<p>Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke. Ett begrepp som kom fram i vår undersökning är "från en göteborgare till en annan". Det tyder på att de anställda har blivit en av de viktigaste intressenterna för hur företaget i framtiden skall arbeta med CSR. Samtidigt så råder det inget tvivel om att det ligger en risk i att engagera sig lokalt utanför sin verksamhet då detta kan tolkas som ett sätt att skapa ytterligare PR för företaget och att skapa ett starkt varumärke. Även om företagen ligger i debattens centrum får vi en känsla av att det är samhället och vi individer som är de stora vinnarna i dragkampen om att framstå som "de goda".</p>

Syftet med uppsatsen är att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhällsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av två organisationer som samverkar lokalt. Utifrån studiens resultat vill vi jämföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjälp av intervjuer. Slutsats: Vår fallstudie visar att CSR är ett omdebatterat ämne som är under ständig utveckling. När två företag bestämmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumärke. Ett begrepp som kom fram i vår undersökning är "från en göteborgare till en annan". Det tyder på att de anställda har blivit en av de viktigaste intressenterna för hur företaget i framtiden skall arbeta med CSR. Samtidigt så råder det inget tvivel om att det ligger en risk i att engagera sig lokalt utanför sin verksamhet då detta kan tolkas som ett sätt att skapa ytterligare PR för företaget och att skapa ett starkt varumärke. Även om företagen ligger i debattens centrum får vi en känsla av att det är samhället och vi individer som är de stora vinnarna i dragkampen om att framstå som "de goda".

Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ”hållbar utveckling” vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar. Det intressanta med CSR är att det är så pass många företag som väljer att arbeta med det, trots att det är ett frivilligt initiativ. Detta leder givetvis till frågan ”varför?” företagen väljer att göra detta och om de ser några fördelar med det eller inte. Tidigare studier har visat på att branscher som har ett naturligt inslag av miljöpåverkan tenderar att arbeta med CSR i större utsträckning än företag i t ex tjänstebranschen. Skogsbranschen är definitivt en bransch med stor miljöpåverkan, som dessutom är oerhört viktig för Sverige, såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. I Sverige förekommer det såväl skogsägarföreningar som aktiebolag inom skogsbranschen. Dessa bolagsformer skiljer sig en del åt och vi anser därför att det vore intressant att undersöka om även deras CSR-arbete skiljer sig åt eller inte. Mot denna bakgrund har vi formulerat följande problemfrågeställning: Finns det några skillnader mellan aktiebolagens och skogsägarföreningarnas CSR-arbete, vilka är i så fall dessa och vad kan de bero på? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ flerfallsstudie med ett abduktivt angreppssätt. Vi har genom semistrukturerade intervjuer intervjuat fyra skogsägarföreningar och fyra aktiebolag. Studien genomfördes med en hermeneutisk kunskapssyn och ett konstruktionistiskt synsätt eftersom att dessa lämpar sig bäst när målet är att öka förståelsen inom ett område. Genom att analysera respondenternas svar har vi funnit såväl likheter som skillnader mellan de olika bolagsformerna. Den största skillnaden som vi konstaterat är att aktiebolagen känner av ett tydligt tryck utifrån från sina intressenter att arbeta med CSR- och hållbarhetsfrågor. I första hand är det aktiebolagens investerare som förväntar att de arbetar och kommunicerar ett CSR-arbete, medan respondenterna från skogsägarföreningarna anser att de inte upplever samma tryck utifrån från sina intressenter. Vi drar slutsatsen att det tryck som aktiebolagen känner utifrån har bidragit till att de generellt har kommit längre i sitt CSR-arbete gällande verksamhetens organisation, kommunikation och implementering av begreppet. De likheter vi funnit är att båda bolagsformerna verkar vara överens om att CSR och hållbarhetsarbete är något som är bra för företaget och att de arbetar med dessa frågor av både strategiska och moraliska skäl. De konstaterar att det är svårt att fastställa den exakta ekonomiska vinningen av att arbeta med CSR utan betraktar det som en nödvändighet i dagens samhälle för att företaget ska kunna överleva på längre sikt.

Bakgrund Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska enligt lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag verka i ett allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det saknas enhetliga beskrivningar om vad begreppen allmännyttigt syfte och affärsmässiga principer innebär vilket leder till att tolkningsföreträde finns. Varierande tolkningar inom organisationer så som Hyresgästföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förekommer vilket gör det intressant att gå ett steg längre och undersöka individers tolkningar inom kommunala bostadsbolag. Lag (2010:879) ses i denna studie som en nationell institution, medan ägardirektiven representerar lokala institutioner, där lokala tankegångar är närvarande. Otydligheten i lagen ligger således till grund för att ndersöka samspelet mellan nationell/lokal institution och individer inom bolagen. Syfte Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för hur allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag hanterar komplexiteten och förhållandet mellan begreppen affärsmässiga principer och allmännyttigt syfte. Samspelet mellan individ och institution kommer att vara i fokus. Metod Denna kvalitativa studie utgår från en abduktiv ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Den kvalitativa undersökningen har genomförts genom en fallstudie med två deltagande kommunala bostadsbolag. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med VD, CFO och styrelseordförande från respektive bolag. Slutsats Studien visar att samspelet mellan individ och institution är väl fungerande på så sätt att ett styrande finns hos båda parter. Individerna följer den nationella institutionen, samtidigt som de formar den genom det stora tolkningsföreträdet. Långsiktighet är bolagens största argument för att uppfylla lagens båda begrepp. Avslutningsvis menar vi att lagen sätter käppar i hjulen för bolagen då ett byggande i ytterområden är svårt att förena med affärsmässiga principer. / Background Swedish municipal housing companies should by the law:lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag operate in a charitable (allmännyttigt)purpose and according to businesslike (affärsmässiga)principles. There is a lack of unified explanations of whatthese concepts mean which in turn leads to preferential rightof interpretation. Varying interpretations withinorganisations like Hyresgästföreningen, and SverigesKommuner och Landsting (SKL) exists which lead this studyto go a step further and investigate interpretations made byindividuals working within Swedish municipal housingcompanies. The law (2010:879) is seen as a nationalinstitution in this study, while regulatory documents(ägardirektiv) represent local institutions, where local ideasare present. This vagueness within the law is the basis toinvestigate the interaction between national/local institutionsand individuals within the companies. Purpose The purpose of this study is to provide an understanding ofhow municipal housing companies manage the complexityand the relationship between the concepts affärsmässigaprinciper and allmännyttigt syfte. The interaction betweenthe individuals and institutions will be the central focus. Method This qualitative study is based on an abduktiv approach, witha hermeneutic perspective. The qualitative analysis has beenmade with a case studie where two municipal housingcompanies participated. Six semi-structured interviews havebeen made with CEO, CFO and chairman from the involvedcompanies. Conclusion The study shows that the interaction between the individualsand the institutions are well functioning in such way thatboth parts are leading and driving. The individuals follow thenational institution, in the same way they are shaping itthrough the wide preferential rights of interpretation. Longtermthinking is the companies’ main argument to meet theconcepts of the law (2010:879). Finally, we believe the lawputs a spoke in the wheels of the companies, as constructionin suburban areas is difficult to reconcile to business likeprinciples.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur stora svenska byggföretag arbetar med socialt ansvar i de lokalasamhällen där de bygger. Frågeställningarna i undersökningen är om företagen arbetar med socialt ansvar, hur degör det i det lokala samhället där de verkar och hur de kommunicerar sitt arbete med socialt ansvar. Intervjuer harförts med representanter från Peab, Skanska och NCC för att ta reda på strategier bakom arbetet med hållbarutveckling. Resultatet visar på att alla tre företagen arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ekonomiska,ekologiska och sociala hållbara aspekter och på grunder där de tror på en samhällsutveckling där människorintegreras och har möjligheter till goda levnadsmiljöer. Ett av de sociala arbeten som görs i det lokala samhälletär arbetsmarknadsinsatser där företagen erbjuder praktikplatser och utbildning med målet att få inlångtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Genom att analysera företagens hemsidor framgår det hur de väljer attprofilera sig och sitt varumärke. Alla tre företagen kommunicerar att de har ett ansvar i samhällsutvecklingen ochatt de arbetar på flera sätt för att ta det. Ingen av dem har metoder för att mäta lönsamheten i att ta socialt ansvar,men alla är överens om att de hade förlorat flera affärer om de inte hade gjort det.

Problemformulering och syfte: Den senaste tiden har frågan kring mjölkböndernas rådande situation fått mer uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet har i sin tur resulterat i att olika initiativ för att stödja mjölkproducenterna har uppstått. Bland annat det initiativ som genomförs av ICA tillsammans med LRF samt ett initiativ från Axfood. Med hjälp av ett Corporate Social Responsibility-perspektiv, vill vi i denna studie beskriva organisationernas övergripande arbete och initiativet, samt se hur dessa organisationer kommunicerat sina respektive initiativ. Syftet med studien är att utifrån ett sändar- och CSR-perspektiv beskriva några utvalda organisationers initiativ för att kommunikativt stödja mjölkbönderna. Metod och material: I studien har vi använt oss av en informantintervju med en mjölkproducent och totalt tre respondentintervjuer med representanter från ICA, LRF och Axfood. Vi har även valt att göra en kvalitativ innehållsanalys av undersidor från respektive organisations hemsida. Huvudresultat: De huvudsakliga resultaten i denna studie är att begreppet Corporate Social Responsibility uppfattas olika av de organisationer som medverkat i studien. Trots att CSR-perspektivets definitioner pekar på att organisationernas arbete för samhällsfrågor kan benämnas som CSR, valde vissa organisationer att avstå från begreppet. Initiativen genomfördes och kommunicerades på skilda sätt, men med det gemensamma målet att väcka medvetenhet och uppmuntra till handling