Introduktion: Sömn är ett återkommande kropps- och sinnestillstånd som utgör en grundpelare vid reglering av fysiologiska faktorer som påverkar kroppens välmående. Definitionen av återhämtning har beskrivits som kroppens förmåga att återgå till homeostas. Återhämtning är en nödvändig process till följd av den ansträngning som fysisk träning medför. I tidigare studier har man observerat att en brist på sömn och en störning i den cirkadiska rytmen har en negativ påverkan på frontallobens exekutiva funktioner, kognitionen samt den generella mentala hälsan. Som fysioterapeut är det relevant att bedöma sömnkvalitén för att ge patienter så goda möjligheter som möjligt till att få bästa tänkbara utfall av rehabiliteringen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sömnens påverkan på återhämtningen efter fysisk träning. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SportDiscus, AMED, PEDro och Web of Science. Efter bearbetning avsamtliga artiklar i de 6 olika databaserna, inkluderades totalt 15 artiklar i denna studie. För att granska de inkluderade artiklarnas kvalitet, tillämpades PEDro-skalan. Resultat: Sömnen besitter en viktig roll i återhämtningen efter fysisk träning. Träning har överlag visat sig påverka sömnkvalitén positivt. Bristande sömn har överlag visat sig ha en negativ påverkan på muskelkraft, kognitiv förmåga och reaktionstid. Bristande sömn har även påvisats öka utsöndringen av katabola stresshormoner i förhållande till anabola hormoner. Konklusion: Sömnen har en stor inverkan på återhämtningen efter fysisk träning då en bristande sömn har visat sig negativt påverka fysisk förmåga och balansen mellan återuppbyggande och nedbrytande hormoner.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökat problem bland barn och ungdomar runt om i världen. Det finns många faktorer som kan påverka att ett barn blir överviktig, bland annat dåligt sömnmönster. Syftet med denna studie är att kartlägga hur barn och ungdomar med övervikt eller fetma i åldrarna 6-18 år sover.   Metod: En kvantitativ studie gjordes genom att sammanställa data från enkäter som lämnats genom ett vårdprogram för överviktiga barn och ungdomar vid ett sjukhus i Mellansverige. Totalt deltog 40 barn i åldrarna 6-12 år och 36 ungdomar i åldrarna 13-18 år.   Resultat: Barn 6-12 år sov i genomsnitt 9,1 timmar på vardagar och 9,4 timmar under helgdagar. Motsvarande siffror för ungdomar 13-18 år var 7,3 respektive 9,1 timmar. Det finns en signifikant skillnad i sömnduration mellan barn och ungdomar under vardagar. Barn och ungdomar skattar sin sömnkvalité som generellt bra, dock har ungdomar i högre grad problem som är kopplade till sömn än vad barn har och en signifikant skillnad mellan grupperna kan ses avseende snarkningar. Det finns inte något samband mellan antal sömntimmar per natt och upplevelsen av sömnkvalité.   Slutsats: Barn och ungdomar sover inte tillräckligt, eller på gränsen till för lite, enligt de rekommendationer som finns men de upplever själva att deras sömnkvalité är generellt bra. Mer forskning behövs kring barn och ungdomar med övervikt eller fetma och deras sömnvanor för säkrare resultat. / Background: Overweight and obesity are increased problems in the world. There are many factors that possibly can have an effect on overweight, for example bad sleep patterns. The purpose of this study is to investigate the sleep duration and quality amongst children and adolescents with overweight or obesity.   Method: A quantitative study has been made by compiling information from a questionnaire. The questionnaire was given out at a hospital in the middle of Sweden. 40 children, in ages 6-12 years, and 36 adolescents, in ages 13-18 years, participated in the study.   Results: Children (6-12 years old) slept in average 9,4 hours during weekdays and 9,1 hours during weekends. Adolescents (13-18 years old) slept in average 7,3 hours during weekdays and 7,1 hours during weekends. There´s a significant difference between the groups considering sleep duration during weekdays. The children and adolescents value their sleep quality as good, though adolescents report a higher level of sleep issues than children. There´s a significant difference between the groups considering loud snoring. There´s no significant correlation between sleep duration and reported sleep quality.   Conclusion: Children and adolescents don’t sleep enough, or barely sleep enough, according to the recommendations for children in 6-18 years. However, the participants consider themselves having an, in general, good sleep quality. More research about sleep patterns amongst obese and overweight children and adolescents is needed, to acquire a higher understanding.

Background: Common sleeping problems in the elderly are difficulties falling asleep and waking up several times during the night. Waking up several times during the night means that the important recovery that takes place during deep sleep is absent. Longer stretches of bad sleep negatively affect feelings of hunger and the immune system. Lack of sleep can also lead to memory problems and severe fatigue during the day, which increases the risk of falling and fall injuries. At high age, the body's conditions for distributing drugs change and side effects become more common, which justifies non-pharmacological nursing measures that promote sleep for the elderly. Aim: The aim was to describe nursing measures that promote sleep for the elderly. Method: A literature study. Result: Measures that were shown to promote sleep were aromatherapy, chamomile extract, relaxation exercises, acupressure, hand bath with hand massage, yoga, physical activity and natural daylight. Relaxation exercises should be performed in the evening to give the best effect. Physical activity of the degree recommended by the WHO is sufficient to have an effect on sleep quality. Staying in daylight during the morning proved to be the best time to contribute to a better sleep. Conclusion: Many of the elderly get a better quality of sleep from non-pharmacological nursing measures, and in addition, they do not cause any side effects. This suggests that they should be used by nurses in the care of the elderly with sleeping problems. / Bakgrund: Sömnstörningar kan vara av olika karaktär. De vanligaste sömnproblemen äldre har är svårigheter med att somna och även att de vaknar flera gånger under natten. Att vakna flera gånger under natten leder till att den viktiga återhämtningen som sker under djupsömnen uteblir. Sömnbristen påverkar hungerkänslor och immunförsvar negativt. Sömnbrist kan även leda till minnesbesvär och svår trötthet dagtid, vilket ökar risken för fall och fallskador. Vid hög ålder ändras kroppens förutsättningar att distribuera läkemedel och biverkningar blir vanligare, vilket motiverar icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Åtgärder som visade sig vara sömnfrämjande var aromaterapi, kamomillextrakt, avslappningsövningar, akupressur, handbad med handmassage, yoga, fysisk aktivitet samt dagsljus. Avslappningsövningar ska utföras på kvällen för att ge bäst effekt. Fysisk aktivitet av den grad som WHO rekommenderar är tillräckligt för att ge effekt på sömnen. Vistelse i dagsljus under förmiddagen visade sig vara bäst tidpunkt för att bidra till en bättre sömn. Konklusion: Många av de äldre får en bättre sömn av icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder, dessutom ger de inga biverkningar. Detta talar för att de bör användas av sjuksköterskor i vården av äldre med sömnproblem.