Vår uppsats undersöker hur kvinnor i romantiska och/eller sexuella relationer med gängkriminella män framställs på Flashback. Denna kontext undersöks dessutom utifrån genusteoretiska perspektiv som Hirdmans genussystem och normativ femininitet. Vårt material omfattar tio trådar bestående av 1240 kommentarer som berör det valda ämnet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gör vi en kvalitativ innehållsanalys av netnografisk icke-deltagande observation där fyra teman identifieras; roller, status, sexobjekt samt ansvarslösa & irrationella. Resultatet visar på extrema diskussioner om hur kvinnorna i fråga avviker från samhällets normativa idealbild av kvinnan. Flashbackanvändare tilldelar dessa kvinnor olika roller som stödjande roller i form av att agera medhjälpare, eftersom de kompletterar männens kriminella uppdrag, samt vårdande roller i form av att vara omhändertagande och en räddande ängel för den kriminella pojkvännen. Kvinnorna beskrivs ständigt i relation till mannen och aldrig som en självständig aktör. Vidare framställs kvinnorna som materiella då flashbackanvändare menar att de attraheras av den gängkriminella mannens livsstil eftersom kvinnorna tycks eftersöka spänning, status och lyx, vilket är ett behov som pojkvännen kan tillgodose. Det framkommer även att flashbackanvändare betraktar dessa kvinnor som sexobjekt eller “horor” som kan ägas och kontrolleras av den gängkriminella mannen. Resultatet visar även hur flashbackanvändare tillskriver kvinnorna egenskaper som ologiska och därmed inkapabla i deras beslut att välja partner. Användarna uppfattar således kvinnorna som irrationella i sitt handlande, och därmed står de enligt användarna ansvarslösa i rättsväsendet.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.