No description available.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5–2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion. Armeringen expanderar pga. korrosionen och spränger sönder betongen. Golvet blir inte längre estetiskt tilltalande samtidigt som livslängden förkortas avsevärt och golvytan blir ojämn vilket försvårar eventuell trucktrafik. Sprickor uppkommer främst pga. tvångskrafter som uppstår när betongen krymper. Storleken på sprickorna avgörs av betongens benägenhet att krympa, armerings-innehåll och graden av tvång. DynaMate som bygger och underhåller Scanias serviceverkstäder och industrilokaler upplever stora problem med sprickbildning hos industrigolven. Sprickorna medför stora kostnader i form av driftstopp, rivning, reparation och eventuell nyproduktion [3]. Föreliggande rapport baseras framförallt på litteraturstudier utifrån en rad rapporter, artiklar och handböcker men även normer. Intervjuer har genomförts med sakkunniga personer för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. För att även få bättre insikt i utförandeskedet har författarna närvarat vid två olika gjutningar av industrigolv. För att minska sprickrisken i betonggolv, orsakad av betongens fria krympning, krävs en betongsammansättning som minimerar den fria krympningen, ett armeringsinnehåll som överstiger minimiarmering, fogar som tillåter rörelser i plattan och en långsam uttorkning. Det har upplevts att problem med sprickor i betonggolv beror på okunskap, olika viljor och slarv bland involverade aktörer. Därför är det även viktigt med tydliga mål och bra kommunikation mellan alla aktörer. På uppdrag av DynaMate har ett förslag till åtgärdsprogram för minskad sprick-bildning tagits fram. Detta kan ligga till grund för framtida golvprojekt och på sikt minska de stora kostnader som underhåll och reparationer medför. / Roughly estimated 1,5–2,0 million m2 of industrial concrete floors are produced in Sweden every year [1]. The results vary and the most common matter/failure among these floors is cracks [2]. Water finds its way down in the cracks and in some cases chlorides, which causes corrosion of the reinforcement. The reinforcement expands due to the corrosion and makes the concrete burst. The floor is no longer esthetically appealing. At the same time the lifetime is shortened substantially and the floor surface becomes uneven which complicates any truck traffic. Cracks arise due to restraint forces that develop because of concrete shrinkage. The width of the cracks is determined by the concretes tendency to shrink, reinforcement content and the extent of restraint forces. DynaMate builds and maintains Scania service centers and industrial facilities. They are experiencing major problems with cracking in industrial floors. The cracks bring large costs in terms of downtime, demolition, repair and any new production. The present report is based mainly on literature research from reports, articles and handbooks but also norms. Interviews were performed with qualified persons to share their experiences and opinions. To receive even more knowledge the authors attended two different castings of industrial floors. A reduction of cracking in concrete floors caused by the free shrinkage requires a concrete composition which minimizes the free shrinkage, reinforcement content in excess of minimum reinforcement, a slow drying and joints that allow movements. It was believed that the problem with cracks in concrete floors is due to ignorance, different wills and carelessness among the involved actors. Consequently it is also important to have clear objectives and good communication between all actors. On behalf of DynaMate a proposal for actions to reduce cracking was prepared. That proposal can form the basis for future flooring projects and ultimately reduce the significant costs due to maintenance and repairs.

Detta examensarbete är ett samarbete med Peab och deras dotterbolag Swerock. Idén som lagtgrunden till denna rapport är att undersöka vilken effekt inblandning av polypropylen har påtvå utvalda betongsammansättningar som används som anläggningsbetong med högexponeringsklass. De två utvalda betongsammansättningarna är dels en konventionellanläggningsbetong med hög exponeringsklass (benämns ”standardbetong” i denna studie) samten motsvarande variant med SweRocks nylanserande ”Eko-betong”. I eko-betongen har en delav cementen ersatts med masugnsslagg (restprodukt från stålindustrin) för att minimerautsläppen av koldioxid vid tillverkning av cementen. Syftet med detta examensarbete är attbehandla och undersöka huruvida inblandning av polypropylenfiber med olika doseringarpåverkar krympningen för anläggningsbetong. Målet med studien är att öka kunskapen omkrympning i anläggningsbetong. Frågeställningarna som beaktas i denna rapport innefattarsåledes hur de två specifika anläggningsbetongrecepten påverkas vid två olika doseringar avpolypropylen med avseende på krympning. Metoden för att kunna besvara frågeställningarnahar uteslutande varit insamling av empiri som i sin tur har möjliggjorts genom att gjutabetongprovkroppar av dessa två recept med olika doseringar av polypropylen. Totalt göts tolvstycken provkroppar fördelat på sex provkroppar per betongrecept. Vidare göts två provkropparper betongrecept och dosering av polypropylen. Provkropparna mättes och vägdes vid tiotillfällen under en period på ca 35 dagar och resultatet på krympningen för respektivebetongsammansättning blev ca: 1,3% utan polypropylen, 0,6% med normaldosering avpolypropylen och 1,4% för dubbelnormaldosering av polypropylen. Teoretiska värden påkrympningen för båda betongrecept beräknades fram med hjälp av modeller från Eurocode 2:Dimensionering av betongkonstruktioner och Betonghandboken: Material. De faktiska värdenasom mättes upp blev ca 20 gånger större än de teoretiska värdena för respektive betong.Viktiga felkällor som tas upp och behandlas i denna rapport är okontrollerade temperatur- ochfuktförhållanden vid förvaring av provkropparna, risken för felmätningar vid mättillfällena,varje provkropps unika betongsammansättning med mera. Betongsammansättningen i varjeenskild provkropp behandlas särskilt då en provkropp kan ha betydligt mer ballast(stenmaterial) än annan vilket i sin tur resulterar i en mindre uppmätt krympning. Därmedbedöms det att studien hade behövt ett större antal provkroppar av varje betongrecept för att påså sätt minska omfattningen av felkällor och erhålla ett mer tillförlitligt resultat. Dock visar deresultat som erhölls i denna studie på att polypropylen kan medföra en minskad krympning förde recept där polypropylen använts kontra de recept där polypropylen inte använts samt att ekobetongenkrymper generellt sätt mindre än standardbetongen. Dock går det inte att se någottydligt gemensamt samband mellan de två olika betongtyperna om huruvida en enkel- ellerdubbeldosering av polypropylen i betongen medför en mindre krympning än den andra utanendast att polypropylen medför en minskad krympning. Slutsatserna och svaren påfrågeställningarna blir således för denna studie är att inblandning av polypropylen medför engenerellt minskad krympning för båda anläggningsbetongrecepten men inget samband sompåvisar att dubbeldosering av polypropylen medför ytterligare krympningsminskning än vad ennormaldosering medför. / This thesis is a collaboration with Peab and their subsidiary Swerock. The idea behind thisreport is to investigate the effect of blending polypropylene on two selected concretecompositions used as construction concrete with a high exposure class. The two selectedconcrete compositions are partly a conventional construction concrete with a high exposureclass (referred to as "standard concrete" in this study) and a corresponding variant withSweRock's newly launched "Eko-betong". In eko-betong, part of the cement has been replacedwith blast furnace slag (residual product from the steel industry) to minimize carbon dioxideemissions during the production of the cement. The purpose of this thesis is to treat andinvestigate whether admixture of polypropylene fibers with different dosages affects theshrinkage of construction concrete. The aim of the study is to increase knowledge aboutshrinkage in fixed concrete. The issues considered in this report thus include how the twospecific construction concrete recipes are affected at two different dosages of polypropylenewith respect to shrinkage. The method for being able to answer the questions has exclusivelybeen the collection of empirical data, which in turn has been made possible by casting concretesamples of these two recipes with different dosages of polypropylene. A total of twelve testspecimens were cast, divided into six test specimens per concrete recipe. Furthermore, two testspecimens were cast per concrete recipe and dosage of polypropylene. The specimens weremeasured and weighed on ten occasions over a period of about 35 days and the result of theshrinkage for each concrete composition was about: 1.3% without polypropylene, 0.6% withnormal polypropylene dosing and 1.4% for double normal polypropylene dosing. Theoreticalvalues for the shrinkage for both concrete recipes were calculated using models from Eurocode2: Dimensioning of concrete structures and the Concrete Handbook: Materials. The actualvalues measured were about 20 times greater than the theoretical values for each concrete.Important sources of error that are addressed and treated in this report are uncontrolledtemperature and humidity conditions when storing the specimens, the risk of erroneousmeasurements at the time of measurement, the unique concrete composition of each specimenand more. The concrete composition in each individual specimen is treated especially as onespecimen may have significantly more aggregate (stone material) than another, which in turnresults in a less measured shrinkage. Thus, it is judged that the study would have needed a largernumber of specimens of each concrete recipe in order to reduce the extent of sources of errorand obtain a more reliable result. However, the results obtained in this study show thatpolypropylene can lead to a reduced shrinkage for the recipes where polypropylene has beenused versus the recipes where polypropylene has not been used and that the eco-concretegenerally shrinks less than the standard concrete. However, it is not possible to see any clearcommon connection between the two different types of concrete as to whether a single or doubledosing of polypropylene in the concrete causes a smaller shrinkage than the other, but only thatpolypropylene causes a reduced shrinkage. The conclusions and answers to the questions thusbecome for this study are that admixture of polypropylene entails a generally reduced shrinkagefor both fixed concrete recipes, but no connection that shows that double dosing ofpolypropylene entails further reduction of shrinkage than a normal dosing entails.

Plasma treatment of polypropylene fibers presents a new progressive method, how to increase the utility properties of these fibers. The thesis is focused on verifying the effect of surface treatment of polypropylene fibers in concrete with low-temperature plasma discharge in the normal atmosphere. The paper describes the procedure for treatment of polypropylene fibers with low-temperature plasma and evaluate the impact of this adjustment on the volume changes of cement composites. It should also be emphasized that the thesis is focused on the initial volume changes, ie volume changes in the early stages of solidification and only for your own mixture, which is not considered an external load. Subsequently, the experimental verification of the effect of the addition made commercially available fibers and fibers treated plasma volume changes to a selected physico-mechanical properties of the test compounds.