Efter politiska beslut byggdes cirka 1 miljon bostäder mellan åren 1965-1975. Dessa byggnader kallar vi idag miljonprogrammet och de utgör 25% av dagens bostadsbestånd. Renoveringsbehovet för dessa hus är överhängande och många fastighetsägaren står inför stora renoveringsprojekt såsom stambyten.   Ett stambyte innebär att vertikala vatten- och avloppsrör ersätts av nya. Ofta medför det stora åtgärder i badrummen och därför renoveras dessa i samband med ett stambyte. Den dominerande metoden för att genomföra ett stambyte med badrumsrenovering kallas traditionellt stambyte. Denna metod innebär att alla befintliga stammar och ytskikt i badrummet rivs och ersätts av nya.   ”Rum-i-rum”-metoden är en annan metod för att genomföra precis samma renovering men utan att riva bort de befintliga stammarna och ytskikten. Det nya rummet byggs upp inuti det gamla med nya ytskikt, stammar och ny inredning. Mellan det nya och gamla etableras en luftspalt som kopplas på den befintlig ventilationen.   I rapporten jämförs den traditionella metoden mot ”rum-i-rum-metoden” men hänsyn till kriterierna kvalitet, miljöbelastning samt kvarboende hyresgästers situation. Skillnader mellan metoderna identifieras och de ligger till grund för jämförelsen. För att samla information har intervjuer och litterära sökningar genomförts. Resultatet från jämförelsen ska kunna ligga till grund för ett beslut om huruvida den ena metoden ska väljas framför den andra.   Jämförelsen visar att skillnaderna mellan metoderna framförallt härstammar från förhållningssättet till arbetet. En traditionell badrumsrenovering utgår ifrån entreprenörens villkor och ”rum-i-rum”-metoden har hyresgästens behov i centrum. En sådan skillnad är att med ”rum-i-rum-metoden” spenderar entreprenören kortare tid i hyresgästens lägenhet jämfört med den traditionella metoden. Den traditionella metoden har dock stora anpassningsmöjligheter och det finns ingen begränsning i hur badrummet kan se ut.   Valet av metod bör ske med hänsyn till renoveringsobjektets egenskaper. Om hyresgästerna har behov av en smidig och snabb process för stambytet har ”rum-i-rum”-metoden fördelar. För projekt med tekniskt svåra omständigheter kan en traditionell badrumsrenovering med fördel väljas som metod. / After a political decision, about 1 million residential buildings were built between year 1965 and 1975. These buildings nowadays go under the name of “miljonprogrammet” and they represent 25% of all residential stock available. The need for renovation for these buildings is impending and many property owners foresee big investments in projects like renovation work on the drain systems.   When doing renovation work on the drain systems all old drainpipes are replaced with new pipes. This often causes a lot of damage on the bathroom and therefore these are included in the renovation project. The most common method for replacing the drain systems is called traditional renovation (“traditionellt stambyte”). In this method all drains and layers in the bathrooms are removed and replaced with new ones.   The modular bathroom is another method for a renovation of the drain system but there is no wrecking or tearing down walls going on. The new bathroom is built up inside the old one including new drains. The space between the new and old has the function of a ventilated air gap and is connected to the existing ventilation system.   This thesis are comparing the traditional way of doing a renovation on the drain system and the way of a modular bathroom renovation, regarding the criteria of quality, environmental impact and the situation for tenants. The differences between the methods will be identified and form the foundation of the comparison. A decision whether to choose one of the methods over the other can be made with knowledge from the results of the report.   The comparison shows that the differences between the methods above all originates from the approach to how the projects runs. The traditional way takes off from the contractors point of view and the way a of modular bathroom renovation use the tenants as their center of attention. A point that proves this is that a modular bathroom renovation spends less time in the tenants apartments comparing to the traditional way. One benefit with the traditional method is the ability to customize due to the need for the project.   The choice of which methods to use should consider the characteristics of the current set-up. If the tenants have the need of a quick and smooth process the way of a modular bathroom renovation has the advantage, the traditional method suits a more technically difficult project better.

Under den stora byggboomen på 1960- och 1970-talet byggdes det åtskilliga lägenheter i Sverige. Detta var ett riksdagsbeslut och syftade till att lösa den tidens akuta bostadsbrist. Projektet kom att kallas för miljonprogrammet och att innebar att en miljon lägenheter skulle byggas under en tio års period; under åren 1965-1975 byggdes 880 000 lägenheter. Många av dessa lägenheter står idag inför ett omfattande renoveringsbehov.   Den problematik som finns då en fastighetsägare ställs inför ett eventuellt stambyte kan vara svår att förstå då det innebär att många och svåra beslut måste fattas både innan och under byggskedet. Styrelsen i en bostadsrättförening besitter inte alltid den kunskap som krävs utan de blir oftast tvungna att ta hjälp av konsulter och projektledare som är med och driver igenom den långa processen.   Den traditionella stamrenoveringsmetoden innebär att gamla stammar och våtrum rivs ut och ett nytt badrum och nya ledningar installeras. Denna metod innebär olägenheter för de boende och i vissa fall är det kanske inte möjligt att bo kvar. Därför kan det vara lockande att satsa på andra metoder som inte tar så lång tid att genomföra. Nackdelarna med detta är att fastighetsägaren måste vara medveten om vilka risker det kan medföra. Förståelsen för att ett väl genomarbetat beslutsunderlag behövs innan beslut fattas är mycket viktig.    På senare tid har en ny metod tagits fram som innebär att man gjuter nya ledningar av plast inuti de gamla avloppsstammarna, så kallad relining. Detta betyder att stammarna kan sitta kvar i befintligt läge och rivningsarbetena minimeras därmed. Produktionstiden i varje lägenhet blir även betydligt kortare. Det som är viktigt att tänka på är dock att tätskikt och vattenledningar byts inte ut. Om våtrummen inte är renoverade sedan tidigare innebär det att den tekniska livslängden för övriga installationer och material med all säkerhet har passerats eller kommer att passeras inom ett antal år.   Under 2000-talet har det framkommit ytterligare en metod som har kommit att bli ett alternativ till det traditionella stambytet: den så kallade rum-i-rum-metoden. Med denna lösning behöver badrummen inte rivas ur, ett nytt rum byggs istället inuti det gamla och en luftspalt lämnas mellan de befintliga ytorna och de nya. Den eventuella fukt som finns har på så vis möjlighet att torka ur. Problematiken är dock att badrummen blir mindre och att det än så länge är en ganska obeprövad metod.   Vi anser att det är otroligt viktigt att man tillför projektet rätt sorts kunskap och erfarenhet, oftast i form av konsulter då dessa besitter specialkunskaper inom sitt område. Det är att rekommendera att även lägga tid och resurser på att utreda de olika systemens status i en byggnad för att kunna få en helhetsbild och fatta rätt och väl underbyggda beslut. Under projekteringen, upphandlingen och produktionsskedet bör föreningen ta hjälp för att vara säker på att de får rätt kvalitet, tekniska lösningar och ekonomi i projektet. Det underlag som framkommer efter utredningen ska ligga till grund för val av metod och ska noga övervägas. Vilken av de olika metoderna som bör väljas beror på förutsättningarna i byggnaden, men oftast är de ”traditionella” metoderna att föredra. Olika metoder kan också kombineras för att uppnå ett optimalt reslutat.

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.