Sverige är beroende av vattenkraften då det är vår viktigaste förnyelsebara energikälla. Många vattenkraftverksanläggningar börjar dock nå sin förväntade livslängd och måste på sikt repareras eller byggas om. Hur reparationerna ska ske är inte alltid givet då en reparationsinsats är en komplicerad process där både hänsyn till den befintliga konstruktionen som till reparationsmaterialet måste tas. Ny forskning visar även på att det är önskvärt om reparations-materialet är kompatibelt med underlaget, då det förbättrar sannolikheten för en lyckad insats. Lyckade reparationsinsatser måste vara av högsta prioritet, då det i slutändan blir en fråga om säkerhet för anläggningen. Vattenbyggnads-betongens sammansättning och proportionering i kraftverken är därför en viktig parameter att studera i samband med förvaltningsprocessen av anläggningarna. Denna studie utreder hur vattenbyggnadsbetongens sammansättning och proportionering i kraftverken kan påverka den fortsatta förvaltningsprocessen av anläggningarna. Utifrån en observationsstudie av fyra vattenkraftverk i Vattenfalls ägo, samt en sammanställning av de rekommendationer som Vattenfall under 1900-talet har utgivit för betongkontroller ämnade för internt bruk, visar denna studie att betongen i de studerade kraftverken till viss del kan relateras till de rekommendationerna aktuella för sitt byggnadsår. Resultaten visar även på att tillgänglig anläggningsdata för den befintliga betongen finns, det krävs bara en del arbete att hitta den. Problem kan dock uppstå i framtiden, då betong vid nybyggnation och reparation saknar fullständig dokumentation. Bristen på ny anläggningsdata blir därför uppenbar. Att ta till vara på ny såväl som befintlig data i borde vara ett sätt för att garantera en ännu säkrare förvaltningsprocess.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5–2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion. Armeringen expanderar pga. korrosionen och spränger sönder betongen. Golvet blir inte längre estetiskt tilltalande samtidigt som livslängden förkortas avsevärt och golvytan blir ojämn vilket försvårar eventuell trucktrafik. Sprickor uppkommer främst pga. tvångskrafter som uppstår när betongen krymper. Storleken på sprickorna avgörs av betongens benägenhet att krympa, armerings-innehåll och graden av tvång. DynaMate som bygger och underhåller Scanias serviceverkstäder och industrilokaler upplever stora problem med sprickbildning hos industrigolven. Sprickorna medför stora kostnader i form av driftstopp, rivning, reparation och eventuell nyproduktion [3]. Föreliggande rapport baseras framförallt på litteraturstudier utifrån en rad rapporter, artiklar och handböcker men även normer. Intervjuer har genomförts med sakkunniga personer för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. För att även få bättre insikt i utförandeskedet har författarna närvarat vid två olika gjutningar av industrigolv. För att minska sprickrisken i betonggolv, orsakad av betongens fria krympning, krävs en betongsammansättning som minimerar den fria krympningen, ett armeringsinnehåll som överstiger minimiarmering, fogar som tillåter rörelser i plattan och en långsam uttorkning. Det har upplevts att problem med sprickor i betonggolv beror på okunskap, olika viljor och slarv bland involverade aktörer. Därför är det även viktigt med tydliga mål och bra kommunikation mellan alla aktörer. På uppdrag av DynaMate har ett förslag till åtgärdsprogram för minskad sprick-bildning tagits fram. Detta kan ligga till grund för framtida golvprojekt och på sikt minska de stora kostnader som underhåll och reparationer medför. / Roughly estimated 1,5–2,0 million m2 of industrial concrete floors are produced in Sweden every year [1]. The results vary and the most common matter/failure among these floors is cracks [2]. Water finds its way down in the cracks and in some cases chlorides, which causes corrosion of the reinforcement. The reinforcement expands due to the corrosion and makes the concrete burst. The floor is no longer esthetically appealing. At the same time the lifetime is shortened substantially and the floor surface becomes uneven which complicates any truck traffic. Cracks arise due to restraint forces that develop because of concrete shrinkage. The width of the cracks is determined by the concretes tendency to shrink, reinforcement content and the extent of restraint forces. DynaMate builds and maintains Scania service centers and industrial facilities. They are experiencing major problems with cracking in industrial floors. The cracks bring large costs in terms of downtime, demolition, repair and any new production. The present report is based mainly on literature research from reports, articles and handbooks but also norms. Interviews were performed with qualified persons to share their experiences and opinions. To receive even more knowledge the authors attended two different castings of industrial floors. A reduction of cracking in concrete floors caused by the free shrinkage requires a concrete composition which minimizes the free shrinkage, reinforcement content in excess of minimum reinforcement, a slow drying and joints that allow movements. It was believed that the problem with cracks in concrete floors is due to ignorance, different wills and carelessness among the involved actors. Consequently it is also important to have clear objectives and good communication between all actors. On behalf of DynaMate a proposal for actions to reduce cracking was prepared. That proposal can form the basis for future flooring projects and ultimately reduce the significant costs due to maintenance and repairs.