I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män. Syftet med vår forskning är att belysa detta och de maktstrukturer som ligger till grund för fenomenet. Frågeställningarna som vi utgår från är följande: Stämmer talrepresentationen överens med hur den fysiska representationen ser ut i programmet Debatt när det kommer till kön? Hur är taltiden fördelad mellan kvinnor och män? Skiljer sig sättet åt som en deltagare får eller blir av med ordet, beroende på om det är en kvinna eller man? I vilken roll representeras kvinnor respektive män i programmet? Vad får det för konsekvenser för talutrymmet? Finns det patriarkala mönster i hur talutrymmet fördelas i Debatt? Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes elva program från Debatts vår- och höstsäsong 2012, samt deltagarlistor som framställts av SVT. Resultaten visar, precis som vår tes indikerar, att det finns skillnader i könsfördelningen när det kommer till talutrymme. Den fysiska könsfördelningen mellan deltagarna i programmen som undersökts var jämn. Taltiden skiljer sig däremot åt; 38.9 procent av gångerna någon talar i Debatt så är det en kvinna, i resterande 61.1 procent av fallen är det en man. När det kommer till avbrott ser vi en stor skillnad, kvinnor tenderar att inte avbryta män medan de själva avbryts av både män och kvinnor, vilket resulterar i att män får tala till punkt i större utsträckning, och kvinnor oftare avbryts. Vi kan se tydliga patriarkala strukturer då den grupp som får komma till tals oftast är män i övre medelåldern, de pratar en tredjedel av gångerna någon talar i programmet. Med våra teorier i ryggen drar vi slutsatsen att detta får allvarliga konsekvenser för demokratin, då kvinnor inte får en fullvärdig representation i ett av Sveriges mest uppmärksammade forum för debatt.

Introduktion: Stroke kan vara ett mångfacetterat och komplext tillstånd. Uppresningar från stol speglar en fundamental aktivitet i det dagliga livet. Uppresningsförmågan är delvis avhängig en individs benstyrka, vilken i regel försämras med stigande ålder. Stroke drabbar oftast äldre individer, och påverkar ofta uppresningsförmågan negativt. Det är därför viktigt att kunna utvärdera uppresningsförmågan med valida och reliabla utvärderingsinstrument. Uppresningstestet 30 sekunder Chair Stand Test (30 CST) kan användas för detta, men har inte validitetstestats för populationen stroke. Syfte: Studiens syfte var att utföra en begreppsvalidering av 30 CST för patienter med akut stroke genom att undersöka hur testet korrelerar med greppstyrka, Timed up and go (TUG), Step test (ST) och Functional ambulation category (FAC). Metod: Tvåhundrasextioåtta individer med nytillkommen stroke inneliggande på tre olika slutenvårdsavdelningar i Sverige inkluderades i studien under 2016-2017. Studiedeltagarna utförde 30 CST, test av greppstyrka, TUG, ST och FAC. I syfte att begreppsvalidera 30 CST testades sambandet mellan 30 CST och de andra instrumenten med Spearmans rangkorrelation. Resultat: 30 CST korrelerade signifikant med greppstyrka (svagaste handen ρ=0,538, p<0,001, starkaste handen ρ=0,459, p<0,001), TUG (ρ=-0,705, p<0,001), ST (svagaste sidan ρ=0,875, p<0,001, starkaste sidan ρ=0,879, p<0,001) och FAC (ρ=0,772, p<0,001). Konklusion: Utvärderingsinstrumentet 30 CST begreppsvaliderades för patienter i akut fas efter stroke. 30 CST och ST samt 30 CST och FAC hade bra korrelation, medan 30 CST och TUG hade moderat korrelation. Greppstyrka hade dålig till måttlig korrelation med 30 CST. Utvärderingsinstrumenten utvärderar liknande kroppsliga förmågor, och där förmågorna är mer lika varandra, påträffades också högre korrelationskoefficienter.

Bakgrundsljud och hur det influerar människors uppmärksamhet är undersökt i ett flertal olika former. Vanligtvis genom att använda musik och tystnad som variabler för att jämföra effekten på en primär kognitiv uppgift. Eftersom all musik skapas med intentionen att lyssnas på, dvs. att dra uppmärksamheten till sig, söker denna studie att undersöka huruvida bakgrundsljud ligger till grund för olika reaktionstid beroende på om ljudet är artificiellt eller naturligt (ljud från naturen som en strömmande bäck jämfört med rosa brus). Genom att använda ett visuellt oddball-paradigm på ett reaktionstids-test med de två bakomliggande ljuden på en population (N = 30) där snittåldern var 29 (M = 29.70, SD = 7,82). T-testet bekräftade hypotesen. Därför fastslår denna tes att rosa brus ger längre tid på reaktionstids-test än naturliga ljud när de presenteras som bakgrundsljud. / Background noise and how it influences attention in humans is researched in various ways and forms. Usually it has been done by using music and silence to compare the effects on a primary cognitive task. Since music is an artificial sound created with the intention to draw attention to it, the present study sought to determine if background noise cause differences in reaction time whether it was artificial noise or natural noise (such as the sound of a stream of water compared to pink noise). The two background noises were compared through a visual oddball paradigm measuring reaction time on a sample (N = 30) whose mean age was 29 years (M = 29.70, SD = 7,82). The paired t-test confirmed the hypothesis. Therefore, this study concludes that pink noise creates longer reactions compared to natural sounds when presented as background noise.

The Witcher 3: Wild Hunt is one of the best selling open world video games in recent years. Thanks to the game’s popularity, other game designers might want to replicate its world design methods. In an interview from 2017, the game’s developers have explained that they have used a system called “the rule of 40 seconds” to ensure that the player stumbles upon something interesting every 40 seconds of exploration. In this research, the authors conducted a test to check how accurately the rule was implemented; they did this by analysing footage of gameplay from four different YouTube content creators, on two of the game’s maps. The research found that a Rule does exist, however, it is greatly influenced by playstyles and only accurate for certain players. It concludes that designers looking to implement the rule, can reliably do so, but they should take playing styles and player movement speed into consideration when testing their rule. / The Witcher 3: Wild Hunt är ett av de bäst säljande öppna världsspel de senaste åren. Tack vare spelets popularitet kanske andra speldesigners vill kopiera dess värld designmetoder. I en intervju från 2017 har spelets utvecklare förklarat att de har använt ett system som kallas ”regeln om 40 sekunder” för att säkerställa att spelaren snubblar på något intressant var fjärde sekund av utforskningen. I denna forskning genomförde författarna ett test för att kontrollera hur korrekt regeln implementerades; de gjorde det genom att analysera bilder från fyra olika innehållsskapare på YouTube på två av spelets kartor. Forskningen visade att det finns en regel, men den påverkas av spelstilar och är endast korrekt för vissa spelare. Det drar slutsatsen att designers som vill implementera regeln kan göra det på ett tillförlitligt sätt, men de bör ta hänsyn till spelstilar och spelarens rörelsehastighet när de testar deras regel.