Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svårigheterna som följer är såväl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete är att bedöma de kognitiva funktionsnedsättningarna. Det är av vikt att de instrument som används vid bedömning är utvärderade för patientgruppen och har bevisats lämpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvärderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svårigheter hos personer efter stroke, från år 2009 och framåt. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier låg till grund för resultatet. Resultatet visar att sju instrument har testats de senaste tre åren. Grad av reliabilitet och validitet som visats i studierna indikerar att endast tre av instrumenten har vetenskapligt stöd för användbarhet i det kliniska arbetet för personer som drabbats av stroke. De övriga fyra har motstridiga indikationer på lämplighet. Slutsatsen är att det finns varierande vetenskapligt stöd för användning av instrumenten, samt att studier för fortsatt undersökning av instruments validitet och reliabilitet genomförs. Yrkesverksamma arbetsterapeuter bör även hålla sig uppdaterade vad gäller forskning och evidens för att säkerställa att de bedömningsinstrument som används är optimala.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ortopedtekniska åtgärder är en del i behandlingen av reumatiska ledsjukdomar, med främsta syfte att minska begränsningar som smärta och stelhet kan medföra och därmed öka livskvaliteten. Syfte: Utvärdera ortopedtekniska åtgärder för patienter med reumatiska fotbesvär avseende smärtintensitet, gång- och balansförmåga samt utvärdera utförandet av vardagliga aktiviteter. Vidare var syftet att undersöka vilka beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmågan. Metod: Kvasiexperimentell design i kombination med kvalitativ induktiv ansats användes. Interventionen bestod av ortopedteknisk åtgärd. Kvasiexperimentella studien bestod av 31 deltagare som genomförde sex minuters gångtest, skärpt Rombergs test och gång i åtta-figur vid förskrivning och efter fyra månader samt besvarade frågeformulär före förskrivning och efter fyra respektive sex månader. Semistrukturerad intervju genomfördes med 6 av de 31 deltagarna. Resultat: Ortopedtekniska åtgärder ger minskad smärta, förbättrar gångförmågan och ökar utförandet av vardagliga aktiviteter. Ingen påvisad förbättring av balansförmågan. Omgivningsfaktorer, psykologiska faktorer, konsekvenser och fysisk aktivitet är beteenderelaterade faktorer som patienter med reumatiska fotbesvär upplever påverkar gångförmåga. Slutsats: Vidare forskning behövs för att stärka evidensen kring de ortopedtekniska åtgärdernas effekt samt hur de beteenderelaterade faktorerna påverkar gångförmågan för patienter med reumatiska fotbesvär. Nyckelord: Balansförmåga, gång, operant inlärning, reumatiska sjukdomar, smärta, socialkognitiv teori. / ABSTRACT Background: Orthopedic insoles and shoes (OIS) are common part of the treatment of rheumatic joint diseases, aimed to reduce limitations caused by pain and stiffness and increase quality of life. Objective: To evaluate OIS for patients with rheumatoid foot problems regarding pain intensity, walking and balance ability and evaluate performed daily exercise. A further aim was to investigate the behavioral factors that patients with rheumatic foot problems experienced affect walking ability. Method: A quasi-experimental design in combination with a qualitative design with inductive approach was used. Thirty one participants completed a six-minute walk test, sharpened Romberg's test and a walk in eight-figure before prescribing and after four months and completed questionnaires before prescribing and after four and six months. Semi- structured interviews were conducted with six of the 31 participants. Results: OIS reduced pain, improved walking ability and increased the extent of performed daily exercise. No improved balance ability was showed. Environmental factors, psychological factors, consequences and physical activity are behavioral factors that patients with rheumatoid foot problems experienced affect the ability to walk. Conclusion: Further research is needed to strength the evidence of OIS´s effects and how behavioral factors affect walking ability in patients with rheumatoid foot problems. Keywords: Balance Ability, gait, operant learning theory, pain, rheumatic diseases, social cognitive theory.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsbedömning inkluderades sjutton vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Teman som identifierades var förändringar och relationer i tillvaron, reaktioner och anpassning i vardagen samt hantering och medvetenhet om behov. Dessa illustrerades i en modell där upplevelserna var i konstant rörelse. Diskussion: Barn som upplevt negativ anknytning i barndomen kan klara sig bra i livet om de får känslomässig kontakt och uppmärksamhet från en föräldragestalt. Den oförutsägbara tillvaron orsakar rädsla och otrygghet, detta återfinns även hos barn i andra utsatta situationer. Oavsett situation uppstår ett lidande.  Information, råd och stöd kan göra tillvaron hanterbar. Slutsats: Ökad förståelse för barnens upplevelser kan ge sjuksköterskorna mod att bemöta barnen och bättre tillgodose barnens behov av information, råd och stöd.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2006. / Härtill 5 uppsatser.