Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

BakgrundAntal människor som lever med kroniska sjukdomar stiger samtidigt som dagens hälso- och sjukvård präglas av tids- och personalbrist. En faktor som kan underlätta hantering av dessa problem kan vara digitalisering (e-hälsa).SyfteSyftet är att belysa patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid diabetes, kroniska lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.MetodDenna uppsats är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar (n=19) med kvalitativ metod. Innehållsanalys av studierna utfördes med hjälp av NVivo.ResultatDet identifierades fyra huvudkategorier: (1) ”Patienters förhållningssätt till digitala hjälpmedel”; (2) ”Förutsättningar för säkerhet”; (3) ”Samspel mellan patient och sjukvård”; (4) ”Förändringar i uppfattningen”.DiskussionDigitalisering framhäver att komponenter som utbildning, sociala kontakter och monitorering bidrar till konsekvenser som kunskapsutveckling, känsla av samhörighet och upplevd trygghet.SlutsatsGenom att känna till vilka möjligheter digitalisering bär med sig skulle sjuksköterskan kunna stödja patientens egenvårdskapacitet. Dessutom skulle e-hälsa kunna involveras i sjukdomsförebyggande arbeten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Introduktion: Flest människor dör av kardiovaskulära sjukdomar globalt sett och fysisk aktivitet är viktig för att förhindra insjuknande. Fysisk aktivitet hjälper till att minska risken för insjuknande eller återinsjuknande i kardiovaskulära sjukdomar och kan på så sätt minska kostnaderna för omvårdnad av dessa patienter. Främjande av fysisk aktivitet sker med omvårdnadsinterventioner baserat på olika aktiviteter och det är sjuksköterskans ansvar att tillhandahålla individuell anpassning. Syfte: Studien syftade till att beskriva omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan använder sig av för att öka fysisk aktivitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed samt kvalitetsgranskades med Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Resultatet utformades av valda artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och fyra med mixad metod. Resultat: Omvårdnadsinterventionerna delades in i tre kategorier, träning, motivation och utbildning. Underkategorier framkom till beskrivna kategorier. Slutsats: Litteraturstudien visar att träning var den vanligaste interventionen och förekom som lärarledd träning och hemträning. Motivation utövades av sjuksköterskan genom personligt möte samt i kombination med träningsprogram. I resultatet framkommer även att utbildning är en intervention för ökad fysisk aktivitet som används för att utbilda patienter med kardiovaskulär sjukdom.

Bakgrund: Vid isolering separeras den smittade patienten fysiskt från andra patienterför att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som misstänktes eller som bar på en smittsam sjukdom som ansågs vara för farligt för allmänheten vårdades i isolering. Boendemiljön var en viktig del av patienters vård för återhämtning samt för att kunna uppnå ett välbefinnande. Sjuksköterskors erfarenhet inom isolering utmärktes som komplicerad vård, brist på utrustning och personalbrist. Det här ledde till att sjuksköterskor ständigt var oroliga för att bli smittade, vilket skapade ett lidande för patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid smittsamma sjukdomar. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på elva vetenskapliga artiklar som genomsöktes via databasen Cinahl.Huvudresultat: Patienters upplevelse av isolering vid smittsamma sjukdomar grundade sig på två huvudteman: Upplevelsen att vara isolerad i ett rum och Upplevelsen av isoleringsåtgärder. Utifrån huvudteman skapades fyra underteman: Upplevelsen av att vara mellan fyra väggar, Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering, Emotionell påfrestning och Vårdpersonalens bemötande av patienter i isolering. Slutsats: Iresultatet kom det fram till att boendemiljön var en betydande faktor för ett välbefinnande för patienter i isolering. Patienter upplevde stigmatisering, försummelse och sist prioriterade av vårdpersonal, vilket ledde till emotionell påfrestning för de isolerade patienterna. Patienter upplevde även att de inte fick tillräckligt med information och kunskap.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklargjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet av litteraturstudien sammanställdesutifrån tolv vetenskapliga artiklar, där resultatet visade att under första trimestern (förstatredjedel av graviditetens nio månader) hade de gravida kvinnorna en gingivitförekomst på35,7%, under andra trimestern (andra tredjedel av graviditetens nio månader) vargingivitförekomsten 65,3%, och under den tredje trimestern (sista tredjedel av graviditetensnio månader) var gingivitförekomsten 73%. Slutsatsen i denna litteraturstudie var att gravidakvinnor löper en större risk att utveckla gingivit ju längre in i graviditeten de kommer.

Forskning har visat att Motiverande samtal, Motivational interviewing (MI), främjar delaktighet, följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och positiva livsstilsförändringar hos patienter. Inom den psykiatriska sluten–och öppenvården samt beroendevården möter sjuksköterskor patienter med allvarliga psykiatriska sjukdomar samt beroendesjukdomar såsom alkoholberoende. Forskning visar att följsamheten till ordinerad behandling är generellt låg vilket ofta leder till en försämring och återinläggning inom slutenvården. Gemensamt för många av dessa personer är att de är i behov av positiva livsstilsförändringar och bland annat i behov av att sjuksköterskor motiverar patienterna att följa ordinerad läkemedelsbehandling. Syftet var att undersöka betydelsen av MI vid psykisk sjukdom samt vid drogberoende för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring. En litteraturstudie valdes som metod för att sammanställa befintlig forskning kring det valda problemområdet. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att MI hade betydelse i att förbättra följsamheten till behandling och förhöjde motivationen bland patienterna till att göra positiva livsstilsförändringar inom beroendevården samt inom psykiatrin. MI hade positiv effekt vid rökavvänjning, missbruksproblematik och vid följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling. Slutsatsen var att MI enskilt eller kombinerad med andra behandlingsmetoder kan användas av sjuksköterskor inom den psykiatriska- och beroendesjukvården för att möjliggöra en positiv livsstilsförändring bland patienterna.

Bakgrund Globalt smittas dagligen ungefär en miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom och i Sverige ses en ökande prevalens av gonorré och syfilis samtidigt som prevalensen av klamydia är oförändrad. Personers sexualitet påverkas av rådande normer i samhället och personens sexuella erfarenheter. Det mellanmänskliga mötet mellan vårdpersonal och person behöver genomsyras av tillit, respekt och partnerskap vilket är en förutsättning för att en person ska våga berätta hur hen mår. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar.  Metod Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod inkluderades. Tio artiklar inkluderades efter sökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och fem artiklar inkluderades utifrån manuell sökning. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Huvudfynden som framkom var att personer förknippade sexuellt överförbara sjukdomar med stigma och skam vilket påverkade personers benägenhet att söka vård och genomföra test för sexuellt överförbara sjukdomar. Personer visade på en bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar gällande symtom och testmetoder. I vårdmötet kunde personer uppleva vårdpersonal som dömande. Slutsats Vården behöver bemöta personer med kunskap om att det kan upplevas stigmatiserande att söka vård för sexuellt överförbar sjukdom och därmed arbeta med vetskap om de attityder som hindrar personer att söka vård. I och med en ökande antibiotikaresistens behöver sjuksköterskan ta sitt professionella ansvar och uppta personers sexualanamnes.