Problemformulering och syfte Syftet med vår studie är att undersöka om fyra stora nyhets- och nöjeswebbtidningar använder sig av klickbete för att öka läsarantalet på deras nöjessidor. Om användandet av klickbete har förändrats över tid, om webbtidningarna följer de pressetiska reglerna i Sverige samt om rubrikerna i fråga överensstämmer med artikeltexten kommer också att undersökas i denna studie. Analysenheterna är Aftonbladet Nöje, Expressen Nöje, Nyheter24 Nöje och Hänt Nöjeswebbartiklar under en tidsperiod med nedslag på tre olika år. Valet av dessa beror på att de är välkända nöjeswebbtidningar som använder sig av rubriksättning på olika sätt för att rama in samma nyheter. Undersökningen ämnar att dra slutsatser utifrån hur mycket webbtidningarna använder klickbete för att locka till läsning. Metod och material Materialet är artiklar samt rubriker från Aftonbladet Nöje, Expressen Nöje, Nyheter24Nöje och Hänt Nöjes hemsidor med nedslag 2017, 2020 samt 2023. Metoden är kvantitativ innehållsanalys Huvudresultat Det förekommer klickbete på flertalet av de svenska nöjeswebbtidningarna under åren2017, 2020 samt 2023. År 2023 så förekom det allra mest rubriker av sorten klickbete.Trots klickbete så fanns det fortfarande överensstämmelse mellan många av rubrikerna kopplat till artikeln i frågas brödtext. Ingen av de analyserade webbtidningarna bryter mot de pressetiska reglerna “Spelregler för press, radio och tv” i sin rubriksättning under den analyserade urvalsperioden.

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.