Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning. Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet  Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner. Femtioåtta patienter intervjuades om hur nöjda de var med sin sjukskrivning. Mätningar av ”onödiga” åtgärder utfördes och kvaliteten i läkarintygen följdes med styrdiagram. Förbättringsprojektet utvärderades kontinuerligt genom reflektion i projektgruppen. Resultat: Förbättringsarbete med hjälp av Sex Sigma och mikrosystemperspektiv har bidragit signifikant till ökad kvalitet i läkarintygen, p<0,001. Rutiner och mål för sjukskrivningsprocessen har implementerats i ledningssystemet. Hundra procent av patienterna på ortopedkliniken är nöjda och telefonsamtal om brister och felaktiga ärenden har minskat. Förbättringsmetodiken har bidragit till ett vidgat synsätt, ökad förståelse för patienten och mellan personalkategorier. Åtgärderna har haft genomslagskraft genom att förbättringsförslagen kom från dem som arbetar i verksamheten och genomfördes med egen personal. Diskussion: Sex Sigma och mikrosystemperspektivet har patientfokus vilket kan påverka värderingar och vilja till förändringar. Resultatet från denna studie stöder det som kommit fram i andra studier och arbetssättet gav signifikant förbättrat resultat. Förbättringsåtgärderna är inte generaliserbara men arbetssättet kan med fördel tillämpas i förbättringsarbete. Ytterligare studier av arbetssättet och dess hållbarhet över tid behövs för att stärka evidensen. / Background: The sickness absence in Sweden 2004 was highest inWestern Europe and the country's main economic problem. The government gave incentives to make the sick-leave process included in healthcare management system, partly because of changing requirements and deficiencies in the quality of medical-certificates quality. A local study at an orthopedic clinic showed that 23% of patients were dissatisfied with sick-leave. Purpose: Through Six Sigma's DMAIC problem-solving model in combination with micro-systems perspective, improving the quality of medical certificates, create goals and routines in the sick-leave process and increase patient satisfaction Method: Interviews of project participants were carried out using a micro-systems perspective. Through Six Sigma problem-solving model areas of improvement were focused on information exchange to patients and physicians as well as formulating goals and written routines. Fifty-eight patients were interviewed about their sick-leave satisfaction. Measurements of "unnecessary" actions were performed and the quality of medical certificates was followed with control-charts. The improvement project was evaluated by reflection in the group continuously. Results: Improvements with Six Sigma and micro-systems perspective has contributed to improving the quality of medical certificates significantly p<0.001. Routines and goals for sick-leave process have been implemented in the management system. 100% of the patients at the orthopedic clinic are satisfied. Phone calls about deficiencies and incorrect cases have decreased. This methodology has contributed to a broadened understanding of patients´ experiences and between different staff-categories. The actions have had impact because the improving proposals came from and were carried out by its own staff. Discussion: The Six Sigma and the micro-systems perspective has patient focus which can affect the values and willingness to change. The result from this study supports other studies and the approach in this study resulted in significantly improved results. Improvement actions are not generalizable, but the approach can be usefully applied in improvement efforts. Further studies of the approach and its sustainability over time are needed to strengthen the evidence.

Processkartläggning, som plattform för processbaserad verksamhetsutveckling, kan användas i hälso- och sjukvård för att kunna förstå en process och ge förutsättningar för förbättringar av den. Utgångspunkten var att det i litteraturen saknades en kartläggning av en vårdprocess som inkluderar sjukskrivningar, och sjukskrivningar ökar. Syftet var att förstå förutsättningarna för processbaserad verksamhetsutveckling gällande hälso- och sjukvårdens aktiviteter i primärvård för de patienter som söker vård vid förstämningssyndrom eller ångest/stress. Datainsamling gjordes i form av intervju samt processkartläggning av aktiviteter mellan sjukskrivning 1 och 2. Resultatet visade att berättelser med utgångspunkt i bra och dåliga erfarenheter av vårdprocessen kunde kopplas till framgångsfaktorer vad gäller förbättrad hälsa och återgång till arbete. De intervjuades roller, erfarenheter och syn på patientens behov gav upphov till olika förbättringsförslag gällande processen. Processkartläggningen visade på behov av en gemensam bild. Förslag till framtida processkartläggning gavs med utgångspunkt i resultatet. / Process mapping, as a prerequisite for process based organizational development, can be used in health care in order to understand the process and to provide possibilities of improving it. In the literature there was no mapping of the care process that includes sick leave, and sick leave increases. The purpose of the study was to understand the prerequisites for organizational development based on process mapping concerning primary health care activities for psychiatric diagnoses. Data collection was done by interviewing health professionals and by process mapping activities in the first period of sickness absence. The results showed that the stories based on good and bad experiences of the care process could be linked to success factors in terms of improved health and return to work. The informants different roles, experiences and perspective on the patient's needs gave rise to various suggestions for improvement of the process. Process mapping showed the need for a joint picture. Proposals based on the results, for future process mapping were given.