringsbeteende. Författarna finner att män är mer risktagande än kvinnor och därför investerar i produkter med högre risk som t.ex. aktier. Undersökningen visar även på att kvinnor upplever sig ha mindre kunskaper än vad män har inom investeringar. Kvinnorna lägger även mer tillit till andra när de ska göra sina investeringsval. De vänder sig oftare till banken för råd om hur de skall investera sina pengar. Författarna visar även på att män och kvinnor har olika mål i sitt sparande. Många män sparar sina pengar för att kunna leva på passiva inkomster medan kvinnor tenderar att spara för att ha en buffert. Således finner författarna att individens vilja att ta risk är en faktor som påverkar hur individen investerar sina pengar. Men även dennes egna upplevda kunskap samt målet med sparandet. Vidare visar författarna på att det finns en korrelation mellan att kvinnor väljer att investera i säkrare produkter med lägre avkastning och deras förmögenhet. Eftersom kvinnor inte tar samma risker som män i sina investeringar kan deras förmögenhet väntas bli mindre en männens.

Preventivmedel för kvinnor innefattar en betydande andel biverkningar. Hittills har män inte upplevt några allvarliga biverkningar av de testade preventivmedlen för män, trots detta är det biverkningarna som stoppat preventivmedel för män från att lanseras på marknaden. I denna studie argumenteras för att en möjlig förklaring till detta ligger i skilda riskuppfattningar om preventivmedel för män och kvinnor. Studien undersöker riskuppfattningar om preventivmedel samt hur individers egenskaper kan påverka denna riskuppfattning. Studien analyserar hur altruism, riskbenägenhet, föreställningar om könsroller och kön påverkar riskuppfattningar om preventivmedel för män respektive för kvinnor. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning bland 413 studenter vid Linköpings universitet. Respondenterna fick uppge sina uppfattningar om risker kring preventivmedel för antingen män eller kvinnor, samt förhålla sig till påståenden och besvara frågor om altruism, riskbenägenhet och könsroller. Vilka preventivmedel (för män eller kvinnor) en respondent tillfrågades att beakta bestämdes slumpmässigt. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten visar att respondenterna uppfattar biverkningarna från preventivmedel som värre för kvinnor än för män, där riskbenägenheten hos respondenterna spelade störst roll i deras riskuppfattning. Risksökande och mer altruistiska individer upplever riskerna som större medan den föreställningar om könsroller hade en liten påverkan på resultatet. Avslutningsvis visar resultaten en viss könsbias och den största skillnaden mellan könen är att män som är mindre altruistiska ser mindre risker med preventivmedel medan kvinnor som är mer altruistiska ser mer risker med preventivmedel. / Contraception for women entail a considerable amount of side effects. Even though men so far have not experience serious side effects from the tested contraceptive for men. These side effects have proven to inhibit the availability of male contraception on the market. In this study argumentation is made that one possible explanation for this dwells in a difference in risk perception between contraception for men versus for women, were side effects for contraception for men is preceded as more severe. The aim of this study is to evaluate four traits in individuals which arguably is affecting this risk perception, these are traditional views of gender roles, altruism, risk attitude and a difference in perceptions between genders. To test this, a survey with 413 respondents was conducted at Linköping University. The respondents had to report their perceptions about risks regarding contraception for either men or women, as well as respond to statements about altruism, risk attitudes and traditional gender roles. It was randomized what kind of contraception (for men or for women) the respondents answered. The data material was analyzed through linear regressions. The results show that the respondents, both the women and the men, perceive side effects for contraceptive for women as more severe were their risk attitude have the biggest effect on their risk perception. Furthermore, individuals who are more altruistic and risk seeking perceive larger risks with contraception while the individuals view on traditional gender roles have negligible effect on the respondent’s risk perception. A gender bias dwells in the respondents answer and the biggest difference between the genders is that men who are less altruistic see less risks with contraception while women who are more altruistic see more risks with contraception.