I detta examensarbete redogörs för hur sprickbredder för betongkonstruktioner beräknas, enligt gällande norm. Speciellt fokus har lagts på hur tvärsnittsanalysering för böjda tvärsnitt, med avseende på betongens långtidseffekter, påverkar sprickbredder. Även hur normen styr den minsta mängd sprickfördelande armering som erfordras för betongkonstruktioner med dragspänningar redovisas. Resultatet är ett beräkningsdokument upprättat i excel, som beräknar sprickbredder för böjda och dragna tvärsnitt, som följer de krav som ställs av gällande norm. / This thesis describes how the crack widths of concrete structures is calculated, according to current standards. Special focus has been placed on how the cross-sectional analysis of bent cross- sections, with respect to the concrete's long-term effects, affects crack widths. Although the standard guide to the minimum amount reinforcement for crack control required for concrete structures with tensile stress are reported. The result is a calculation document drawn up in Excel that calculates crack widths for bent and drawn cross- section, which follows the requirements of the current standard.

I industrilokaler består golven i många fall av betong. Det är ett problem när dessa golv spricker på grund av krympning eller temperaturvariationer. Idag finns tekniker som på ett bra sätt förklarar orsaker till dessa sprickor och om dessa tekniker kombineras på ett korrekt sätt skulle sprickbildningen kunna förutses och undvikas. Behovet att utveckla ett pålitligt och användarvänligt system för beräkning av sprickrisken i industrigolv är därav stort. Att ta fram en metod för avgörande av sprickbildning på grund av krympning är syftet med detta arbete. Krympning är definierat som reduktionen i volym av en obelastad betongyta som befinner sig under konstant temperatur och anges som en töjning, ߝ ௌு . Det orsakas främst av den förminskning av vatten i betongen som sker under betongens härdningstid. Krympning kan ske antingen helt autogent genom att försegla betongen eller kombinerad autogen- och uttorkningskrympning då betongprovet tillåts torka fritt utåt i en eller flera riktningar. Det finns programvaror som kan beräkna temperaturförloppet i en torkande betong och även fukthalten och spänningarna. Dessa programvaror kommer att utnyttjas i detta arbete för att utveckla en metod för bedömning av sprickrisken. Utgångspunkten är laboratoriemätningar på krympning för åtta olika betongrecept samt beräkningar för ett typfalls förångningsbara vattenhalt genom hela tvärsnittet. Anpassningar till dessa görs med hjälp av minstakvadratmetoden och problemlösaren i Excel som använder sig av icke-linjär regressionsanalys GRG. Utgångspunkten för att ta fram de nödvändiga krympparametrarna: ultimat referenskrympning, den empiriska konstanten som avgör krökningen av krympningsutvecklingen samt en empirisk parameter som representerar tiden då lutningen på krympningen förändras i tid, är en funktion för att beräkna töjningen i betongprovet som uppstår på grund av krympningen. Viktigt för beräkningar av krympningen är den temperaturekvivalenta tiden som dock inte har någon inverkan på de beräkningsfall där betongen härdar inomhus i 20°C. Krympparametrarna kan införas i olika vertikala punkter i en betonggjutning i programvaran ConTeSt som sedan kan beräkna temperatur- och spänningsutvecklingen i betongen. Dessa jämförs med betongens hållfasthet och ett resultat om utnyttjandegraden uttryckt som spänning/hållfasthetskvot uppnås. Alla analyserade recept och fall i detta arbete får resultatet att de spricker på grund av krympningen. Dock är dessa resultat inte korrekta då fel mekaniska materialegenskaper var tvunget att användas. Om de testade fallen spricker eller inte är dock inte syftet med arbetet. Beräkningarna gick igenom och ett resultat åstadkoms vilket var det som behövde undersökas. Metoden fungerar men är inte användarvänlig. Det är mycket manuell inmatning och det vore av stor betydelse för framtida användning av denna metod att en förbättrad och enklare programvara med de rätta funktionerna finns tillgänglig.

Detta arbete har utförts för att ta fram de utmaningar som kan uppstå när höga trähus ska projekteras. Höga trähus kan vara en viktig del i ett hållbart byggande ur flera aspekter. Höga hus har i detta arbete definierats till byggnader med minst åtta våningar. I samarbete med WSP Örebro har avdelningschefen på byggprojektering bistått med hjälp och tips samt givit kontaktinformation till relevanta aktörer inom ämnet och även varit drivande i att kontakta flera aktörer på egen hand. För att få fram information har litteratur studerats samt intervjuer utförts med erfarna aktörer inom byggprojektering. Flertalet aktörer var inriktade inom trähus. Under arbetets intervjumoment har det framkommit att utmaningarna för höga trähus i regel grundas av 5 områden. • Fukt • Krympning • Akustik • Vind • Brand Under resultat tas varje område upp och sammanfattas till den del som svarar på frågeställningen. Den främsta utmaningen är hur vind kan påverka höga trähus eftersom trä är ett lätt material. I slutsatsen visas att ett högt trähus bör stå i många år för att kunna visa hur pass bra det är. / This thesis have been executed to address the challenges that may emerge when tall timber buildings are to be designed. Tall timber buildings can be an important part for sustainable construction from several aspects. In this thesis, tall buildings have been defined as buildings with at least eight floors. In collaboration with WSP Örebro, the Head of Department on Construction Engineering has assisted with support and tips, and provided contact information to relevant actors in the subject, and has also been contacting several actors by own hand. In order to obtain the information, literature has been studied and interviews conducted with experienced actors in construction design. Most actors were oriented in timber buildings. During the interview, it has been found that the challenges for tall timber buildings are usually based on 5 areas. • Moisture • Shrinkage • Acoustics • Wind • Fire Under results, each area is summarized to the part that answers the question. The main challenge is how wind can affect tall timber buildings since wood is a lightweight material. In the conclusion, it is shown that a tall timber building should stand for many years in order to show what a good quality of a structure the tall timber building is.

Problemformuleringen i den här rapporten kommer ifrån ett företag som gör en av sina byxmodeller i ett flertal viskostyger med olika mekaniska egenskaper. Speciellt ett av tygerna krymper mycket under produktion vilket leder till varierande passform. Arbetet börjar med en litteraturstudie kring vad en viskosfiber är, hur dimensionsstabiliteten skiljer sig mellan väv och trikå samt vad som är viktigt att tänka på vid passform av byxor. Fyra viskostyger, två vävda och två stickade, köps in och byxor sys upp enligt företagets mönster. Dimensionsstabiliteten samt vridningen efter tvätt och torkning mäts både på byxorna och test-bitar av tygerna. Två olika tillvägagångsätt används för att komma fram till den slutgiltiga byxan med korrekt mått. Ett vävt tyg och en trikå tvättas innan det sys efter originalkonstruktion. För den andra väven och trikån ändras konstruktionen efter hur mycket tyget krympt i tidigare test. Därefter sys och tvättas alla fyra byxorna följt av en kontrollmätning och avprovning. Båda metoderna gav bättre resultat än första prototypen som tillverkades utan åtgärd men det bästa tillvägagångssättet var att ändra konstruktionen efter hur mycket tyget krymper under tvätt.

Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens krympning och krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare. STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter. Förspända element förändras efter gjutning på grund av krympning, krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra bjälklagselementens verkliga förändringar med de beräknade. På Strängbetongs fabrik i Kungsör har mätningar utförts under olika årstider med varierande luftfuktighet och temperatur. Rörelsen samt överhöjningen hos elementen har noterats; först i form före gjutning och därefter under lagring, för att sedan jämföras med beräkningar enligt den gemensamma europeiska beräkningsstandarden Eurocode 2. Vid krypningsberäkningar har Strängbetongs beräkningsprogram för betongelement SbEle 3.10 delvis använts. Vid jämförelse, efter avslutade mätningar och beräkningar, kan fastställas att de uppmätta värdena överensstämmer väl med de beräknade vad gäller rörelsen. 0,5 + 0,5 promille är rimliga värden att anta på autogen respektive uttorkningskrympning. Överhöjningen är jämförelsevis också väl överensstämmande, med undantag för två av bjälklagselementen med en högre spänningsnivå. Eurocode 2 kan anses vara fullt tillämpbart som beräkningsmetod för STT/F-bjälklagselement.

Arbetet är ett förberedande underlag inför Linnéuniversitetets experiment på ett planerat flerbostadshus på Torparängen i Växjö. Under experimentet ska klimatförändringar som fukt och tempratur i och runt konstruktionen beaktas för att studera dess inverkan på vertikalförskjutningar i konstruktionen. Arbetet beskriver och motiverar placering av de sensorer som mäter klimatändringarna och vertikalförskjutningarna. Även teoretiska beräkningar av de vertikalförskjutningar huset kommer utsättas för redovisas / Wood is a recyclable building material and a natural supply. Building in wood is environmentally friendly and is becoming increasingly demanding. But building high structures in wood has its difficulties. That wood becomes deformed by both loadstrain and moisture variation is one of these difficulties. This report is a basis for the experiments that Linnaeus University is going to perform to study these deformations, so called vertical displacements. At Torparängen in Växjö, Derome will build a number of multi-story residential buildings of modules with load-bearing wooden frames. At the highest of these houses, data for temperature, relative humidity, moisture content and vertical displacements in and around the house's body will be collected using sensors. The sensors will be placed in the construction during the erection of the building. Based on previous experiments in the field, preparations for placement of the sensors have been made and motivated. A theoretical calculation of vertical displacement was also made. This in order to later compare the theory with reality. The main conclusion of the work was to minimize the proportion of wood loaded perpendicular to the fibers. Because it is the weakest part in the construction for vertical displacements. Furthermore, it was concluded that moisture content variation in the wood is the main reason for the total vertical deformations.

Syftet med detta arbete är att undersöka sex olika betongrecept och ingående ballasten för dess frysegenskaperna, tillsammans med deras krympning. Arbetets mål är att göra en beskrivning av hur betong och ballast, bestående av återvunnen ballast, består sig med dess frostbeständighets egenskaper och krympning i jämförelse med recept bestående av naturstensballast. Provkropparna utsätts för olika påfrestningar i laboratoriemiljö där prövningarna utgår från standarder SIS-CEN/TS 12390–9:2016, SS-EN 1367–1:2007 och SS 13 72 15. Projektet är ett samarbete som bedrivs mellan Högskolan i Borås där denna experimentella studie utförs och lokala företag som i detta examensarbete är Ulricehamn Betong och Hedared Sand och Betong. Två referens recept från företagen har använts och utifrån dessa har två nya betongblandningar tagits fram, en med ersättning av naturballast mot 50 % RCA (recycled concrete aggregates) och ett med 100 % ersättning av all ballast med RCA. Betongen benämns recept 1 M50 respektive recept 1 M100. Vattencementtalet för dessa recept har inte förändrats, meningen är att miljöpåverkan av cement inte ökar när naturgruset byts ut eftersom naturgruset är en ändlig vara. Genom ersättning av naturgrus med återvunnen betong värnar man om naturgruset som är en ändlig vara. Ballast klassificeras som frostbeständig om de antingen har en lägre vattenabsorption än 1 % eller uppnår kravet F1 enligt standarden SS 137003:2015, vilket är att ha en lägre massminsking än 1 % efter frys- töprovningen. Ballasten som användes i provningarna bestod av blandade kornfraktioner vars siktkurvan jämförs före och efter frys- töprovningen. NAC (Natural Aggregates Concrete) visar små variationer på före och efter testerna, medan RCA avviker från siktkurvorna. Enligt denna studie uppnår fraktionerna 8–16 mm av recept 1 REF och recept 1 M50 upp till kravet F1. Resultatet på frostbeständigheten av betongen visar att recepten med luftporbildande medel har betydligt högre motstånd mot frostangrepp. Enligt standarden SIS-CEN/TS 12390–9:2016 ska recepten klara kravet på upp 1,0 kg/m2 avflagning efter 56 cykler. I denna studie utsattes betongen för 28 frys- töcykler. Trendlinjen för maxavflagning efter 28 cykler är 0,5 kg/m2. Efter 28 cykler hade recept 1 en avflagning på 0,35 kg/m2 och recept 1 M100 en avflagning på 0,51 kg/m2, medan resterande recept låg över den maximala avflagningen. Krympningen av normal betong 0,5 ‰ vid RF 50 %, vilket för våra provkroppar på 200 mm är 0,1 mm. Recept 2 M50 har enligt våra undersökningar en större krympning under de första 7 dagarna än detta vilket betyder att alla andra recept klarar kraven förutom detta. Att recepten beter sig olika avseende både krympning och svällning beror på att de innehåller olika sorters ballast, som även den kan krympa och påverka betongen. RCA har högre vattenabsorption än den ursprungliga ballasten vilket resulterar i att den har en större torkningskrympning. / The purpose of this work is mainly to investigate six different concrete recipes and aggregates for its freezing properties, together with their shrinkage. The goal is to make a description of how concrete and aggregates, of recycled aggregates, consists with its antifreeze and shrinkage in comparison with the recipe of natural stone aggregates. The specimens are exposed to various strains in laboratory environment according to SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, SS-EN 1367–1: 2007 and SS 13 72 15. The project is a collaboration between the University of Borås where this experimental study is conducted and local companies. The companies in this degree project are Ulricehamn Betong and Hedared Sand och Betong. Two reference recipes from these companies have been used and from these, two new recipes have been prepared with new concrete mixes. One with replacement of natural ballast to 50 % RCA (recycled concrete aggregates) and one with 100 % RCA. The water-cement ratio for these recipes are the same as the reference recipes. The intention is that the environmental impact of cement does not increase when the natural gravel is replaced because the natural gravel is a finite product. Aggregates is classified as frost resistant if it has a water absorption lower than 1 % or meet the requirement F1 according to the standard SS 137003:2015, which means having a lower mass reduction than 1 % after freeze-thaw test. The aggregates used in the experiments consisted of mixed fractions and their sieve curve is compared with before and after freeze-thaw test. NAC (Natural Aggregates Concrete) show slight differences before and after tests, while recipes with RCA differ from the sight curves. According to this study only recept 1 REF and recept 1 M50 of the fractions 8-16 mm meets the requirement of F1. The results on the frost resistance of the different concrete recipes show that the recipes with air pore-forming agents have significantly higher resistance against frost attack. According to the standard SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, the recipes must meet the requirement of 1.0 kg/m2 flaking after 56 cycles. In this study, the concrete was exposed to 28 freeze-thaw cycles. After 28 cycles, recept 1 had a flaking of 0.35 kg/m2 and recept 1 M100 a flaking of 0.51 kg/m2, while the remaining recipes were above the maximum flaking. The shrinkage of normal concrete is 0,5 ‰ at RF 50 %, which for our test bodies of 200 mm is 0,1 mm. Recept 2 M50 has according to our experiments a bigger shrinkage than this after 7 days, which means that all other recipes meet the requirements except this one. The recipes behave different in terms of both shrinkage and swelling is because they contain different kinds of aggregates, these aggregates can affect the concrete. RCA has higher water absorption than original aggregates, which results in it having a greater drying shrinkage.

I höga hus, i storleksordningen 100 m och högre, med vertikalbärande stomme av stål och betong kan differentialsättningar uppstå då de olika materialen deformeras olika. Detta ger med tiden lutande bjälklag. I det här arbetet har ett beräkningsprogram tagits fram med hjälp av Mathcad för att räkna ut de slutliga deformationerna och hur mycket man behöver kompensera för skillnaderna i deformation genom att gjuta bjälklagen med fall. Programmet är tänkt att användas av WSP i projekteringen av höga hus. Med hjälp av programmet har parametriska studier gjorts och det visade sig att genom att ändra på vissa parametrar kan differentialsättningarna utjämnas. I vissa fall kan detta medföra att gjutning med fall ej är nödvändigt. / When high buildings are built with steel and concrete collaborating, some problems may occur because the materials deform differently. The differences in the final deformations make horizontally casted floors start to lean over time. In this study a program has been developed in Mathcad to calculate the final deformations and differences. The differences can then be compensated by casting the floor with a slope. The program is supposed to be used by WSP to project high buildings. The program has been used for some parametric studies to show how different parameters can decrease the differences. If this makes the differences small enough it will not even be necessary to cast floors with a slope.

No description available.

I Sverige har planeringsparadigmet länge varit att fokusera på tillväxt men allt fler städer lyckas inte nå tillväxt och kämpar med ekonomiska nedgångar till följd av en negativ befolkningsutveckling. Krympning är idag ett världsomfattande problem som drabbar städer världen över, ett fenomen som förutspås öka i framtiden. Den nya eran av global konkurrens har drivit på nyliberalismens planeringsidéer om tillväxt och gjort att det blivit allt viktigare för städer världen över att synas och verka attraktiva. Det pågår en konkurrens om invånare, arbetstillfällen och turister. Rekommendationen från Europeiska unionen är att alla städer oavsett status bör ta fram en plan för möjlig krympning i framtiden men tillväxtnormen kvarlever tillsammans med rädslan och skammen över att benämna sig som en krympande kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kiruna kommun planerar för befolkningsutveckling i kommunen. I uppsatsen studeras kommunens framtidsvisioner för befolkningsutveckling samt vilka bakomliggande planeringsidéer som kommunen ger uttryck för i planerna kopplat till både tillväxt och krympning. För att uppfylla syftet så har en idéanalys genomförts där kommunens plandokument har granskats. Resultatet som framkommit är att Kiruna kommun följer den tillväxtnorm som idag dominerar inom planeringen. Kommunens planer är tydligt speglade av nyliberalismens tillväxtidéer som växt sig starkare från år till år medan anpassningsplanerna är nästintill obefintliga.