<p>Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut. Och källmaterialet består av artikelsamlingar som har utgivits i bokform, sedan biografier och egna skrivna verk som används till uppsatsen. Metoden som används i uppsatsen är en komparativ undersökning mellan Segerstedt och Fogelqvist. Uppsatsen avser att analysera och få fram deras uppfattning särskilt när det gäller deras kristna perspektiv. Resultatet över undersökningsperioden var både Segerstedt och Fogelqvist med sina liknande bakgrunder och uppväxter påverkade av sina religiösa bakgrunder i sina texter och skrifter, fast på två olika sätt. Segerstedt skrev med och om bibliska uttryck samtidigt som han hämtade inspiration från sin religion, medan den andra opinionsbildaren Fogelqvist valde ett tema att skriva och det blev om religionen eller kulturer som han fick observera med tanke på sin religiösa bakgrund.</p>

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut. Och källmaterialet består av artikelsamlingar som har utgivits i bokform, sedan biografier och egna skrivna verk som används till uppsatsen. Metoden som används i uppsatsen är en komparativ undersökning mellan Segerstedt och Fogelqvist. Uppsatsen avser att analysera och få fram deras uppfattning särskilt när det gäller deras kristna perspektiv. Resultatet över undersökningsperioden var både Segerstedt och Fogelqvist med sina liknande bakgrunder och uppväxter påverkade av sina religiösa bakgrunder i sina texter och skrifter, fast på två olika sätt. Segerstedt skrev med och om bibliska uttryck samtidigt som han hämtade inspiration från sin religion, medan den andra opinionsbildaren Fogelqvist valde ett tema att skriva och det blev om religionen eller kulturer som han fick observera med tanke på sin religiösa bakgrund.

<p>Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.</p>

Event marketing är en marknadsföringsform som har växt ordentligt under senare delen av 90-talet och det börjar bli ett naturligt inslag i företagens marknadskommunikation. Trots denna tillväxt har event marketing under en längre tid sammankopplats med brist på utvärderingsmetoder. En avsaknad av utvärderingsmetoder leder till svårigheter att avgöra vilka effekter en event marketing-satsning resulterar i, hur genomförandet kan förbättras samt huruvida event marketing är en lämplig form av marknadsföring i en given situation. En ökad förståelse för dessa eventuella utvärderingsproblem skapar även förutsättningar för utvecklandet av utvärderingsmetoder och därmed möjlighet att besvara liknande frågeställningar. Denna uppsats undersöker vad som skiljer event marketing från annan marknadsföring i en utvärderingssituation, vilka problem dessa skillnader kan medföra samt hur eventuella utvärderingsproblem kan hanteras. Detta görs genom intervjuer med såväl"producenter"som"köpare"av event marketing.

The aim of this study is to illuminate how the 19th century’s researchers Carl Axel Gottlund and Albrekt Segerstedt contributed to the design of the cultural heritage of the Forest Finns in northern Värmland. One book from each author was analyzed: Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solörs Finnskogar 1821 (1821/2021) by Gottlund, and Segerstedts samling: skogsfinnarna i Skandinavien: en kommenterad och illustrerad källutgåva (1888/2006) by Segerstedt. Theories from the ethnographic field, the critical heritage field and from the field of scientific theories were all utilized. This study shows that the construction of a cultural heritage can be affected by multiple different factors, and that the researchers’ and their different practices often have a central role.

This work describes how sociology as an academic discipline was introduced, established and pursued at Swedish universities during the period 1930-1955. The main purpose is to follow the establishment of sociology and call attention to dominating ideas of sociology, science and society, and also to reflect the relation between sociology and the demands and expectations of society. This academic institutionalization is considered a continuously changing process where centers and boundaries are formulated and reformulated in accordance with contemporary conditions and preferences of the actors. Expectations on the discipline are investigated, as they were expressed in official inquiries and other political settings as well as in common press. Changes in university structure that led up to the establishment of sociology as a discipline are studied, as well as the official investigations that directly preceded the set up. Institutional activities in the new discipline are dealt with; as are persons, curricula, dissertations and investigations. Internal debates and conflicts are studied and analyzed. The reception of sociology is considered, as well as the use of sociological knowledge in academy, industry and other domains. A main question is how sociology, when established, was understood and pursued. Soon, a clear conception was established in leading quarters. According to this conception, sociology was to be recognized as a specialized discipline alongside other disciplines of social science. The object of sociology was to study modern society and its social conditions, preferably in Sweden. The method of study was to be scientifically empirical, which, above all, meant quantitative field surveys. This study analyzes the formation of this idea of sociology. It was contested, but persons representing deviating conceptions were marginalized. The "boundary-work" that was carried out is therefore considered especially significant. The boundaries were about the implication of the concept of sociology, and conflicts and antagonisms revealed in the boundary-work are analyzed. It is argued that the polemical and dichotomizing rhetoric style used by the actors was of significant importance. By describing, defining and legitimating sociology in terms of opposites: empirical rather than speculative, American rather than continental, quantitative rather than qualitative, it was emphasized that the discipline of sociology was new, scientific and necessary for a modern and progressive community like Swedish society. / digitalisering@umu