Syfte och frågeställningar: Syftet är att identifiera olika genusstereotyper som används i ICA-reklamfilmerna. De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är; Hur vidmakthålls och används genusroller i ICA-reklamfilmerna och på vilka sätt synliggörs genusstereotyper. Metod och material: Denna uppsats behandlar kvalitativ genusstereotypisk representation av män respektive kvinnor i tre ICA-reklamfilmer. Fokus placeras endast på huvudkaraktärerna, både de manliga och kvinnliga. De utvalda reklamfilmerna är Efter sommaren (2010), Trucken (2010) och Familjefrukost (2012).Hur och om karaktärerna framställs ur ett genusstereotypiskt perspektiv undersöks med hjälp av semiotisk bildanalys som utförs på en denotativ- och konnotativ nivå. Författaren tar även ansats i kritisk diskursanalys. Huvudresultat: Resultaten visar en relativ stereotypisk kritik. Mannen framställs som en utvecklad roll men kan ibland framträda i såväl aktuella som traditionella genusroller, medan kvinnan agerar som katalysator med retorisk autokritik. / <p>.</p>

No description available.

Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats. Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper. Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program? För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna. Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion. Även deras relation till övriga deltagare i programmen skiljer sig åt avsevärt. I Det okända anspelar man mer på den deltagandes känslor och relation till den bortgångna, som ofta visar sig vara någon som stått personen nära och därmed får en personlig anknytning. I Hemsökta hus däremot, framställs de övernaturliga, som något obehagligt och skrämmande och med hjälp av ljud och ljuseffekter ämnar man lämna tittaren uppskrämd.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver’s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur. About animals in commercials, it does not exist much research and a study of an animal welfare organization’s commercial has never been done before. To examine which content that creates effect in a commercial that includes animals and where the sender is an animal welfare organization is thus a research gap that this study aims to fill, using a qualitative text analysis. A commercial from the non-profit animal welfare organization World Animal Protection has been reviewed, with semiotic and rhetoric analysis. The purpose was to identify which components a commercial contains to generate effect, where the main content in the commercial is animals, but also to find out if there was content that could have created more effect. The result shows that there are several different types of content that generates effect, such as pets, the environment where the animals are displayed and the order of the various scenes. Furthermore, the result shows that there is content that could have created more effect in the commercial. An example of such content is that the narrator in the commercial could have expressed itself more based on "our" and not "your" perspective. The results provide knowledge about what creates effect in the commercial about animals.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys där filmerna analyseras med hjälp av retoriska och semiotiska begrepp. Den teoretiska ramen utgår från tidigare forskning om politisk reklam, samt teorier om politisk kommunikation, marknadsföring och reklam. Särskild fokus läggs vid frågan om reklamen domineras av image eller issue. Resultaten visar att filmerna handlar om sakfrågor som sysselsättningen, skolan och välfärden, men på ett vagt sätt då de inte förklarar hur eller varför partiet skulle vara mest framgångsrikt i frågan. Partiledarna hade relativt stort fokus då det endast var Nya Moderaterna som varken visade partiledaren i bild eller använde partiledaren som speakerröst. Både Sverigedemokraterna och Folkpartiet hade partiledarna som huvudpersoner och Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna använde partiledaren som speakerröst i slutet av filmerna. Partierna använde liknande strategier för att övertyga retoriskt och bildmässigt främst genom pathosargument och känslor samt genom att stärka partiets eller partiledarens ethos. Allianspartierna målar upp utopiska idealbilder av samhället medan Socialdemokraterna framställer en dyster bild av dagens samhälle. Filmernas berättelser framkallar känslor som kopplas samman med logiska argument för hur man ska handla och reagera på känslan, det vill säga rösta på partiet. Då reklamen tilltalar människor som kunder skulle resultaten kunna tolkas som ett tecken på det som Strömbäck beskriver som en konkurrensdemokrati (Strömbäck 2013:41).

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2005

Univ., Diss.--Halle, 1999. / Literaturverz. S. 291 - 321.