Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt. De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera. Årsredovisningarna är lagreglerade och enligt Årsredovisningslagen måste svenska företag lämna upplysningar om “väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför”. Med bakgrund mot 90-talskrisen i Sverige och det faktum att svenska börsnoterade fastighetsbolagen är relativt högt belånade gör det intressant att studera vilka risker som de utlämnar information om i sina årsredovisningar. Eftersom riskhantering dessutom fått en högre prioritet är det vidare intressant att studera huruvida utlämnandet av information om risker har förändrats över tid. Detta leder oss fram till studiens frågeställning: Vilka är de mest väsentliga riskerna som svenska börsnoterade fastighetsbolag utlämnar i sina årsredovisningar och har informationsutlämnandet om risker förändrats mellan åren 2009 och 2013? Problemformuleringen grundar sig i teorier som informationsasymmetri, agentteori och proprietärkostnadsteori. Informationsasymmetri och agentkostnader minskar om företaget utlämnar en större mängd information om sig själva och därför kan dessa teorier förklara varför ledningen i företag väljer att utlämna mer information. Däremot är utlämnandet av information förknippat med en kostnad, proprietärkostnad, vilket omvänt ger ledningen i företag incitament till att utlämna mindre information. Genom en kvantitativ innehållsanalys kommer fastighetsbolagens årsredovisningar att granskas i syfte att kunna identifiera de väsentliga riskerna samt upptäcka huruvida utlämnandet av riskinformation har förändrats över den valda tidsperioden. Innehållsanalysen går ut på att räkna antalet meningar som innehåller information om någon form av risk vilket kommer att ge en bild av mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens årsredovisningar. Enligt studiens resultat är det finansiell risk som de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utlämnar mest information om. Efter finansiell risk var det strategisk risk och operationell risk som det utlämnades mest information om. Vidare kunde det konstateras att mängden utlämnad riskinformation i fastighetsbolagens har ökat med 23 procent från år 2009 till år 2013.

Denna kvalitativa studie undersöker riskförståelsen gällande brandrisker i hemmet hos boende i MKB:s studentlägenheter i Malmö och är således en målgruppsanalys. Studien behandlar teorier kring riskförståelse, målinriktad handling, risk och genus, samt ämnesinvolvering och bidrar till att utveckla kunskapen kring attityder, motivationer och praktiker gällande brandrisker och brandsäkerhet i hemmet vilket i sin tur kan leda till effektivare strategisk kommunikation. Genom enskilda djupintervjuer på ämnet med boende i fyra olika studenthus runtom i Malmö erbjuder studien en större insyn i unga vuxnas riskförståelse och riskförebyggande praktiker. Resultaten vittnar dels om bristande medvetenhet och kunskap gällande ämnet, dels om bristande motivation och osäkerhet kring förebyggande åtgärder. I de fall där förebyggande åtgärder vidtogs, såsom att kontrollera att apparater och dylikt var avstängda, framställdes dessa ofta som undermedvetna handlingar och var därför något som få av respondenterna tycktes reflektera över. I de fall där respondenten varit med om, eller kände någon som varit med om, en mindre brandrelaterad olycka uttryckte respondenterna sig på ett sätt som kunde tolkas som att de inte lade så stor vikt vid händelsen och inte heller såg på situationen som så allvarlig. / This qualitative study investigates the risk understanding of fire risks in the home of residents in MKB:s student apartments in Malmö and is thus a target group analysis. The study deals with theories of risk perception, planned behaviour, risk and gender, as well as issue involvement and contributes to increase knowledge about attitudes, motivations and practices regarding fire risks and fire safety at home, which in turn can lead to more efficient strategic communication. Through individual in-depth interviews on the subject with residents in four different student houses around Malmö, the study offers a greater understanding of young adults' risk understanding and risk prevention practices. The results partly suggest a lack of awareness and knowledge about the subject, partly a lack of motivation and uncertainty about preventive actions. In cases where preventive practices were taken, such as checking that devices and the like were switched off, they were portrayed as subconscious actions and therefore something that few of the respondents seemed to consider. In cases where the respondent had been, or knew someone who had been, involved in a minor fire-related accident, the respondents expressed themselves in a way that could be interpreted as not ascribing the incident much importance, nor did they seem to perceive the situation as seriously.

Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.