Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie utförd med syftet att bidra till förståelse för föräldrars dilemman kring sharenting och deras sätt att hantera dem. Definitionen av ordet dilemma, i denna uppsats, är att föräldrarna står mellan två olika val där båda valen kan leda till både positiva och negativa konsekvenser för barnet eller föräldrarna själva. Begreppet sharenting är enligt Statens medieråd (2021) när innehåll på barn publicerats på digitala plattformar av vuxna människor som tar hand om barnen, exempelvis föräldrareller lärare. Begreppet är en sammansättning av de engelska orden parenting och sharing, och det finns ingen svensk översättning. Forskningsfrågan undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har minst ett barn i åldrarna 0–10 år samt kännedom om sociala medier. Studien identifierar tre dilemman: Att välja mellan att presentera sig själv eller att skydda sitt barns integritet. Att välja mellan att publicera innehåll trots ovisshet om konsekvensernaeller att avstå från att dela. Att välja mellan att konsumera andra föräldrars inlägg på sociala medier, som kan bidra till stärkt föräldraskap men också minskad självkänsla, eller att avstå från att konsumera. Dessutom identifierades två problem som föräldrarna står inför. Dessa problem är att det inte finns tydliga riktlinjer för hur man som förälder ska dela på sociala medier och att andra människor publicerar bilder på ens eget barn. De tillvägagångssätt som föräldrarna använder för att hantera ovanstående dilemman och problem är att avstå naket innehåll, undvika känsliga situationer, inte visa ansikten och att inte skriva om barnen specifikt, gällande problem i föräldraskapet. Andra tillvägagångssätt är att tänka utifrån barnets perspektiv, vad de hade kunnat läsa om sig själva utan att ta illa upp, och att tänka utifrån sig själv för att förstå vad barnet kan tycka är okej.

This dissertation explores elite athletes’ strategic personal brand management on social media. Social media have become a primary platform for personal branding integrated into athletes’ lives and careers. Yet, the psychological and strategic processes underlying personal brand management have lacked scholarly inquiry as extant research tends to focus on consumer perspectives as opposed to decision-making, negotiations, and strategies from the point of view of branded individuals. This has hindered the understanding of how personal branding is managed as a unique type of self-enterprising activity. In this dissertation, I employ a multi-study approach to address three issues pertaining to athletes’ personal brand management on social media, namely: 1) experience of fit in pursuit of personal brand monetization, 2) negotiation of authenticity in self-presentation, and 3) joint effects of brand fit, athlete brand authenticity, and self-disclosure tactics in athlete corporate social responsibility (AxCSR) promotional content. Theoretically, the dissertation advances a view of how athletes, as public personas, manage their personal brands on the verge between their personal concerns and identities, commercial demands, and expectations stemming from sports industry stakeholders. Practically, it delivers insights to athletes, their managers, and sponsors on how to optimize athletes’ personal branding experiences and business outcomes. / Tourism and Sport

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The steady increase in social media use, combined with a new opportunity for individuals to express and/or redefine their social identity, has created many new platforms and forums. The global pandemic and the further digitization of communication and self-expression amplified the trend. As individuals shape their online identities, they receive feedback from their online networks (likes, comments, shares, etc.). The feedback can reinforce or challenge their identities, leading them to adapt their self-presentation accordingly. This research investigated the under-explored interplay between Social Identity (SI) formation and Social Media (SM) adoption. While the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model has been practical, it has become crucial to enhance it based on the relationship/intersection of SI expression and SM use and its implications for social media companies, policymakers, individuals, businesses, and society, as a whole. The research employed inductive qualitative analysis on “public-primary posts of personal narratives from X platform and subreddit communities while preserving participant anonymity. Study 2 data corpus was 62,429 posts. There is a bi-directional influence on social identity formation and social media adoption. The limitations of this study include the subjective nature of qualitative research and the fact that the posts were not intended for academic study. Further, there were no follow-ups and member checking; thus, I could not validate the findings with participants. I also note that many people came to the subreddit platform with their problems, and the entries did not include the resolution of their issues. Only an interview would reveal the outcome, which was not carried out in this study. One recommendation is that social media providers install AI chatbots that scour their platforms for people needing help and render support to people who are vulnerable, especially those seeking mental health resources. Finally, this study’s proposition that when people are lonely, they seek support and comfort on social media needs more research. Further, in the advent of mainstream adoption of Artificial Intelligence (AI) in 2023, research will need to be conducted to ensure the safe and viable long-term use of social platforms for good, as opposed to evil. / Business Administration/Interdisciplinary

In 2020, 89% of Internet users in Sweden used social media and young women reported the highest frequency of use. Through a qualitative approach, the aim was to gain an understanding of young women's experiences of their social media use and online self-presentation. The participants were women between the ages of 18-23 years. Seven semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis, which resulted in three main themes: Another reality, It Will Probably Get Better And Between The Own Will Of Being Sexy And The Pressure To Be So. The results showed that young women present their ideal-selves, that likes were a controlling mechanism and comparisons online were perceived to be endless. Furthermore, it was described that young women's bodies are presented on the basis of the ideals and the pressure to have the ideal body was perceived to be constantly present on social media. However, there were also experiences of a more positive wave emerging on social media, which is instead characterized by acceptance of one's own and other women's bodies. Finally, an ambivalence was captured in the participants to, on the one hand, want to share sexually challenging images of themselves, and, on the other hand, feel pressure from others to do so. / År 2020 använde 89% av internetanvändarna i Sverige sociala medier och unga kvinnor rapporterade högst användningsfrekvens. Genom en kvalitativ ansats var syftet att få en ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser av sin sociala medieanvändning och framställning online. Deltagarna var kvinnor i åldrarna 18-23 år. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: En annan verklighet, Det blir nog bättre samt Mellan den egna viljan och pressen på att vara sexig. Resultaten visade att unga kvinnor framställer sig utifrån sina bästa sidor, att likes var en styrande mekanism och jämförelser online upplevdes vara oändliga. Vidare beskrevs att unga kvinnors kroppar framställs utifrån idealen och kroppshetsen upplevdes vara konstant närvarande på sociala medier. Däremot fanns även upplevelser av en mer positiv våg som tar sig fram på sociala medier, vilken istället kännetecknades av acceptans gentemot sin egen och andra kvinnors kroppar. Avslutningsvis fångades en ambivalens hos deltagarna att å ena sidan själva vilja dela med sig av sexuellt utmanande bilder, å andra sidan känna en press från andra att göra det.

Ungdomars beteende styrs av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll och utifrån omgivningen regleras beteendet för att skapa intryck som platsar i olika sociala interaktioner. Ungdomar presenteras sig olika beroende på sammanhang och utför olika strategier för att bli accepterade och känna tillhörighet. I dag är Instagram en gemensam plattform där ungdomar kan interagera med varandra via och eftersom det erbjuds bland annat publicering, delning och arkivering av bilder inleds en process till ett förlängt jag. Studien har syftat till att undersöka vilka strategier som ungdomar i åldrarna 13-16 i dag använder i sin självpresentation på Instagram för att uppnå tillhörighet. För att uppnå syftet med studien skapades en teorisyntes för att kunna kartlägga deras strategiska självpresentationer. Denna utgår från Theory of planned behavior, Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn, Jones och Pittmans självpresentationsstrategier och Russell Belks teori kring det förlängda jaget. I vår fallstudie genomfördes en fokusgrupp och fyra individuella intervjuer samt en bildanalys som alla hade utgångspunkt i teorisyntesen. Undersökningarna genomfördes för att ge svar på hur ungdomars beteende ser ut på Instagram och hur de använder applikationen för att presentera sig själva genom publicering av bilder. Resultatet visade att ungdomar i dag använder flera olika strategier för att presentera sig själva på Instagram. Den mest förekommande strategin är självfrämjan och i vissa fall använder de även insmickran och föregå med gott exempel. De vill lyfta fram egenskaperna av att vara kompetenta, sympatiska och moraliskt värdiga och utifrån detta publicerar de bilder på sig själva, sina kompisar och aktiviteter som föreslår just detta. / The behavior of adolescents is controlled by attitudes, subjective norms and perceived control, and they generate different impressions based on their environment to fit into their different social interactions. Adolescents present themselves different depending on their relations and alternate their strategies to do so in order to fit in and feel accepted. Today Instagram is a common platform for interaction between adolescents and because it offers publication, sharing and storing of images a process of creating an extended self occurs. The purpose of this study is to examine which strategies adolescents between the ages 13-16 use in their presentation of self on Instagram to achieve their sense of belonging. To accomplish this purpose we created a theoretical synthesis in order to map their strategic self-presentation. This synthesis is based on the Theory of planned behavior, Ervin Goffman’s concept of dramaturgy, Jones and Pitman’s self-presentation strategies and Russell Belk’s theory of the extended self. With this as a base in our case study we held a focus group and four individual interviews followed by a picture analysis. These enquiries were carried out with the purpose of answering how adolescents act on Instagram and how they use this application in their self-presentation via images. The result indicates that adolescents, today, use several different strategies in their presentation of self on Instagram. The strategy that is most prone to be used is self-promotion followed by ingratiation and exemplification. They want to highlight their capability to be competent, appealing and morally worthy and they publish pictures of themselves, their friends and their activities based on that.