When it comes to using agile methods in safety critical application development, there is a limited amount of empirical findings. To learn more about how people in this field perceives the use of working with these methods, it is of interest to take part of their experiences and opinions. The purpose of this thesis is to discover advantages, disadvantages and improvement factors of working with the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The study was limited to the roles of developers and verifiers working in two anonymized companies in the defence and railway industry. A qualitative approach was used which included a multiple case study where each of the involved company were considered a case. Empirical data was collected through semi structured interviews with the employees from the two companies. The collected data was categorized, coded and analyzed using comparative analysis. The data was coded based on one of the seven areas documentation, organization, communication, education, development, verification and planning. The interviewed developers and verifiers pointed out various advantages, disadvantages and improvement factors within the areas mentioned above. The majority of the opinions among the interviewees varied. However, some common aspects were pointed out. The most frequently mentioned factor to improve for the developers was in the communication area, while the verifiers raised educational aspects as the most common factor to improve. The findings from this study can be used to point out sections that the investigated companies should consider when using the agile method Scrum in combination with safety critical application development. The thesis also provides empirical evidence of how people in the in-spected companies consider difficulties and opportunities in their work. / När det kommer till användadet av agila metoder vid säkerhetskritisk applikationsutveckling finns det begränsat med empiriska fynd. För att få veta mer om hur personer som arbetar inom detta område uppfattar användandet av dessa metoder, är det av intresse att ta del av deras erfarenheter och åsikter. Syftet med denna uppsats är att identifiera fördelar, nackdelar och förbättringsmöjligheter när det kommer till att arbeta agilt med Scrum vid säkerhetskritisk applikationsutveckling. Studien inkluderade rollerna utvecklare och verifierare som arbetade i två anonymiserade företag inom försvarsrespektive järnvägsindustrin. En kvalitativ metod användes vilket inkluderade en fallstudie, där de involverade företagen behandlades som varsitt fall. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med anställda från de två företagen. All insamlad data kategoriserades, kodades och analyserade med hjälp av komparativ analys. Kodningen utfördes baserat på de sju olika områdena dokumentation, organisation, kommunikation, utbildning, utveckling, verifikation och planering. De intervjuade utvecklarna och verifierarena pekade ut diverse fördelar, nackdelar och förbättringsfaktorer inom områdena som nämndes ovan. Majoriteten av åsikterna varierade, däremot kunde några gemensamma åsikter påvisas. Den mest förekommande förbättringsfaktorn bland utvecklarna var inom kommunikationsområdet, medan verifierarna tog upp utbildningsrelaterade aspekter som den vanligaste förbättringsfaktorn. Resultaten från denna studie kan användas för att peka ut delar som de undersökta företagen bör beakta vid användning av den agila metoden Scrum i kombination med säkerhetskritisk applikationsutveckling. Uppsatsen tillhandahåller empiriska bevis på hur personer som arbetar på de granskade företagen ser på svårigheter och möjligheterinom sitt arbete.

Modern-day vehicles consist of numerous electronic computing devices with accompanying software. Since vehicles are generally classified as safety-critical systems, rigorous testing strategies have to be deployed to ensure correct operation of the embedded software. Testing in an active sense is understood to be the main testing method for software in general. The main characteristic of active testing is that test cases have complete control over the system under test, warranting sequential execution of test cases. To complement active testing a method called passive testing is being researched, where the main benefit compared to active testing is that the evaluation of test cases becomes parallelizable. As passive testing opens up for concurrency, the issue of not recognizing faulty behavior arises. This could be the case when simultaneously testing functions which share an output, and the incorrect behavior of a function is being masked by the correct behavior of another function. To avoid vacuous test results, the evaluation of dependent test cases can be separated. Previous work describes the process of extracting dependencies between test cases from requirement specifications. However, this approach is not suitable when test cases are derived from various artifacts. In this thesis we present a syntax-based approach for dependency discovery between test cases. The approach was evaluated through a case study using integration test cases developed for active hardware-in-the-loop testing at Scania CV. Dependencies between 946 test cases have been extracted and the test cases were grouped into three categories, with 286 test cases being identified as independent. The approach shows some potential for evaluating test cases written for active testing, but the results indicate that using test cases written specifically for passive testing may yield better results. The approach also proved to be useful for finding bugs and deviations in scripts. Thus, the method has proven useful for discovering dependencies from syntax, but the results are strongly dependent on the complexity and commonality of the scripts. / Moderna fordon innehåller åtskilliga elektroniska kontrollenheter med medföljande programvara. Eftersom fordon ofta anses vara säkerhetskritiska system krävs robusta teststrategier av den inbyggda mjukvaran för att säkerställa korrekt drift. Aktiv testning är för nuvarande den vanligaste metoden för att testa mjukvara. Den huvudsakliga egenskapen för aktiv testning är att testfall har total kontroll över systemet som är satt under test, vilket medför sekventiell utvärdering av testfall. För att komplettera aktiv testning undersöks en metod som kallas passiv testning, där den största fördelen gentemot aktiv testning är att utvärderingen av testfall kan ske parallellt. Att utvärdera testfall samtidigt medför dock att felaktigt beteende i mjukvaran potentiellt kan maskeras. Detta kan ske då flera funktioner delar utsignaler, och en funktions felaktiga beteende maskeras av en annan funktions korrekta beteende. För att undvika tomma sanningar som testresultat, kan utvärderingen av testfall som har ett beroende mellan dem separeras. Föregående arbeten inom området beskriver processen för att extrahera beroenden mellan testfall från kravspecifikationer. Denna metod är dock inte lämplig när testfall är baserade på flera olika artefakter. I detta examensarbete presenterar vi en syntaxbaserad metod för att hitta beroenden mellan testfall. Metoden utvärderades genom en fallstudie på Scania CV, där aktiva integrationstestfall för hardware-in-the-loop användes för analys. Beroenden mellan 946 testfall kunde extraheras och testfallen grupperades i tre olika kategorier, där 286 klassificerades som oberoende. Metoden visar potential för att analysera testfall skrivna för aktiv testning, men resultaten indikerar att testfall skrivna specifikt för passiv testning kan generera ett bättre resultat. Ett oväntat men positivt utfall är att metoden i viss grad kan användas för att hitta buggar och avvikelser i skript. Således har metoden visats användbar för att hitta beroenden från syntax, men resultatet beror starkt på skriptens komplexitet och gemensamhet.