Kandidatuppsats, Marknadsföringsprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE07E, VT 2011 Uppsatsens titel: Sinnesmarknadsföring - En studie om en organisations förmåga att uppnå sinnesmarknadsföringens effekter utan en uttalad sinnesstrategi Författare: Cecilia Grothén, Ebba Slunge och Emma Wiström Handledare: Martin Amstéus Syfte: Belysa i vilken utsträckning en organisation kan skapa värderingar, känslor och välbehag hos besökare i ett servicelandskap, utan att explicit använda sig utav sinnesmarknadsföring. Metod: Studien består av en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie där insamling av data skett med hjälp av en enkätundersökning. Resultat: Genom studiens enkätundersökning och dess resultat har det visat sig att ett relativt högt medelvärde kan utläsas, vilket antyder att organisationer utan en uttalad sinnesstrategi faktiskt kan skapa emotionella kopplingar i ett servicelandskap. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, sinnestrategier, emotionella kopplingar, värderingar, känslor, välbehag, servicelandskap. / The thesis examines the relatively new field in marketing, sensory marketing, which examines how marketing can stimulate the human senses to achieve certain effects. The purpose of the thesis is to answer the following question; To what extent can an organization create emotions, pleasures and values to visitors in a service landscape, without explicit use of sensory marketing? The thesis is based on both a qualitative study and a quantitative study. First an interview was done with the case company to provide knowledge to the authors if the company uses a sensorial strategy. Thereafter data was collected through surveys in order to give answers to the purpose. The findings of the survey showed a relatively high result, suggesting that organizations without a pronounced sensorial strategy may actually create emotional connections in a service landscape. Suggestions for further study could be to make a comparison study of one organization with a pronounced sensorial strategy and one without a sensorial strategy. Furthermore, it also might be interesting to conduct a similar study in other types of environments where a sensorial strategy is not used, in order to shed more light on an elaborate sensorial strategy is really necessary and in that case what type of environments sensory marketing would be considered most applicable.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.