Sammanfattning Introduktion: Bedömning inför ryggkirurgi bygger på en sammanvägd bedömning av en klinisk ryggundersökning och CT/MR-bilder. Då ryggkirurgisk verksamhet strävar efter en hög så kallad träffprocent, dvs hur många bedömningar som leder till en operationsanmälan, är det viktigt att optimera processen. Med en fysioterapeut med särskild kompetens som primärinstans kan ryggkirurgisk verksamhet effektiviseras. Utifrån vårdens omställning till personcentrerad vård är det viktigt att patientens upplevelse av den förändrade processen utvärderas. Syfte: Kartlägga patientens upplevelse av en ryggkirurgisk bedömning med fysioterapeut som primärinstans. Upplevelsen ska belysas utifrån diagnos, utfallet av bedömningen och även ur ett könsperspektiv. Ett annat syfte är att analysera ryggkirurgiska mottagningens träffprocent för att mäta effektiviteten. Metod: Via enkät mäta patienternas upplevelse av bedömningen av fysioterapeut som primärinstans på en ryggkirurgisk mottagning, avseende delaktighet och nöjdhet. Genom journalgranskning mäta träffprocenten. Resultat: Undersökningen inkluderade 159 bedömningar (100 kvinnor), svarsfrekvensen på enkäten var 91 %. Patienterna skattade hög delaktighet (>80 %) och nöjdhet (>80 %) med bedömningen. Inga signifikanta skillnader kunde ses i subgrupperingarna vad gäller, diagnos, utfall av bedömning eller kön. Träffprocenten var 69 % och visar att fysioterapeuter kan minska antalet onödiga läkarbesök. Slutsats: Patienterna känner sig delaktiga och nöjda med fysioterapeut som primärinstans inom ryggkirurgisk verksamhet. Arbetsmodellen är effektiv och har en hög träffprocent för ryggkirurgi.

Aims This study examines the effects of surgery for chronic low back pain (CLBP) as well as fear avoidance, disability and levels of rated physical activity in patients treated in 2011. An additional aim was to assess patient’s experience of physiotherapy in primary care following the surgery as well the effect of physiotherapy on above mentioned outcome measures. Method A cross-sectional study design was used and a stratified random sample from 189 patients who were treated surgically in a hospital setting. This resulted in a sample of 112 respondents, half of whom where female. Ages ranged between 25-78 years. Questionnaires were sent by mail and data from 79 patients was collected. Non-parametric statistics were used. Outcome measures used were Tampa Scale for Kinesiophobia, Roland Morris Disability Questionnaire and the physical activity scale. Results More than one in four patients reported high levels of kinesiophobia, more than one in three experienced disability and less than a third were physically active. Patients with total disc replacement had better outcome than patients with lumbar fusion. A higher degree of kinesiophobia correlated significantly to experiencing more disability (rs=0.53, p<0.001) and being less physically active (rs=-0.48, p<0.001), and there were significant negative correlations between disability and levels of rated physical activity (rs=-0.37, p<0.001). Rehabilitation in primary care did not affect the results significantly. Conclusions The results of this study hint that the fear avoidance model is relevant in patients treated surgically for chronic low back pain. Physiotherapists and other health care professionals should screen for these beliefs and try to target them. This may assist patients to pursue health promoting activities and activities in daily life. / Syfte och frågeställningar Denna studie undersöker effekterna av kirurgi för kronisk ländryggssmärta liksom kinesiofobi, funktionsnedsättning och skattade fysiska aktivitetsnivåer hos patienter som behandlats under 2011. Ett annat syfte var att utvärdera patienternas upplevelser av sjukgymnastik i primärvård samt effekten av sjukgymnastik på ovannämnda utfallsmått postoperativt. Metod Tvärnsittsstudie med stratifierat randomiserat urval från 189 patienter som behandlats kirurgiskt i sjukhusmiljö. Detta resulterade i 112 respondenter, varav hälften var kvinnor. Åldrarna sträckte sig från 25-78 år. Enkäter från 79 patienter kunde analyseras. Icke-parametrisk statistik användes för analys. De utfallsmått som användes var Tampaskalan för kinsiofobi, Roland Morris funktionsnedsättningsskala och en skala för fysisk aktivitet. Resultat Mer än en fjärdedel av alla patienter rapporterade höga nivåer av kinesiofobi, mer än en tredjedel upplevde funktionsnedsättning och mindre än en tredjedel skattade sig som fysiskt aktiva. Patienter som opererats med diskprotes hade bättre resultat än patienter som opererats med steloperation. En högre grad av kinesiofobi korrelerade signifikant med att uppleva en större funktionsnedsättning (rs=0.53, p<0.001)  och lägre skattad fysisk aktivitet (rs=-0.48, p<0.001). Det fanns även en signifikant negativ correlation mellan funktionsnedsättning och skattad fysisk aktivitet (rs=-0.37, p<0.001). Rehabilitering i primärvård påverka inte resultatet signifikant. Slutsats Resultaten i denna studie pekar mot att rädsla-undvikande-modellen är relevant hos patienter som behandlats kirurgiskt för kronisk ländryggssmärta. Sjukgymnaster och annan häslo- och sjukvårdspersonal bör undersöka om dessa tankar finns hos denna patientgrupp och behandla dem. Detta för att underlätta för patienter att delta i aktiviteter för förbättrad hälsa och aktivitet i dagliga livet.