Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma socialarbetares upplevda möjligheter och begränsningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruksproblematik. Vi har använt en kombination av ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval där vi genom en kvalitativ metodansats har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom missbruksvård i svensk socialtjänst. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramar som intersektionalitet, handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati samt normaliseringsprocessen har det insamlade materialet bearbetats, analyserats och presenterats i två teman kopplade till studiens syfte: Yrkesverksammas upplevda handlingsutrymme och Yrkesverksammas uppfattning om målgruppen. Studiens primära resultat är att socialarbetare generellt upplever att det finns organisatoriska möjligheter att bistå våldsutsatta kvinnor i missbruk men att möjligheterna kraftigt begränsas utifrån normalisering av våld mot bakgrund av specifika diskurser om missbruk och vem som anses drabbas av våld i nära relation.

Syfte: syftet med denna undersökning är att undersöka om implementeringen av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Västerås kommun kan anses vara ett fall om kollaborativ styrning. Samt vilka hinder identifieras i arbetet nit hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: forskningsmetoden bygger på en fallstudie och kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna representerar den offentliga sektor, ideella sektor och civilsamhället från Västerås kommun. Material: allt styrdokument som används i denna undersökning är hämtat från Västerås kommuns hemsida, om deras arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt intervjuer med respondenter från offentlig sektor, ideell sektor och civilsamhället i Västerås kommun. Sammanfattning: analysen av styrdokument och intervjuerna resulterade i att arbetssättet i Västerås kommun mot hedersrelaterat våld och förtryck tillämpas på kollaborativ styrning. Detta beror på att kommunen, tillsammans med andra sektorer, samarbetar med varandra för att nå gemensamma mål. Samarbetet präglas främst av IOP avtal med ideella organisationer som Here 4U i detta fall. Civilsamhället är dock inte inkluderat i verkligheten som det framgår i Västerås kommuns handlingsplan i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Hinder som uppstår i kommuns arbete är främst brist på resurser och ekonomiskt stöd. Forskningen avslutas med en reflektion över metod delen och förslag på vidare forskning om hedersrelaterat våld och förtryck. / Purpose: The purpose of this research is to investigate whether the implementation of the work against honor-related violence and abuse in Vasteras municipality can be considered a case of collaborative governance. And What shortcomings arise in the work against honor-related violence and abuse. Method: The research is based on case study and qualitative research interviews, where the interviewees represent different representative from the public sector, non-profit sector the civil society in Vasteras. Material: All the material used in this research has been gathered from documents from Vasteras municipality website regarding their work against honor-related violence and abuse, as well as interviews with officials and staff from other sectors in the municipality. Conclusion: The analysis of governing documents and the interviews resulted in the case of Vasteras municipality being applied to collaborative governance. This is due the municipality, together with other sectors, collaborates with each other to achieve the goals. Collaboration is mainly character by the signing of IOP agreements with non-profit organization such as Here 4U in this case. Civil sector is not sufficiently included on reality as it appears in Vasteras action plan, lack of resources and financial support has been common responded for the interviewers. The research ends with a reflation on the method section and further research on honor-related violence and abuse. / Nej