Studiens syfte var att undersöka huruvida ”Corporate Social Responsibility” (CSR) påverkar de anställdas organisatoriska engagemang och ”Organizational Citizenship Behavior” (OCB) positivt samt huruvida CSR-aktiviteterna minskar de anställdas vilja att säga upp sig. Forskningsstrategin har utgått ifrån en deduktiv ansats och grundades i en kvantitativ design där en webbaserad enkätstudie skickades ut till de anställda på ett medelstort kooperativt företag inom fastighetsbranschen under april 2016. Ett klusterurval genomfördes vilket genererade 62 enkätsvar med en svarsfrekvens på 36%. För att säkerställa mätinstrumentets reliabilitet användes Cronbachs alfa reliabilitetskoefficient där samtliga värden låg mellan α=0,81 och α=0,89. Pearsons korrelationsanalys och flera stegvisa regressionsanalyser utfördes för att analysera data. En signifikansnivå på p=0,05 tillämpades och studiens resultat visade att CSR predicerar de anställdas organisatoriska engagemang (p <0,001) och OCB (p <0,001). Slutsatsen av resultatet indikerade på att företagets CSR-arbete är relevant och har en positiv påverkan på de anställdas attityder och beteenden.

Att företag arbetar med CSR blir mer och mer populärt och nuförtiden förväntar sig intressenter att företag arbetar med miljömässiga och sociala frågor. I takt med att CSR används flitigare har konceptet även spridits till kommunala bolag. Kommunala bostadsbolags arbete med CSR är relativt outforskat samtidigt som endast ett fåtal studier visar på hur CSR uppfattas av bolagets intressenter. Kommunala bostadsbolag finns till för att erbjuda bostäder till kommuninvånarna och är därför en viktig del av samhället.Syftet med studien är att få en förståelse för ett kommunalt bostadsbolags användning av CSR samt hur det uppfattas både internt och externt.MKB har valts ut som studieobjekt eftersom de är ett av Sveriges största kommunala bostadsbolag och arbetar aktivt med CSR. Den genomförda studien baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer. Respondenterna är anställda på olika nivåer inom MKB samt externa samarbetsparter och hyresgäster. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer samt 7 kortare och strukturerade intervjuer.De erhållna svaren från respondenterna har analyserats mot institutionell teori, intressentmodellen och legitimitetsteorin, och visar på att uppfattningen av CSR skiljer sig åt mellan de anställda och hyresgästerna. Skillnaderna beror främst på bristande kommunikation men även bristande intresse och språksvårigheter från hyresgästernas sida.Studien bidrar till en förståelse för hur ett kommunalt bolag arbetar med CSR samt hur det uppfattas av de anställda och hyresgästerna. Därutöver kan den ses som en inspiration för andra företag som arbetar med eller vill arbeta med CSR. / There is a growing interest to work with CSR among today’s companies and nowadays stakeholders expect companies to work with environmental and social issues. As CSR has become widely used, it has spread to municipal companies. Municipal housing companies work with CSR is a relatively unexplored field and only a few studies show how CSR is perceived by its stakeholders. Municipal housing companies provide homes for the local community, and is therefore an important part of society.The purpose of this study is to gain an understanding of a municipal housing company’s use of CSR and also how it is perceived internally and externally.MKB was selected as the study object due to the fact that they are one of the largest municipal housing companies in Sweden who works with CSR. The study is based on a qualitative approach and is conducted through interviews. The respondents consisted of employees at various levels within the company and external cooperation partners as well as tenants. In all, 11 semi-structured interviews and 7 shorter and structured interviews were conducted.The respondents’ answers combined with Institutional theory, Stakeholder theory and Legitimacy theory, shows that the perceived image of CSR differs between the respondents. The differences mainly depend on lack of communication and lack of interest as well as language barriers from the tenants’ point of view.The study contributes to an understanding of how a municipal housing company works with CSR. In addition, it may be an inspiration for other companies work with CSR.

This paper concerns journalists who work within the private sector and the wideness of struggles in Polish journalism today. The purpose of this paper is to examine the level of professional identity and if it has changed as a result of the recent governmental intervention in national media laws and regulations. Through a qualitative-interviews with ten Polish journalists on four respected newspapers (Gazeta Wyborcza, Rzeczpospolita, Newsweek, Polityka) in Warsaw, we collected answers based on questions about altruism and the current political situation in the country. The study relates to Polish history and the context of media models, in which we have primarily applied the media models developed by the media scientists Hallin and Mancini (2004). Our result suggests that our participants have gained a higher level of altruism since the newly introduced media laws took affect in Poland in January 7th, 2016. It further suggests that the working climate for the interviewees today is challenging and versatile. The interviewed journalists have noticed economic difficulties for Polish journalism and describes a grand polarization between journalists in the private sector.

ProblembakgrundStora mängder av jordens resurser används för att tillverka varor och tjänster för att mötakonsumenters behov. Företag kan avhjälpa en del av problemet genom att göra hållbarainvesteringar i sina verksamheter. Att sträva efter hållbarhet har idag blivit ett krav och enförväntning från företagens intressenter, för att kunna vara konkurrenskraftiga. Begreppet CSR(Corporate Social Responsibility) är svårdefinierat och ingen tydlig definition finns gällande dessomfattning. Ett CSR-arbete innebär att företag ska ta ett frivilligt ansvar, utöver det som ärlagstiftat, vilket medför att de blir vinstdrivande samtidigt som de bidrar till ett hållbart och bättresamhälle. SyfteSyftet med denna studie är att skapa en större förståelse kring begreppet CSR och granska vilkadrivkrafter som kan ligga bakom företagens CSR-arbete, samt att beskriva hur svenska klädföretag, kan ta hänsyn till begreppet vid investeringar. MetodGenom en kvalitativ och deduktiv ansats genomfördes denna fallstudie för att besvara de uppsattafrågeställningarna. Detta har gjorts med hjälp av en skrivbordsundersökning genom att studerafem klädföretags hållbarhetsredovisningar, vilka var Björn Borg, Gina Tricot, KappAhl, MQsamt Polarn O. Pyret. SlutsatsSlutsatsen som denna studie resulterat i är att svenska klädföretags CSR-arbete drivs utifrån deförväntningar och krav som företagets intressenter ställer på dem. Vid investeringar tar företagenhänsyn till CSR genom att ställa höga krav på leverantörerna och utbildar även dessa. Hänsyn tasäven genom att investera i hållbara material och kontrollera att företagen uppfyller kraven somställs. / BackgroundLarge amounts of the earth's resources are used to produce goods and services to meet consumer needs. Companies can remedy part of the problem by making sustainable investments in their businesses. Today, in order to be competitive, companies must strive for sustainability in order tomeet the expectations of corporate stakeholders. The concept of CSR (Corporate SocialResponsibility) is difficult to define, and no clear definition exists regarding its scope. Working with CSR means that companies take voluntary responsibility beyond what is legislated, whichmeans that they will profit while contributing to a sustainable and better society. PurposeThe purpose of this report is to create a greater understanding of the concept of CSR, examine the driving forces that may be behind corporate work with CSR, and describe how Swedish clothing companies can take into account the concept of investments. MethodIn this report, a qualitative and deductive approach was used to answer a set question. This was done with a desk-based review by studying five clothing company’s sustainability reports. The companies included Björn Borg, Gina Tricot, KappAhl, MQ and Polarn O. Pyret. ConclusionThe report concludes that the discussed Swedish clothing company’s incorporation of CSR isdriven by the expectations and demands of its stakeholders. When making investments, companies take into account CSR by setting high standards for suppliers, for example, consideration of investment in sustainable materials, educate them and verify that the companies meet the demands.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall aktieutdelningen hos svenska bolag har förändrats till följd av att obligatorisk hållbarhetsredovisning infördes som lag i Sverige år 2016. Lagen omfattar bolag som uppfyller ett antal specifika kriterier rörande storlek. En difference-indifferences- studie (DID-studie) har utförts på 85 börsnoterade svenska bolag under tidsperioden 2013–2018, där urvalet utgörs av totalt 510 observationer. En behandlingsgrupp för de bolag som omfattas av lagen ställs mot en kontrollgrupp bestående av bolag som inte omfattas av lagen. Eventuell skillnad studeras sedan genom multipla regressionsanalyser. Resultaten från studien visar delade, signifikanta, resultat från de två regressionerna. Denna studie lägger vidare grund för en ökad förståelse kring den obligatoriska hållbarhetsredovisningens påverkan på aktieutdelning. Framtida forskning fokuserar med fördel på att statistiskt testa vilka faktorer som en potentiell förändring beror på. Detta eftersom denna studie enbart lyfter och diskuterar eventuella påverkande faktorer.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.

The increasing environmental problems have today become global and changes are dras-tically needed in all levels of society. Customers’ buying behaviour can play a big partand it is possible to both contribute to a more sustainable world and add economic valueto a business, but new sustainable business models are needed. In this research projectThe Lobby, a new innovative marketplace owned by AMF Fastigheter, has been usedas a case study to find the key areas in retail business where change is most important.Furthermore, a life cycle assessment has been conducted to see where in a T-shirt’s lifecycle the most CO2equivalents are released and what the difference between a T-shirtbought at a physical store and e-commerce is. This research project has found that themost important area to focus on if sustainability is to be integrated successfully in aretail business is the company management. The commitment and attitude the companymanagement mediates to their employees is crucial for success. For The Lobby it is alsoimportant to evaluate which retailers they choose to approve due to the fact that its in-directly affecting their sustainability. The Lobby should also try to be more transparentand informative. By promoting their sustainability actions they can attract both cus-tomers and future retailers. But the research and knowledge in the field of influencingand changing customers’ behaviour is still limited and more research is needed. / De ökade miljöproblemen har blivit globala och drastiska förändringar måste ske på allanivåer i samhället. Konsumenters köpbeteende kan ha stor inverkan och det är möjligatt både bidra till en mer hållbar värd och öka företagets ekonomiska tillväxt. Men nyaföretagsmodeller behövs. I detta examensarbete har The Lobby, en ny innovativ han-delsplats som ägs av AMF Fastigheter, använts i en fallstudie för att hitta de områdendär hållbarhet kan integreras. En livscykelanalys har även blivit utförd där en T-shirtsCO2ekvivalenter blev beräknade för att se skillnader om T-shirten köps via e-handeleller i en butik. Examensarbetet har hittat att de viktigaste områdena att fokusera påför en lyckad integration av hållbarhet är företagets ledningsgrupp. Engagemanget ochinställning som ledningen förmedlar till sina anställda är den viktigaste faktorn för attlyckas. För The Lobby är det även viktigt att utvärdera de företag de väljer att expon-era i The Lobby då det indirekt påverkar deras hållbarhet. The Lobby borde även blimer transparenta och ge mer information. Genom att förmedla vilka hållbara val de görkan de attrahera både nya konsumenter och företag. Men kunskapen om hur man bästinfluerar och påverkar kunders beteende är begränsad och mer forskning inom områdetbehövs.

<p>Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.</p>

<p>Denna uppsats behandlar fenomenet och begreppet <em>Corporate Social Responsibility </em>(CSR). Begreppet används synonymt med företags samhällsansvar och innebär att företag frivilligt vill medverka till ett bättre samhälle. Utgångspunkten är Carroll och Buchholtz mångciterade modell <em>The Pyramid of Corporate Social Responsibility, </em>som förklarar CSR utifrån fyra ansvar: ekonomiskt-, legalt-, etiskt- och filantropiskt. Fokus ligger på CSR som en del i ett företags marknadsföringsstrategi, med betoning på det ekonomiska-, etiska- och filantropiska ansvaret. Problemformuleringen lyder: Hur ser chefers uppfattningar om <em>Corporate Social Responsibility,</em> som en del i marknadsföringsstrategin, i ett brittiskt respektive svenskt fastighetsbolag ut? Syftet är att ta reda på svaret på problemformuleringen samt att se om det finns likheter och skillnader i de båda studerade företagens chefers uppfattningar om CSR. Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där fallstudier i form av fyra stycken djupintervjuer har använts för att samla in primärdata. De två studerade företagen är The Community Housing Group Ltd (TCHG), England respektive Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sverige. I studien har bland annat framkommit att de båda studerade företagen använder CSR<em> </em>som en del i sin marknadsföringsstrategi. Skillnaden är att HFAB har uttalat att de gör detta, medan TCHG gör det undermedvetet. Skillnaderna mellan de två studerade företagen angående om och hur de använder CSR i sin marknadsföringsstrategi beror troligen på att TCHG ännu inte har insett vikten av att marknadsföra CSR-aktiviteter, till skillnad från HFAB som har förstått vikten av att ha ett starkt varumärke.</p> / <p>This essay discusses the phenomenon <em>Corporate Social Responsibility</em> (CSR). The concept is used synonymous to a company’s responsibilities to the community, which means that they voluntary contribute to a better society. The model <em>The Pyramid of Corporate Social Responsibility </em>by Carroll and Buchholtz is the basis. It explains CSR as a company’s economical-, legal-, ethical- and philanthropical responsibility. The focus is on CSR as a part of a company’s marketing strategy, with economical-, ethical- and philanthropical responsibility in center. The problem enunciation is: How do managers apprehensions about <em>Corporate Social Responsibility,</em> as a part of a company’s marketing strategy distinguish between a British and a Swedish social housing business? The purpose is to answer the question and see if there are any similarities or differences between the managers at the two companies The Community Housing Group Ltd (TCHG), England and Halmstads Fastighets AB (HFAB), Sweden. This essay has a qualitative method with a case study with four interviews in depth. The result of the study is that both companies use CSR as a part of their marketing strategy. The difference is that HFAB express that they do, while TCHG do it subconsciously. This difference probably depends on that HFAB has realized the effect of having a strong brand, while TCHG do not.</p>

<p><strong>Problemformulering: </strong>Denna uppsats avser att besvara/beröra följande frågor:</p><p>- Hur tolkar företag begreppet CSR, hur arbetar de med det samt om det finns några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p>- Hur kommunicerar företagen sitt CSR arbete via olika dokument, finns det några skillnader/likheter mellan företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsen syftar till att beskriva, förklara och jämföra hur utvalda svenska företag inom konfektionsbranschen kommunicerar kring begreppet CSR mot sin marknad via olika dokument, hur företagen tolkar begreppet CSR samt hur de arbetar med det.</p><p><strong>Metod: </strong>En fallstudie har genomförts på tre företag inom konfektionsbranschen på den svenska marknaden. Textanalys har genomförts på utvalda dokument såsom respektive företags hemsida, årsredovisningar från 2002 och framåt samt tillgängliga hållbarhetsredovisningar för att se hur företagen kommunicerar kring CSR. Även kvalitativa intervjuer med respektive företag har genomförts för att komplettera textanalysen och för att få ytterligare en synvinkel utöver kommunikation på hur företagen arbetar med CSR.</p><p><strong>Teori:</strong> De teorier som använts är Carrolls CSR – pyramid samt företags olika ståndpunkter till CSR. Carrolls CSR pyramid tar hänsyn till olika ansvar som måste uppfyllas i CSR arbetet medan den andra teorin tar upp företags olika ståndpunkter till CSR samt hur ståndpunkten kan påverka i vilken utsträckning samt grad man arbetar med CSR.</p><p><strong>Slutsats:</strong> När det gäller CSR arbetet finns det mer likheter än skillnader mellan företagen. Kommunikationen skiljer sig i omfattning mellan företagen.</p>