Bakgrund: Silverförband har under en längre tid använts som antibakteriell lokalbehandling vid sår. En rad studier pekar på positiva effekter av silverförband. Emellertid har en granskning av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering konstaterat att det finns för få studier av kvalitet för att med säkerhet fastslå att silverförbandets evidens. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av sårbehandling med silverförband. Metod: Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer av sammanlagt 8 sjuksköterskor på ett sjukhus på Island. Deltagarna var verksamma inom tre olika avdelningar där sårbehandling med silverförband förekom. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev erfarenheter av situationer då silverförband var en lämplig behandlingsåtgärd. Betydelsen av hur olika åtgärder samspelade i läkningsprocessen framgick även. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenhet av positiva effekter relaterat till patientens livskvalitet, såsom reducerad lukt och sårsekretion. Sjuksköterskorna upplevde inga svårigheter med att bedöma om silverförband var en lämplig åtgärd. Kommunikation inom vårdteamet och tidigare erfarenheter av behandlingen var viktigt vid beslutsfattande av att använda silverförband. Slutsats: Silverförband kan ha en betydelsefull roll vid förebyggning och behandling av infekterade sår. Det kan öka patientens livskvalitet genom att reducera lukt och sekret från såret. Sjuksköterskorna tillämpade beprövad erfarenhet vid val av silverförband för ett sår. Helhetsbehandlingen är däremot avgörande för patienten vid sårvård.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande och kan orsaka problem för patienten. Såren är ofta smärtsamma, svårläkta och det kan även förekomma obehaglig lukt. Det finns flera olika förbandstyper att välja mellan vilket kan innebära en svårighet för sjuksköterskan att välja lämpligt förband till patienten och det aktuella såret. Att tillämpa evidensbaserad vård är därför viktigt och innebär att slå samman den senaste vetenskapliga forskningen med den kliniska erfarenheten. Silverförbandet används idag på venösa bensår och det finns studier som både visar att silver har bättre effekt än förband utan silver men även studier som visar det motsatta. Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Metod: Metoden var en litteraturöversikt baserad på sju randomiserade kontrollerade studier (RCT) som jämförde silver med ett annat förband på venösa bensår. Studierna analyserades med hjälp av SBU:s (2017) beskrivning av evidensgradering enligt GRADE. Resultat: Efter samlad evidensgradering var det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att avgöra om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget var otillräckligt för att avgöra om det fanns evidens för silverförbandets sårläkningseffekt för att behandla venösa bensår i jämförelse med annat förband utan silver. Fler studier med homogen design som undersöker detta område hade behövts för att säkerställa svaret och underlättat för sjuksköterskan vid val av förband. Det leder till en god evidensbaserad och säker vård. Rätt förband anpassat till den enskilda patienten och dess specifika sår kan förbättra sårläkningen och därmed minska lidandet och höja livskvalitén för patienten.