The study was conducted with a qualitative design to explore dog handlers' experiences of the roles assumed by the dog when they work together in actual operations and to determine if there is an interaction that qualifies as socially distributed cognition. In the study, handlers working in the Swedish Police Authority, the Swedish Armed Forces, and the Swedish Customs were interviewed based on three research questions: how they perceive the dogs’ contributions, the dogs’ limitations, and the relationship with the dog. The interviews can be summarized that dog handlers experience a strong bond with the dog. The relationship is characterized by interaction and trust, but with different perceptions of how the dog should be guided. Handlers describe the dog as a tool but at the same time they see the dog capable to act independently. The results are compared against a theoretic framework of socially distributed cognition between humans and service dogs (Amon & Favela, 2019). The results indicate that the handlers' experience of interaction with the dog may qualify as socially distributed cognition. The conclusion of the study is that dogs have diverse roles, shifting between being a tool and an independent actor. The results may challenge the criteria for social distributed cognition, indicating a need for supplementation, particularly concerning the significance of the relationship, communication, and how initiative shifts between the handler and the service dog. Therefore, the study suggests that further research is required to better comprehend the diversity of the dog's roles and the importance of the relationship. / Studien genomfördes med kvalitativ design för att förstå hundförares upplevelser av hundens roller när de arbetar tillsammans i en skarp insats och om det finns ett samspel som kan kvalificera för socialt distribuerad kognition. Datainsamling gjordes genom intervjuer med hundförare som arbetar i Polismyndigheten, Försvarsmakten och Tullverket utifrån tre frågeställningar: hur de upplever att hunden bidrar och begränsar dem i arbetet, och hur de upplever relationen med hunden. Intervjuerna kan sammanfattas med att hundförare upplever en stark relation med hunden. Relationen präglas av samspel och tillit, även om det fanns olika uppfattningar om hur hunden ska styras. Hundförarna beskrev hunden som ett verktyg, samtidigt som de upplever att den kan agera självständigt i arbetet. Hundförarnas upplevelser prövades mot ett analytiskt ramverk med en teori om socialt distribuerad kognition mellan människa och tjänstehund (Amon & Favela, 2019). Resultatet visade att hundförarnas upplevelse av samspelet med hunden kan kvalificera för socialt distribuerad kognition. Studiens slutsats var att hundarna har varierande roller och växlar mellan att vara ett verktyg och en självständig aktör. Resultatet kan utmana kriterierna för socialt distribuerad kognition, och visa på behov av komplettering av, särskilt vad gäller relationens betydelse, kommunikation och hur initiativet växlar mellan hundförare och tjänstehund. Därför föreslår uppsatsen att mer forskning krävs för att bättre förstå mångfalden av hundens roller och relationens betydelse.

Problématique. L'utilisation d'un chien d'assistance à la mobilité (CAM) représente une option novatrice pour préserver l’intégrité des membres supérieurs (MSs) chez les utilisateurs de fauteuil roulant manuel (FRM). Aucune étude biomécanique n’a quantifié les effets du CAM sur les efforts aux MSs lors de la montée d’un plan incliné. Objectif. Cette étude quasi-expérimentale vise à comparer les efforts aux MSs lors de la montée d’un plan incliné avec et sans l’assistance d’un CAM. Méthodologie. Dix participants avec une lésion de la moelle épinière (LME) qui utilisent un FRM et possèdent un CAM ont monté un plan incliné à trois reprises avec et sans l’assistance du CAM. Les forces appliquées sur les cerceaux, mesurées avec des roues instrumentées, et les mouvements du FRM et des MSs, enregistrés avec un système d'analyse du mouvement, ont permis de mesurer les efforts mécaniques aux MSs. Simultanément, l'activité électromyographique (EMG) des muscles grand pectoral, deltoïde antérieur, biceps et triceps a été enregistrée et normalisée avec sa valeur maximale pour mesurer les efforts musculaires aux MSs. Résultats. En général, le CAM réduit significativement les valeurs moyennes et maximales de la force totale appliquée aux cerceaux et de sa composante tangentielle, des moments nets de flexion, de rotation interne et d’adduction aux épaules et des taux d’utilisation musculaire du deltoïde antérieur, du biceps et du triceps. Conclusion. L’assistance d’un CAM réduit les efforts aux MSs lors de la montée d’un plan incliné chez les utilisateurs d’un FRM ayant une LME. / Problematic. The use of a mobility assistance dog (ADMob) represents an innovative option to preserve upper limb (U/Ls) integrity in manual wheelchair (MWC) user population. No biomechanical studies have quantified the effects of ADMob on U/Ls efforts when climbing an incline. Objective. This quasi-experimental study compares the U/Ls efforts when climbing an incline with and without the assistance of an ADMob for MWC traction. Methodology. Ten participants with spinal cord injury (SCI) using a MWC and owning an ADMob climbed an incline 3 times with and without the use of an ADMob. The forces applied to the handrims, captured with instrumented wheel and movements of the MWC and the U/Ls, recorded with a three-dimensional motion analysis system, were used to measure the U/Ls mechanical efforts. Simultaneously, the electromyographic (EMG) activity of the pectoralis major muscle, anterior deltoid, biceps and triceps were recorded during the tasks and normalized with its maximum value to measure the U/Ls muscular efforts. Results. Typically, ADMob significantly reduces the mean and peak values of the total force applied to the rings and the tangential component, the mean and peak values of flexion, internal rotation and adduction net joint moments at the shoulder and the mean and peak values of muscular utilization ratio of anterior deltoid, pectoralis major, biceps and triceps. Conclusion. The assistance of an ADMob for MWC traction when climbing an incline reduces the effort to U/Ls among MWC users with a SCI.