INLEDNINGI varje börsnoterat bolag finns det personer som är nära relaterade till verksamheten, antingendirekt via anställning alternativt medlemskap i bolagsstyrelsen, eller indirekt genom närståenderelationer. Dessa personer kallas för insynspersoner. Många gånger kommer insynspersoner attinneha information om bolagets framtida värde som ännu inte är känt för allmänheten och hellerinte återspeglas i aktiekursen. På grund av den informationsasymmetrin som förekommer mellaninsynspersoner och utomstående investerare kan det uppstå ett signalvärde när insynspersonerhandlar med bolagets aktier. Beroende på hur utomstående investerare tolkar och värderarsignalerna från insynshandeln kan det ha en påverkan på aktiekursen.Det finns anledning att tro att effekten som insynshandel har på aktiekurser skiljer sig mellannormala och volatila marknadsförhållanden. I volatila perioder på börsen, där osäkerheten ärhögre, förekommer ett förändrat investerarbeteende som en följd av investerarnas uppfattning avrisk och förväntad avkastning. Tidigare forskning har påvisat att investerare reagerar starkare tillnyheter under volatila marknadsförhållanden, exempelvis gällande ett företags utdelningspolicy.Därför bör även marknadens reaktion till insynshandel skilja sig under perioder med volatilamarknadsförhållanden jämfört med en normal period. Under volatila perioder ökar ävenflockbeteendet på aktiemarknaden. Detta innebär att investerare i högre utsträckning bortser frånegen information och analys för att i stället följa folkmassan i tro om att deras information är mervärdefull. Även detta bör leda till att marknadens reaktioner till rapporterad insynshandel ökarunder en volatil period jämfört med en normal period. Denna studie syftar till att identifieraeventuella skillnader mellan dessa perioder, vilket är något som ingen tidigare forskning harstuderat. Studien syftar även till att undersöka om effekterna från insynshandel skiljer beroende påbolagsstorlek.Denna studie använder sig av en kvantitativ forskningsmetod och studerar bolag frånStockholmsbörsens Large Cap och Small Cap listor. Perioden som representerar normalamarknadsförhållanden inkluderar insynshandel från år 2019 där marknadsvolatiliteten var lägre ändet 10-åriga genomsnittet. Den volatila perioden sträcker sig från 2020-03-11 till 2021-03-11 därmarknadsvolatiliteten var betydligt högre än genomsnittet på grund av covid-19 pandemin.Resultaten från denna studie påvisar att insynshandel genererar abnormal avkastning påStockholmsbörsen på publiceringsdagen av insynshandeln. När det gäller insynsförvärv finns detingen skillnad mellan perioderna. Däremot påvisas en skillnad för avyttringar där abnormalavkastning enbart finns i den normala perioden. Resultaten talar för att signalvärdet för förvärvinte skiljer sig mellan perioderna och att signalvärdet för avyttringar minskar med en högremarknadsvolatilitet.

Syftet var att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka hur lärarledare beskriver sitt uppdrag i relation till lärarkollegor och skolledning, för att skapa en djupare förståelse av hur ett lärarledarskap konstrueras i praktiken. Empirin utgjordes av fokusgruppintervjuer som genomfördes med lärare som blivit tilldelade lärarledarrollen i samband med deltagande i ett forsknings- och utvecklingsprogram. Genom att använda ett systemteoretiskt perspektiv studerade jag hur den nyinsatta lärarledarrollen förhöll sig till andra nivåer i systemet, skolorganisationen. Resultaten visar att lärarledarna tog ansvar för att samtliga på deras skolor skulle utveckla sin undervisning. De beskrev sin roll som en del i processen att driva undervisningsutveckling. Analysen visade att en utmaning för lärarledarna var hur de skulle motivera och engagera lärarkollegor som var negativa till den förändringsprocess de ledde. Studiens slutsats blev att eftersom lärarledarrollen utgjorde en ny nivå i systemet fanns fortfarande en osäkerhet kring vad rollen omfattade och var gränsen mot lärarnivån gick. Att lärarledarrollen ingick i organisationsupplägget för ett FoU-program bidrog till att etablera relationer till andra nivåer, vilket främjade lärarledarnas förutsättningar att leda sina kollegor. Rektors ledarskap och engagemang var centralt för hur väl lärarledare skulle lyckas i sin roll och med sitt uppdrag.