Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex. Biologiska skillnader används ofta som argument för att hävda olikheter som dessa och en av den här studiens utgångspunkter är att konstruktioner av kön, genus och sexualitet har moderniserats men likväl fortfarande produceras. Syftet med studien är att med hjälp av genusteoretisk diskursanalys undersöka hur kön, genus och sexualitet konstrueras i sexrådgivningsspalter i Aftonbladet och Expressens söndagsbilagor under 2008. Vid diskursanalys är teori och metod nära sammankopplade. De teoretiker som ligger till grund för studien är bland andra Michel Foucault, Judith Butler och Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att kombinera dessa teoretikers perspektiv med varandra har jag funnit ett fruktbart angreppssätt för intresseområdet. Analysen visar på konstruktioner av kön, genus och sexualitet genom att för varje tema med tillhörande underteman ge exempel från analysmaterialet. I samtliga analyserade texter utgår Aftonbladet och Expressens sexrådgivning från att män och kvinnor är biologiskt olika och nästan samtliga texter utgår från att människors handlingar är ett uttryck för en inre genusidentitet som är olika för män och kvinnor. Studien visar att både traditionella könsroller och en obligatorisk heterosexualitet konstrueras i sexrådgivningens diskurs. Inom den hegemoniska sexdiskurs som kvällstidningars söndagsbilagor ger uttryck för är det legitimt att tala positivt om heterosexuella samlag och olika sorters sexdrifter (mellan män och kvinnor) som styrks med referenser till bland annat forskning som legitimerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det finns ett snävt utrymme för alternativ till de normativa föreställningar som präglar större delen av analysmaterialet men i den mån de existerar redogör analysen även för konkurrerande och antagonistiska diskurser i sexrådgivning.

<p>Språket har en central roll i diskursanalys eftersom språket formar vår verklighet. På samma sätt bidrar medier till hur vi upplever världen omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum där detta sker är sexrådgivningsspalter i kvällstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna är att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan är nästintill ointresserad av sex. Biologiska skillnader används ofta som argument för att hävda olikheter som dessa och en av den här studiens utgångspunkter är att konstruktioner av kön, genus och sexualitet har moderniserats men likväl fortfarande produceras. Syftet med studien är att med hjälp av genusteoretisk diskursanalys undersöka hur kön, genus och sexualitet konstrueras i sexrådgivningsspalter i Aftonbladet och Expressens söndagsbilagor under 2008. Vid diskursanalys är teori och metod nära sammankopplade. De teoretiker som ligger till grund för studien är bland andra Michel Foucault, Judith Butler och Ernesto Laclau och Chantal Mouffe. Genom att kombinera dessa teoretikers perspektiv med varandra har jag funnit ett fruktbart angreppssätt för intresseområdet. Analysen visar på konstruktioner av kön, genus och sexualitet genom att för varje tema med tillhörande underteman ge exempel från analysmaterialet. I samtliga analyserade texter utgår Aftonbladet och Expressens sexrådgivning från att män och kvinnor är biologiskt olika och nästan samtliga texter utgår från att människors handlingar är ett uttryck för en inre genusidentitet som är olika för män och kvinnor. Studien visar att både traditionella könsroller och en obligatorisk heterosexualitet konstrueras i sexrådgivningens diskurs. Inom den hegemoniska sexdiskurs som kvällstidningars söndagsbilagor ger uttryck för är det legitimt att tala positivt om heterosexuella samlag och olika sorters sexdrifter (mellan män och kvinnor) som styrks med referenser till bland annat forskning som legitimerar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det finns ett snävt utrymme för alternativ till de normativa föreställningar som präglar större delen av analysmaterialet men i den mån de existerar redogör analysen även för konkurrerande och antagonistiska diskurser i sexrådgivning.</p>