Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

De har kallats ”militärt överintresserade personer” och har hamnat i fokus ur en säkerhetsskyddsaspekt de senaste åren. Med kartläggning av militära anläggningar som hobby och domar för brott mot Sveriges säkerhet är syftet med studien att undersöka om bunkerology kan utgöra säkerhetshot mot Försvarsmaktens säkerhetsintressen. I studien har sex respondenter inom svensk bunkerology intervjuats. Empirin har analyserats utifrån Försvarsmaktens bedömda säkerhetshot och sårbarheter. Studien visar att det inom  svensk bunkerology inte finns någon vilja att gå främmande makt tillhanda eller kriminella narrativ. Snarare att utövarna av bunkerology har kunskaper som kan vara till nytta för Försvarsmakten när det nationella försvaret ska återetableras.

Försvarsanskaffning och dess omkringliggande faktorer är relativt lite utforskat, särskilt i svensk kontext. En anledning är möjligtvis att utvecklingen skett fort och medfört att teorin har blivit ifrånsprungen. Det medför intresset av att studera faktorer som påverkar den svenska försvarsanskaffningen gällande valet av vem anskaffningen sker ifrån. Arbetet är en kvalitativ utforskande studie med en induktiv ansats med syfte att förstå de underliggande teman och mönster som finns bakom den svenska anskaffningsprocessen. Arbetet belyser anskaffningsprocessen relativt brett, därför används Hartleys teori byggd utifrån studier kring Ministry of defence i Storbritannien.  Empirin utgörs av djupintervjuer där respondenterna representerar Försvarsmakten, FMV och politiken. Teorin används sedan för att analysera empirin, för att slutligen belysa inomvetenskapliga såväl som utomvetenskapliga utvecklingspunkter. Studien kom fram till att säkerhetspolitik och ekonomi påverkar den svenska anskaffningsprocessen av komplex försvarsmateriel i stor utsträckning. Påverkan är positiv exempelvis genom att den har spin-off effekter till övriga samhället men har en negativ effekt genom att det fördyrar anskaffningen. En framgångsfaktor gällande svensk försvaranskaffning är svenska modellen som hanterar faktorer kring soft systems engineering väl. / There is relatively little research into defence procurement and its surrounding factors, particularly in a Swedish context. One possible reason could be that development has been rapid and has overtaken theory. This raises interest in studying factors that influence Swedish defence procurement in terms of the selection of whom procurement occurs from. This paper is a qualitative investigative study with an inductive approach, the aim of which is to understand the underlying themes and patterns behind the Swedish procurement process. The paper takes a broad view of the procurement process and, therefore, Hartley’s theory is used, which is built on studies of the UK Ministry of Defence. The empirics consist of in-depth interviews where the respondents represent the Swedish Armed Forces, the Swedish Defence Materiel Administration (FMV) and the Swedish Ministry of Defence. The theory is then used to analyse the empirics, to finally illustrate theoretical as well as practical points of development. The results of this study show that defence policy and economy influence the Swedish procurement process for complex armaments to a large extent. The effects are positive in terms of some positive spin-off effects for the rest of the society, but there are negative effects because it makes procurement more expensive. One success factor for Swedish defence procurement is the Swedish model that effectively deals with factors surrounding soft systems engineering.