Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat? För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar. Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt. Utifrån detta har vi kommit fram till att en vikingarutt skulle vara möjlig att konstruera, då det enligt vår undersökning finns en vilja att samarbeta. Ett problem som dock kvarstår är vikingaattraktionernas olika öppettider och kapacitets möjligheter att ta emot besökare. Detta finner vi inte som omöjligt att ändra på om det skulle finnas ett välfungerande samarbete mellan de olika attraktionerna. / This essay is based on a thesis by Scandinavian Islands where the aim has been to examine the possibility of creating a tourism product, based on the theme of Vikings, who can strengthen and bind the hospitality industry in the regions between the two countries Sweden and Finland. Based on the purpose of this essay questions has been developed in the form of: Is it possible to create a cross-border product, in the form of a Viking route, which extends between the Swedish and Finnish archipelago? What is the potential for cooperation out of a potential Viking route?, and Is a Viking theme something that would work year round, or is it seasonal? To answer these questions we have used primarily qualitative methods in the form of interviews and information from different Web sites linked to the theme. The theoretical framework is based much on the basis of touristic perspective mixed with ideas from the cultural geography. In previous research, examples are given, which can be connected to the theme and the Viking route attraction, but also confirm theories core values. In the process, we have concluded that collaboration is something that is important in creating a cross-border product. From this we concluded that a Viking route would be possible to produce, when, according to our study demonstrates a willingness to cooperate. One problem, however remains, that the Viking attraction has different opening hours and capacity options to receive visitors. That we don’t find impossible to change if there was good cooperation between the various attractions.

Tai teorinis meno praktinis darbas, kuriame analizuojamas dirbtinio intelekto reiškinys, jo vaidmuo sociume bei įtaka šiuolaikiniam medijų menui. Temos vizualizavimui pasirintas performansas ir video projekcija, sukurta „Rutt Etra“ metodu. Šiuo būdu kuriama realaus laiko manipuliacija gyvu vaizdu. „Rutt Etra“ metodu sukurti vaizdiniai atveria naujas galimybes tyrinėti dirbtinio intelekto reiškinį visiškai naujoje plotmėje. Išradimas kontroliuoja elektros įtampą ir signalo variacijas, kurios sukelia atskirų skenavimo linijų iškraipymus. Priešingai nei įprastas sintezatorius, šis generuoja vaizdą ir garsą, susiedamas skirtingus objektus. Procesorius analizuoja mažiausius video vienetus, bangų formos principu. Darbe aptariama dirbtinio intelekto diskurso teorinė ir praktinė raida. DI kuria naują gyvybės formą. Šis reiškinys įsiliejęs daugybėje gyvenimo sričių. / This is theoretical – practical in terms of art paper, which focuses on analysis of phenomenon of artificial intelligence, its role within the socium and its influence concerning the contemporary media arts. Performance and video projection, created by “Rutt Etra” method, are chosen to visualise the topic of the present research. This way the real time manipulation with the help of the lively picturing is being created. The pictures created with the help of “Rutt Etra” method provide new grounds for analysis of Artificial intelligence in a completely new space The invention controls the voltage strain and variations of the signal which are responsible for creating distortions in lines of scanning. Contrary to the nature of the ordinary synthesizer, this one generates pictures and sounds, bounding different objects together. Processor analyzes the smallest video units by principle of wave form. In this work both theoretical and practical evolution of Artificial intelligence discourse is overviewed. AI creates new form of life. This phenomenon has entangled itself into many domains of ordinary life.

Trafikinformation som finns tillgänglig idag är generell, med detta menas att det inte sker något urval i den insamlade trafikinformationen. Ibland påverkar trafikhändelserna den egna resvägen och ibland inte. Den här trafiktjänsten ger målinriktad trafikinformation baserat på den enskilde trafikantens resväg och är tillgänglig dygnet runt. Presentationen sker i en handdator med hjälp av en kartbild och symboler vilket ger en ökad trafiksäkerhet vid användning.Trafiktjänsten kräver tillgång till information om trafikhändelser, vägnät, trafikantens position samt geografisk information för att kunna producera kartor. Informationen är en viktig resurs och finns tillänglig hos externa aktörer. Informationen behöver sammanföras i informationssystemet som hanterar trafiktjänsten. Den standard som används idag för trafikmeddelanden tillämpas på olika sätt vilket kan ge vissa kvalitetsbrister i trafiktjänsten.Inriktningen för arbetet var att undersöka och belysa de problemställningar som kan uppstå i samband med en trafiktjänst baserat på vald resväg. Delar av metoden Kunskapande användes som stöd för vår kunskapsutveckling. Arbetet inleddes med kartläggning och perspektivanalys, vilket gav oss en uppfattning om arbetets inriktning och omfattning. Resultaten från analyserna av strukturen för trafiktjänsten, vald resväg samt systemarkitektur användes i arbetet med utveckling av en prototyp. Vi har haft en deduktiv ansats eftersom vi till största delen har utgått från teorier och använt oss av standarder. De dominerande teorierna var IT-tjänster och systemarkitektur.

This report is about how an Internet of Things (IoT) optimization can be done with Machine learning (ML). The IoT- devices in this report are sensors in containers that read how full the containers are. The report contains a case from Sogeti. Were a client can use this optimization to get better routes for their garbage truck, with this solution the garbage trucks will only go to full containers and be able to skip empty or close to empty containers. This will result in less fuel costs and a better environment. This solution can be used for every industry that needs a route optimization. To do this there must first be understanding for what IoT is and what is possible to do with it then there need to be understanding about ML. The report cover these parts and tell how the method Design science (DS) is being used to produce this solution and some information about the method. This project also works agile with iterations under the implementation stage in DS. On the ML part there is an argumentation of a comparison of witch algorithm should be used. There are two candidates: Hill- Climbing and K-means Cluster. For this solution K-means cluster will be the one being used. K-means clustering is an unsupervised algorithm that doesn’t need practice data, it pairs data that are very similar and builds clusters. It will do this with full containers and build clusters with the ones that have similar coordinates so the full containers are close to each other. When this is done the clusters exports to a database and then there is a brief description on how its possible to make a map that makes a route between the containers in the cluster.

<p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc.</p><p>Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.</p>

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen. Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc. Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.