Transportsektorn står för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och är orsaken till en tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har regeringen satt upp högt ställda mål: fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att nå dit krävs det snabba och kraftfulla förändringar i transportsektorn. Elektrifiering har pekats ut som en nyckelfaktor för framgång. Men för att eldrivna fordon fullt ut ska kunna konkurrera och ersätta det fossildrivna systemet, krävs det satsningar på ny infrastruktur. Snabbladdare har redan börjat byggas på många håll, där eldrivna personbilar kan ladda sitt batteri på kort tid. Elvägar är ett samlingsnamn för innovativa tekniker där fordon, inklusive lastbilar, laddas med el från vägbanan medan de kör. Men vilken eller vilka tekniker är de mest strategiska stegen, språngbrädor, på väg mot en hållbar framtid och vad kännetecknar egentligen en sådan? Det här arbetet utgår ifrån ramverket för strategisk hållbar utveckling som kan användas för att planera mot hållbarhet i komplexa system. Dess kärna består av backcasting utifrån fyra grundläggande principer för hållbarhet. Studien använder en kombination av olika metoder för att undersöka snabbladdningsinfrastrukturens och elvägars miljöpåverkan och kostnader ur ett strategiskt livscykelperspektiv. Den kunskapen används sedan för att bygga modeller för hur utsläppen till miljön förändras per investerad krona, också beroende på hur den använda elen produceras. Resultaten visar på en stor potential för minskad miljöpåverkan för båda tekniker som dock i hög grad är beroende på elmixen. Arbetet har också visat att det är viktigt att inkludera själva infrastrukturens miljöpåverkan i livscykelanalyser då den kan spela en betydande roll. Slutligen kunde förtydligas att det i många fall inte är utsläppen av koldioxidekvivalenter som utgör den största miljöpåverkan. Därför appelleras till att utgå ifrån ett mer holistiskt perspektiv vid miljöpåverkansbedömningar. Det har även identifierats ett antal betydande faktorer som det fortfarande råder stor osäkerhet kring. Det rekommenderas därför att fylla kunskapsluckor och att utöka modellerna med både fler alternativ och fler faktorer för att få en mer detaljerad bild av vilken teknik som kan leda Sverige mot en hållbar framtid. / The transport sector accounts for one fourth of Sweden’s total energy use and causes one third of the national emissions of greenhouse gases. At the same time, the Swedish government has set high goals: the vehicle fleet shall be fossil-independent until 2020 and Sweden shall not have any net emissions of greenhouse gases 2050. Quick and powerful actions are needed in order to reach these goals. Electrification has been pointed out as a key factor for success. In order for electric vehicles to be able to challenge and replace the fossil system, investment in new infrastructure is necessary. Fast chargers, where passenger cars can recharge their battery in short time, are already in place in many parts of Sweden. Electric roads is a term for new and innovative technologies where vehicles are charged from the road while they are driving. But which technique is the most strategic stepping stone on the way to sustainability? This study has its ground in the framework for strategic sustainable development which can be used to plan for sustainability in complex systems. At its core it uses backcasting from four basic sustainability principles. This work uses a combination of different methods to investigate the environmental impact and costs of fast charging infrastructure and electric roads from a strategic life cycle perspective. That information is then used to build models to take a closer look at how emissions to the environment change per invested Swedish crown, also dependent on how the used electricity is produced. The results show a large potential to decrease the environmental impact for both techniques, but it is strongly dependent on the electricity mix. Furthermore, this work shows that is is important to include the environmental impact of the infrastructure itself in life cycle analyses, because it can has a significant share in the total emissions. Finally, it is pointed out that it often not is the case that the emissions of carbon dioxide equivalents are the most important impact. It is therefore crucial to use a more holistic perspective in life cycle impact assessments. This work has identified a number of factors with large relevance but also large uncertainty. It is therefore recommended to fill the identified knowledge gaps and to expand the presented models with more factors and more alternative techniques, to get a more detailed picture of which solution is the best stepping stone on Sweden’s way to a sustainable future. / Greencharge Sydost

Allt fler organisationer väljer att jobba med hållbar utveckling, på grund av att det kan ses som en konkurrenskraft. Att arbeta med hållbar utveckling kan innefatta att utföra hållbarhetsutvärderingar, vilket kan göras genom metoden LCSA analys. Syftet med det här arbetet är att utvärdera och analysera ett producerande företags nuvarande klimatpåverkan sett till koldioxidekvivalentutsläpp från intern materialhantering som sker med dieseltruckar. Vidare syftar även arbetet till att visa hur en hållbarhetsutvärdering kan utföras för att påvisa ekologisk, ekonomisk samt social påverkan. I arbetet utförs en hållbarhetsutvärdering av trucksystem, för att identifiera det teoretiskt bästa alternativet, i jämförelse med ett fallföretags nuläge. Den metod som används för hållbarhetsutvärderingen är LCSA analys. Utöver resultatet från hållbarhetsutvärderingen tas även hänsyn till gränssnittet mellan teoretiskt och praktiskt bästa trucksystemalternativ.  Fallföretaget Volvo GTO i Skövde, har i dagsläget 18 dieseldrivna motviktstruckar, vilka har olika kapacitet och varierande arbetsuppgifter. Det nuvarande drivmedlet för samtliga truckar är Diesel Mk1. Fallföretagets flöden i dagsläget ställer generellt höga krav på truckarnas tekniska kapacitet gällande exempelvis åkhastighet, körning i uppförslutning, dragkraft samt lyft- och sänkhastighet. De 18 dieseltruckarna bidrog under år 2017 med ett klimatpåverkande utsläpp om cirka 237 ton koldioxidekvivalenter, sett till hela livscykeln för Diesel Mk1 samt truckflottans totala drifttider.  Gällande hållbarhetsutvärderingen LCSA analys, utförs den på trucksystem drivna av Diesel Mk1, HVO-Diesel, blybatterier samt litiumjonbatterier inom kapaciteterna 3,5, 5 och 8 ton. Analysen tar hänsyn till de tre pelarna inom hållbar utveckling.  Vidare tas hänsyn till trucksystemens tekniska specifikationer, vilket jämförs mot den nuvarande dieseltruckflottan. Generellt kan en lägre teknisk prestanda ses hos de eldrivna trucksystemen, vilket kan påverka möjligheten att implementera de hos fallföretaget. Teoretiskt lägst ekologisk och social påverkan kan ses hos de litiumjonbatteridrivna trucksystemen, lägst påverkan inom den ekonomiska pelaren har blybatteridrift. Ställt mot fallföretagets nuvarande flöden och behov, rekommenderar författarna HVO-Dieseldrivna trucksystem, då de har samma tekniska kapacitet samt lägre ekologisk och social påverkan. Avgränsningar har gjorts för analyserna i rapporten, gällande processgränser och påverkande faktorer. För framtida hållbarhetsutvärderingar rekommenderar författarna att större processgränser och fler påverkande faktorer tas hänsyn till, för att identifiera samtlig påverkan inom pelarna. I rapporten återfinns exempel på påverkan utanför valda processgränser, såsom utsläpp som påverkar över tid och exploatering. Under arbetets gång har informationsgap uppmärksammats inom olika områden. När det gäller forskning kring hållbarhetsutvärderingar saknas beprövade metoder. Därför efterfrågas enklare analysmetoder inom hållbar utveckling. Gap i forskning angående truckteori är något som också uppmärksammats. / The amount of organizations that choose to work with sustainability is increasing due to the potential competitiveness it causes. Working with sustainability may include sustainability evaluations, which can be done through the LCSA analysis method. The purpose of this report is to evaluate and analyze a manufacturing company's current climate impact due to carbon dioxide equivalent emissions from diesel-powered forklifts within internal material handling. Further, the report aims to illustrate how a sustainability evaluation can be conducted to identify ecological, economic and social impact. In the report, a sustainability evaluation of forklift systems is performed to identify the theoretically best alternative, compared to a case company's current situation. The method used for the sustainability evaluation is LCSA analysis. In addition to the results of the sustainability evaluation, the interface between theoretically and practically best forklift system alternatives is considered.  The case company Volvo GTO in Skövde, currently have 18 diesel-powered forklifts, which have different capacities and functions. The current fuel for all forklifts is Diesel Mk1. The flows today generally set high demands on the forklifts technical capacity, for example on, travel speed, climbing ability, traction force and lifting and lowering speed. In the year 2017, the 18 diesel-powered forklifts contributed with a climate impact of approximately 237 tonnes of carbon dioxide equivalents, considering the entire life cycle of Diesel Mk1 and the forklift fleets total run time.  Regarding the sustainability evaluation LCSA analysis, it is performed on forklift systems powered by Diesel Mk1, HVO-Diesel, lead acid batteries and lithium-ion batteries within the capacities 3.5, 5 and 8-tonne. The analysis considers the three pillars of sustainability. Further, the technical specifications of the forklift systems are considered and compared with the current diesel-powered fleet. Generally, a lower technical capacity can be seen in the electric forklift systems, which may affect the ability to implement those at the case company. Theoretically lowest ecological and social impact can be seen within the lithium-ion battery-powered forklift systems, the lowest impact on the economic pillar is seen in the lead acid battery systems. Based on the case company's current flows and demands, the authors recommend HVO-Diesel-powered forklift systems, as they have the same technical capabilities as well as lower ecological and social impacts. Limitations has been set for the reports analyzes, regarding process boundaries and impact indicators. For future sustainability evaluations, the authors recommend that wider process boundaries and more impact indicators are applied to identify the total impact within the pillars of sustainability. The report comprehends examples of impact beyond selected process boundaries, such as emissions affecting over time or exploitation. During the progress of this report, information gaps have been discovered in different areas. Regarding research of sustainability evaluations, proven methods are lacking. Therefore, established methods for evaluation are desired. A gap in research of forklift theory has also been noted.

The effort on mitigating climate change has conjured up a vision of a bioeconomy. Therefore, industrial production has to turn away from fossil-based resources to bio-based ones. In Germany, the BioEconomy Cluster aims to establish a bioeconomy region that is based on non-food biomass, especially wood. The complexity of this transition raises doubts as to whether it necessarily leads to a better, more sustainable living in the regions. Currently, life cycle assessment tools are viewed as adequate to evaluate sustainability aspects associated to products. A method to analyse potential social effects of products is at an early stage. Therefore, this PhD thesis develops a social life cycle assessment approach to assess wood-based production systems in a bioeconomy region in Germany. A framework was formulated with major concepts and definitions applied. The goal and scope comprise to identify of social hotspots and opportunities of the foreground activities involved in a production system in a German bioeconomy region. The system boundary was defined as an area smaller than a country and major stakeholder categories were selected. In addition the organisations’ conduct was determined as the main unit of analysis. Based on the frameworks’ major elements a social indicator set with seven social indices (e.g. health & safety; participation) and 32 social indicators (e.g. accidents) was selected to make the inventories. Therefore, sustainability standards and sLCA case studies were screened and stakeholder interviews were conducted to set up a final set. Within this PhD thesis context-specific performance reference points (PRPs) were determined for the sLCIA phase. Compared with the organisations’ indicator values, they indicate a “relatively poor” or “relatively better” social performance (i.e. a social opportunity or hotspot). The PRPs considered the classification of economic sector of the assessed organisation and in some cases the size of the organisation as factors influencing the potential social effects. The framework provides major elements (i.e. a context-specific indicator set and characterisation approach) to assess relevant social effects associated with the organisations production activities involved in a products production. Therefore, the sLCA approach supports producer’s decision making which may mitigate negative social effects and accelerate positive ones.:Summary i Acknowledgements ii List of Publications vii List of Figures ix List of Tables xii List of Abbreviations xiii 1 Introduction 1 1.1 Bioeconomy and sustainability 1 1.2 The BioEconomy Cluster 2 2 Social Life Cycle Assessment, S-LCA 3 2.1 The history of sLCA 3 2.2 The UNEP-SETAC guidelines 4 2.3 Review on sLCA 5 2.3.1 Goal and scope definition 8 2.3.2 Social life cycle inventory 9 2.3.3 Characterisation 10 3 Research question and aim of the thesis 12 4 Social life cycle assessment: in pursuit of a framework for assessing wood-based products from bioeconomy regions in Germany 14 4.1 Abstract 14 4.2 Introduction 15 4.2.1 Germany’s wood-based bioeconomy 15 4.2.2 Social life cycle assessment 16 4.2.3 Goal and structure of the paper 17 4.3 Defining the goal and scope 17 4.3.1 Defining the goal—the purpose of the developed sLCA approach 17 4.3.2 Regional system boundaries 18 4.3.3 The production system 19 4.3.4 Stakeholder categories 19 4.3.5 Defining and using a functional unit 20 4.3.6 Activity variables—relating social effects to the product 21 4.3.7 Social indices and indicators 22 4.3.8 Developing context-specific social indices and indicators 23 4.3.9 Presenting the social effects to regional producers 24 4.4 Social life cycle inventory (sLCI) 25 4.4.1 SLCIs in global hotspot assessment studies 25 4.4.2 SLCIs in regional hotspot assessment studies 26 4.5 Social life cycle impact assessment (sLCIA) 27 4.5.1 Characterisation method: international PRPs 28 4.5.2 Characterisation method: national PRPs 28 4.5.3 Characterisation method: sector PRPs 29 4.5.4 Characterisation method: regional PRPs 29 4.6 An sLCA framework for regional bioeconomy chains 31 4.7 Summary and outlook 33 5 Social life cycle assessment indices and indicators to monitor the social implications of wood-based products 35 5.1 Abstract 35 5.2 Introduction 36 5.3 Materials and methods 38 5.3.1 Screening criteria 38 5.3.2 Overview of research steps 40 5.3.3 Screening of global sustainability standards 41 5.3.5 Screening of national sustainability and forest certification standards 43 5.3.6 Screening of sLCA case studies 43 5.3.8 Stakeholder interviews 44 5.3.9 Selection based on feasibility of implementation 46 5.4 Results and discussion 48 5.4.1 Index: health and safety 52 5.4.2 Index: adequate remuneration 52 5.4.3 Index: adequate working time 53 5.4.4 Index: employment 53 5.4.5 Index: knowledge capital 54 5.4.6 Index: equal opportunities 55 5.4.7 Index: participation 56 5.5 Outlook 56 5.6 Conclusion 57 6 How not to compare apples and oranges: Generate context-specific performance reference points for a social life cycle assessment model 59 6.1 Abstract 59 6.2 Introduction 60 6.2.1 Background 60 6.2.2 The RESPONSA framework 61 6.2.3 Goal of this work 64 6.3 Influence factors recognised in the context-specific characterisation approach for the German wood-based bioeconomy 65 6.3.1 Classification of the influential conditions 65 6.3.2 The geographical location 68 6.3.3 The economic sector 68 6.3.4 The size of the organisation 69 6.4 The scoring approach and data sources 69 6.4.1 The scoring approach 69 6.4.2 Data sources to determine PRPs 70 6.5 Characterisation approach for quantitative indicators 70 6.5.1 Characterisation of quantitative indicators (full data) 70 6.5.2 Characterisation of quantitative indicators (partial data) 71 6.6 Characterisation approach for qualitative indicators 73 6.6.1 Characterisation of qualitative indicators with binary answers on a sectoral level 73 6.6.2 Characterisation of qualitative indicators with ranked answers on a sectoral level 74 6.6.3 Characterisation of qualitative indicators on a sectoral and organisational size level 76 6.7 Exemplary case study 77 6.7.1 Classifying organisations in the product system 77 6.7.2 Determining the sLCIs 78 6.7.3 sLCIA step 78 6.7.4 Relating social effects to the product 81 6.7.5 Discussion of the results 83 6.8 Discussion and outlook 84 6.9 Conclusion 85 7 Discussion of the main results 87 7.1 Organisations as unit of analysis 87 7.2 A country as major system boundary 88 7.3 A context-specific indicator set 89 7.4 Impact assessment: Economic sector and organisational size PRPs 90 7.5 The interpretation of the results 92 7.6 Limitations of the approach 94 7.7 Use for the Cluster 95 7.8 Outlook 96 8 Conclusion 97 9 Use of RESPONSA – A REgional SPecific cONtext-ualised Social life cycle Assessment tool 100 9.1 The RESPONSA user interface 100 9.1.1 Inputs from the organisations 101 9.1.2 The calculation made by RESPONSA 102 9.1.3 Output for the organisation 103 References cv Appendix A cxiii Appendix B cxx Appendix C cxxiv CURRICULUM VITAE cxxviii Author contribution cxxx Eigenständigkeitserklärung cxxxiii Bibliographische Beschreibung cxxxiv

The aim of this thesis was to study governance aspects of informal electronic waste recycling and to provide better knowledge of the business in terms of structure, stakeholders, governance aspects and social impacts. The thesis consists of a cover essay and two papers appended at the end of the thesis. The cover essay summarizes the papers and puts them in context. The objective of Paper I is to study the business of informal electronic waste recycling in Pakistan and highlight its governance issues. Paper II assesses the social impacts of this business using UNEP-SETAC Guidelines. The thesis examines these specific questions: Q1) What is the current situation of informal e-waste recycling in Pakistan? Q2) Who are the important stakeholders and what are their roles in this business? Q3) What are the governance issues enabling this informal business? Q4) What are the social impacts for individuals and society arising from this business? Paper I presents the international and local e-waste flows, business structure, the stakeholders involved and the existing governance issues of the business. It shows weak enforcement of legislation, the complexities emerging with numerous stakeholders, the profitability of informal recycling, little concern for the health damaging exposure for workers from poorest and most vulnerable people in society, and the lack of awareness of the hazards involved results in several governance issues. The paper also highlights how this business lacks characteristics of good governance, which makes it a challenge to control this business. Paper II assesses the social impacts of informal e-waste recycling in Pakistan using UNEP/SETAC guidelines for conducting a Social Lifecycle Analysis (SLCA). It showed that this business has positive impacts relating to societal issues and individual/family economics, and in the economic development of Pakistan but otherwise most impacts were negative. The findings of Paper II fill an important data gap and can be integrated with data on other stages of ICT product lifecycle to produce a full SLCA of such products. / Syftet med denna avhandling var att studera styrningsaspekter informella återvinning elektroniskt avfall och för att ge bättre kunskap om verksamheten i fråga om struktur, intressenter, styrningsaspekter och sociala konsekvenser. Avhandlingen består av en täck uppsats och två tidningar bifogade i slutet av uppsatsen. Locket uppsats samman tidningarna och sätter dem i sitt sammanhang. Syftet med papper I är att studera verksamheten i informella återvinning elektroniskt avfall i Pakistan och belysa dess styrningsfrågor. Papper II bedömer de sociala konsekvenserna av denna verksamhet med hjälp av UNEP-SETAC riktlinjer. Avhandlingen undersöker dessa specifika frågor: Q1) Vad är den nuvarande situationen för informella återvinnings e-avfall i Pakistan? Q2) Vilka är de viktigaste intressenterna och vilka är deras roller i den här branschen? Q3) Vilka styrningsfrågor som möjliggör denna informella företag? Q4) Vilka är de sociala konsekvenserna för enskilda och samhället som följer av detta företag? Papper I presenterar internationella och lokala e-avfallsflöden, företagsstruktur, de inblandade aktörerna och de befintliga styrningsfrågor i verksamheten. Det visar en svag tillämpning av lagstiftningen, komplexiteten växande med många intressenter, lönsamheten för informella återvinning, lite oro för hälsan skadliga exponering för arbetstagare från de fattigaste och mest utsatta människorna i samhället, och bristen på medvetenhet om de risker inblandade resultaten i flera styrningsfrågor. Papperet belyser också hur denna verksamhet saknar egenskaper för god förvaltning, vilket gör det till en utmaning att styra denna verksamhet. Papper II bedömer de sociala konsekvenserna av informella återvinnings e-avfall i Pakistan använder UNEP / SETAC riktlinjer för att genomföra en social livscykelanalys (SLCA). Det visade sig att denna verksamhet har positiva effekter avseende samhällsfrågor och individ / familj ekonomi, och i den ekonomiska utvecklingen i Pakistan men annars de flesta effekterna var negativa. Resultaten av pappers II fyller ett viktigt tomrum uppgifter och kan integreras med uppgifter om andra stadier av IKT produktlivscykeln för att producera en full SLCA av sådana produkter. / <p>QC 20150525</p>

The purpose of the present degree project was to investigate the possibilities of assessing social sustainability and, on this basis, to carry out an equality analysis of wood as a construction material. The latter part of the purpose was met by carrying out social life cycle assessments focusing on gender equality: one for wood as anengineering material and one for house with wooden frame. The result was presented as a gender index which indicated the proportion of the work carried out by women. To gain more knowledge about wood as an engineering material a complete social life cycle assessment is necessary. A complete social life cycle analysis should not be reduced to a single measurement number by merging different effect categories of social sustainability. The conclusion in the report was that such an analysis is better to present in so-called polar diagrams where each individual impact category can be distinguished, but not necessarily all indicators. The method used to assess gender equality can be used to assess other impact categories.