Vi har valt att lägga fokus på barn i förskolan eftersom vi pluggar till förskollärare. För oss har det framgått hur lite inslag det är av sagoberättande i förskolan och tillämpningen av dramaredskap som ett verktyg i berättandet. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur barn influeras av och hanterar två olika berättarformer i förskolan, högläsning kontra muntligt berättande med stöd av dramaredskap, samt undersöka hur en sagopedagog ser och tänker kring sagostunden i verksamheten. Som teoretisk utgångspunkt i studien har vi valt sociokulturell teori. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning på en förskola som har sagor som inriktning. Metoderna som använts är två ostrukturerade samtal med barn samt en strukturerad intervju med en sagopedagog. Utifrån vårt resultat ser vi att barnen hanterar de två sagoframställningar på olika sätt. Det visar att barnen bearbetar högläsningen genom att i efterhand prata om bilderna som finns i böckerna. Efter muntligt berättande med stöd av dramaredskap visar resultatet att barnen bearbetar sagoframställningen mer via att rita, skapa sagor och rekvisita samt att berätta sagor i interaktion med varandra. Resultatet av intervjun med sagopedagogen visar att hon lägger vikt vid miljön och stämningen under sagostunden, för att det skall bli en magisk värld.