Inledning: Det talas allt mer om hur människor och företag lämnar avtryck på planeten. En ökad medvetenhet och ett ökat intresse för hållbarhet har gjort att allt högre krav ställs på företag. Tidigare riktades fokus på vinstsatisfiering medan det numera skiftat till förväntningar att bidra till en positiv samhällsutveckling. Det gemensamma begreppet för detta är corporate social responsibility vilket omfattar företags samhällsansvar. Denna studie avhandlar hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet. Vi ämnar även att studera om belöningssystem, organisationskultur eller en kombination av båda delar påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Syfte: Vi ämnar att presentera hur företag arbetar för att styra organisationen mot hållbarhet samt hur de anställda motiveras att arbeta mot företagets hållbarhetsarbete. Vi kommer endast förhålla oss till belöningssystem och organisationskultur för att se huruvida något av dessa har en betydande roll i det vi ämnar att undersöka. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och det empiriska materialet har tillhandahållits genom semistrukturerade intervjuer. Vidare inkluderar empirin tio respondenter från fem företag inom olika branscher. Slutsats: Efter genomförd tolkning kan vi i slutsatsen konstatera att hållbarhet vanligtvis implementeras i organisationskulturen, vilket är möjligt då belöningssystem direkt förknippat med hållbarhet används i mindre omfattning. Däremot visar samtliga företag på att medarbetarnas sätt att arbeta framförallt förknippas med företagets organisationskultur.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.

Lidls nya butik på Norremark i Växjö har uppnått miljöcertifieringen BREEAM:S högsta nivå “outstanding” (Food Supply 2016), vilket visar att de är på rätt väg mot den hållbara butiken. Alla Lidls nybyggda butiker kommer certifieras med BREEAM och alla de äldre butikerna kommer genomgå ett lyft. Lyftet innebär både visuell uppfräschning av konceptet men också miljöfrämjande förbättringar ( Hultén 2017). I studien framgår att Lidl arbetar med CSR (corporate social responsibility) och tar ekonomiskt-, socialt-, miljömässigt- och etiskt ansvar.  Trots hållbarhetsengagemanget uppfattas varumärket inte som grönt av svenska konsumenter, enligt undersökningen “Sveriges grönaste varumärke 2016”, som årligen genomförs av Differ (2016). En annan undersökning genomförd av Råd och Rön (2013), visar att Lidl saknar transparens i sitt CSR-arbete. Därför behöver Lidl bli mer öppna och göra konsumenterna medvetna om hur de arbetar med CSR. Detta för att ändra konsumenternas uppfattning om Lidls varumärke.  En kvalitativ studie har genomförts, med syfte att förtydliga Lidls CSR-arbete och leda kunden till hållbarare köp, genom butikskommunikation. Intervjuer har genomförts med Emelie Hansson, hållbarhetsansvarig för Lidl Sverige, Mattias Tas, byggprojektledare för Lidl Sverige och Peter Skoog, butikschef för butiken på Norremark. Även mini-intervjuer med fem besökare och observation av butiken har skett. För att utforma butikskomponenter till butiken på Norremark i Växjö, finns ett teorikapitel som behandlar butikskommunikation. Utifrån analys av det empiriska materialet genom teorin, framgår att Lidl kan bli tydligare i sin kommunikation genom att ha större skyltar som berättar om Lidls CSR-arbete, låta de ekologiska och svenska produkterna ta mer plats i butiken, bli tydligare i färgkodning och ge miljömässiga budskap större uppmärksamhet. I resultatet presenteras en designlösning i form av fyra butikskomponenter, två sorters skyltar och förtydligad färgkodning. “Näringsblomman” för det ekologiska utbudet av frukt- och grönsaker, “Gröna linjen” för gröna val i kyldiskarna, “Kunskapsgaveln” som kommunicerar hur Lidl arbetar med CSR, “Fyndiga granen” för varor med kort bäst-före-datum och “Infobladen” för att sprida budskap. Designförslagen är framtagna för Lidls butik på Norremark i Växjö, men utformade för att passa alla Sveriges Lidlbutiker.

Syftet med studien är att förklara om arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning leder till högre prestation. Studien har en generös inkludering av prestationsmått för att ligga nära så många av de relevanta forskningsområden som möjligt. I studiens prestationsmått inkluderas såväl subjektiva faktorer som objektiva nyckeltal. För att uppnå syftet utgår studien från den svenska energibranschen vilket är en bransch med stor miljöpåverkan. En teoretisk modell utvecklas och framställs utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska modellen och studiens hypoteser prövas genom en enkätundersökning och analys av företagsspecifik finansiell information. Enkäten består till största del av beprövade frågeställningar men även några egenproducerade frågeställningar. Totalt deltog 105 respondenter i undersökningen och energibranschens alla åtta näringsgrenar är representerade i studien. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Diskussionen antyder att forskningsfrågan inte var så enkel att besvara eftersom det förekommer stora variationer på definitioner av studiens centrala begrepp. I resultatet presenteras att hållbarhetsredovisning som talar om hur företaget arbetar och ska arbeta för en hållbar utveckling är tidskrävande och kostsamt på kort sikt. Denna kortsiktiga kostnad övergår på lång sikt till en högre prestation för företagen som implementerat hållbarhet i verksamheten. Arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning för på lång sikt inte bara med sig etiska och moraliska fördelar. Vi visar även att det finns prestationsmässiga fördelar.

Syfte Denna uppsats syftar till att kartlägga begreppet CSR och redogöra för dess innebörd. Uppsatsen syftar även till att förklara varför företag arbetar med CSR samt hur kunder förhåller sig till detta. Metod Vi har gjort en multipel fallstudie på företagen Electrolux AB, Swedbank AB och Swedish Match AB. Vi har genomfört telefonintervjuer med respektive företag samt gjort en kundundersökning för att se vad kunderna anser om företagens samhällsansvar. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Teoretisk referensram I den teoretiska referensramen har vi kartlagt vad begreppet CSR betyder och vilka ansvarsområden som omfattas av begreppet. Vidare har vi lyft fram olika åsikter om CSR och beskrivit redovisningen av CSR samt redogjort för kopplingen mellan CSR och ekonomisk lönsamhet. Vi har även beskrivit två relevanta teorier som påverkar företagens CSR-arbete, nämligen intressentteorin och legitimitetsteorin. Resultat och slutsats CSR är ett begrepp som används för att beskriva företagens samhällsansvar. Begreppet omfattar ekonomiska, sociala, miljömässiga, etiska och legala aspekter, vilka samtliga måste samverka med varandra för att uppnå hållbarhet. CSR uppfattas positivt av kunderna och kan därmed ge företagen konkurrensfördelar samt bidra till en god ekonomisk lönsamhet. / Purpose The purpose of this paper is to examine the term CSR and analyze the meaning of the term. This paper also aims to explain why companies work with CSR and how customers’ in general are affected by CSR. Methodology We have done a multiple-case study at Electrolux AB, Swedbank AB, and Swedish Match AB. We performed a telephone interview with one CSR responsible person at each company. We also did a customer survey in order to find out what the customers think about the companies social responsibilities. The paper is based on an abductive reasoning and a qualitative research design. Theoretical perspectives The theoretical framework describes the term CSR, different aspects and opinions about CSR, sustainability reporting, and the correlation between CSR and economic viability. We have also described two relevant theories, the stakeholder theory and the legitimacy theory, which both affect the companies’ work with CSR. Conclusions CSR is a term which describes companies’ responsibility towards the society. The term CSR includes economic, social, environmental, ethical, and legal aspects. All of these aspects must be considered and interact with each other to reach the ultimate goal, sustainability. CSR is essential to customers and may therefore give responsible companies’ a competitive advantage and contribute to long-term economic viability.

Corporate Social Responsibility handlar om företagens sätt att ta företagsansvar. Begreppet har ingen enhetlig definition men handlar om hur företag ska ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. CSR har från början varit ämnat för stora företag som haft resurser att arbeta med det. Med regeringens beslut om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag blev det tydligare att  de mindre företagen inte blev belysta i samma utsträckning, trots att de utgör majoriteten av företagen i Sverige.  Syftet med denna uppsats är att förklara vilken betydelse intressenter har för CSR-arbetet i småföretag inom restaurang- och livsmedelsbranschen och analysera på vilket sätt de påverkar arbetet med miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.  För att uppnå syftet har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har genom fem kvalitativa intervjuer samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Det har sedan analyserats mot teorin för att kunna besvara vår forskningsfråga. Arbetet med CSR drevs av ett flertal intressenter. Kunderna hade mer uttalade krav mot företagen än vad resterande intressenter hade. Däremot var det ägaren som hade den bestämmande rollen i vilka CSR - aktiviteter som skulle implementeras i verksamheten.

Responsible entrepreneurship is something that is making an impact in society and is taking amore important place among companies, and a concept associated with this is corporate social responsibility. It is a collective name for the responsibility companies are expected to take from society, including taking into account working conditions for employees and environmental impact. The following work intends to investigate how companies that are among Sweden's top 20 most sustainable companies list work with Corporate social responsibility (CSR). The purpose of the work is to understand how the companies work with CSR and this by analyzing and comparing the companies Systembolaget, Ikea and Stena recycling, which are all among the top 20 most sustainable companies in Sweden in 2020. Through relevant theory we have formed an interview guide as a basis for data collection. In total three respondents were interviewed, all of whom had a leading role in corporate responsibility. With an interview guide based on the four aspects of CSR economically, socially, environmentally and ethically a data has been collected. Through an inductive approach, we have drawn conclusions in relation to theory and literature. Since then, through analysis of empirical data, an understanding has been created in how companies work with CSR and how they relate to the theories. The results of the interviews showed that the companies work with CSR and in terms of the different aspects of CSR, there are similarities and differences between the companies. A common denominator for all companies is that of CSR in general. They believe that taking responsibility is part of running a company as the companies are part of society and have a great deal of influence. Furthermore, companies want to be considered legitimate and then take responsibility for their actions. / Ansvarsfullt företagande är något som tar allt större och viktigare plats bland företagen och ett begrepp som förknippas med detta är Corporate social responsibility. Det är ett samlingsnamn för ansvaret företagen förväntas ta av samhället, där bland att ta hänsyn till arbetsvillkor för medarbetare och miljöpåverkan. Följande arbete avser att undersöka hur företag som återfinns bland Sveriges topp 20 mest hållbara företaget lista arbetar med Corporate social responsibility (CSR). Syftet med arbetet är att förstå hur företagen arbetar med CSR och detta genom att analysera och jämföra företagen Systembolaget, Ikea och Stena recycling som alla finns bland topp 20 mest hållbara företagen i Sverige år 2020. Genom relevanta teori har vi format en intervjuguide som underlag för datainsamlingen. Totalt sett intervjuades tre respondenter där alla hade en tongivande roll i företagens ansvarstagande. Med en intervjuguide baserad på de fyra aspekter av CSR ekonomiskt, socialt, miljö och etisk har en data samlats in. Genom en induktiv ansats har vi dragit slutsatser i relation till teori och litteratur. Sedan genom analys av empirisk data har förståelse skapats i hur företagen jobbar med CSR och hur de förhåller sig till teorierna. Resultat av intervjuerna visade att företagens arbetar med CSR och vad det gäller de olika aspekterna om CSR finns det likheter och skillnader mellan företagen. En gemensam nämnare för alla företagen är det på CSR i allmänhet. De anser att ansvarstagande är en del av att styra ett företag då företagen är del av samhället och har ett stort inflytande. Vidare vill företagen anses vara legitima och tar då ansvar för sina handlingar.

Syftet med denna studie är att förklara på vilket sätt och i vilken utsträckning småföretag arbetar med hållbarhet. Studien syftar även till att förklara hur hållbarhetsmål i småföretag relaterar till hur de faktiskt arbetar med hållbarhet. Genom att uppnå syftet bidrar studien med en förklaring av relationen mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsbeteende och hur småföretag därigenom kan stärka sin konkurrenskraft. Utöver detta identifierar studien även om särkoppling finns. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna undersöks småföretag verksamma i Sverige. Studiens teoretiska referensram är framtagen från tidigare forskning och teorier och användes som stöd till förståelse av empirin och även till framtagandet av hypoteser. I den teoretiska referensramen identifierades tre hållbarhetsaktiviteter, som drivs av mål för att uppnå högre hållbarhetsprestation. Dessa hållbarhetsaktiviteter är verksamhetsstyrning, utveckling och lärande samt kommunikation. Studien undersöker hållbarhetsaktiviteterna i småföretag och utgår från småföretagarnas perspektiv. En kvantitativ metod användes, där den empiriska datan samlades in genom en enkätundersökning. Datan analyserades sedan med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys, vilka bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visade att relationen mellan hållbarhetsmål, hållbarhetsaktiviteter och hållbarhetsprestation var positiv. Resultatet visade även att det fanns en hög grad av särkoppling mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsaktiviteter i småföretag. Vidare framgick det att småföretagen arbetade mer med hållbarhet än vad de uttrycker i målen. Av resultatet kunde det även utläsas att småföretag behövde förbättras inom kategorierna; hållbarhetsaktiviteter för utveckling och lärande och hållbarhetsaktiviteter för kommunikation. Slutligen genererar studien även praktiska implikationer för hur småföretag systematiskt kan gå tillväga för att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Förhoppningen med examensarbetet är att fler studier ska genomföras på småföretag, vilket kan underlätta omställningen mot hållbarhet för dessa.

Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. / Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.

Hälften av Sverige befolkning har övervikt eller obesitas och sjuksköterskan kommer möta denna patientgrupp dagligen framöver. De bakomliggande faktorerna till obesitas är multipla och flerdimensionella. Sjuksköterskans roll är att kunna se helheten utifrån kropp, själ och ande och hjälpa patienten till välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med obesitas. Metoden som använts är litteraturöversikt där nio artiklar baserat på kvalitativ metod ingår. Resultatet visar att livet med obesitas upplevs som en kamp mot stigma, ofrivillig normprojicering, exkludering i samhället, kroppsliga hinder och svårigheter i att hitta sig själv. Många lider av depression och psykisk påfrestning som kan leda till kontraproduktivt ohälsosamt ätbeteende. Många känner dock hopp och önskar förändring. I slutsatsen lyfts utsattheten och okunskapen om sjukdomens bakomliggande faktorer samt hur livsvärlden med obesitas kan vara tung att bära. Vidare diskuteras om ett samhällsansvar på högre nivå för att råda bot på den ökade prevalensen.