The purpose of this essay was to determine whether signs as alternative and augmentative communication is one possible resource for children’s language development. Based on my research questions How educators perceive the importance of SAAC as possible resources to enhance children's communication?, For which children is SAAC used? and How does educators perceive child’s best in communicative interactions? have I interviewed six educators in two different kinds of municipalities with different kind of positions. In my background I lift the importance of communication for the human being, what happens to the children who doesn’t get stimulated to their language and child’s best. My literature has shown that children need to have an incentive to acquire a language and that SAAC is mainly created for children with special needs. Children’s right to make themselves heard is taken from the UN children convention and article 3 – child’s best. What my result has shown is that the educators sees SAAC as one possible resource to enhance children’s language development but it is also important to see things from different kind of angles. This contributes to the importance of child’s best in communicative interactions. / Syftet med denna uppsats var att undersöka om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation är en möjlig resurs för barns språkutveckling. Utifrån frågeställningen Hur upplever pedagoger betydelsen av TAKK som möjlig resurs till att stärka barns kommunicerande?, För vilka barn används TAKK? och Hur uppfattar pedagoger barns bästa inom kommunikativa samspel? har jag intervjuat sex pedagoger i två olika kommuner med olika befattningar. I bakgrunden lyfter jag upp kommunikationens betydelse för människan, vad som händer med barn som inte stimuleras till sitt språk samt barnets bästa. Min litteratur har visat att barn behöver ha stimulans för att tillägna sig ett språk och att TAKK främst skapats för barn med särskilda behov. Barns rätt att kunna göra sig hörda är som taget ur FN:s barnkonvention och artikel 3 – barnets bästa. Vad mitt resultat visat är att pedagogerna ser TAKK som en möjlig resurs att stärka barns språkutveckling men att det också är viktigt att kunna se saker ur olika perspektiv. Detta bidrar till betydelsen av barnets bästa inom kommunikativa samtal.