Health and fitness are two controversial and not easily defined topics that affect people in our modern society every day. We believe that we can find a link between individualism, globalization and the stress concerning weight and appearance ideals. Our bodies have turned into a popular subject for the media, and there is no indication that the interest will decline. As the world gets more artificial, "natural" ideals are getting more attention, such as the concept of a strong and healthy body. But there is also a downside, for example with health issues such as cardiovascular disease increasing following the birth of high-fat diets. The potential risks with these ideals and diets may be great and even be counterproductive. In this essay, we seek out to learn how newspaper and periodicals Aftonbladet, Tara and Iform defines the concept of health and in which way it is described. Our results indicate that health to a large extent is described in terms of sickness and disease, rather than ideals. The results contradicts our hypothesis and we discuss why this might be the case.

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig. Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån. Samhörigheten i gruppen framhölls särskilt av deltagarna. Resultatet visar också att deltagarna fick ökad förståelse om träningens effekt i relation till välmående och smärthantering. Slutsats: Gruppträning skapar en samhörighet som skapar förutsättningar för en ökad förståelse för sin situation. Erfarenheten att leva med en reumatisk sjukdom kan sammanföra personer och bidrar till att ett erfarenhets- och kunskapsutbyte sker. Många av upplevelserna och erfarenheterna som framkom kunde kopplas till begrepp inom den socialkognitiva teorin. Större och kvantitativa studier inom ämnet gör det möjligt överföra studiens resultat till en större population. / Background: Evidence proving the team rehabilitation is an appropriate rehabilitation for patients with rheumatic diseases. Group training has previously shown good result for people with rheumatic disease. Research on the subjective experience of group training is deficient. Objective: The purpose of this study is that from a social cognitive perspective investigate the perceptions and experiences of participants with rheumatic disease received by the group exercise as part of the rehabilitation. Method: The study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted. Five participants were included and the collected material was analyzed by qualitative content analysis. Result: It was revealed that the participants had a positive perception of the team rehabilitation and they brought with them many experiences from there. The connection within the group was particularly emphasized by the participants. The result also shows that the participants had increased understanding of the benefits of exercise in relation to well-being and pain management. Conclusion: The experience of living with a rheumatic disease can bring together people and contributes to the experience and knowledge exchange takes place. Many of the experiences and the experiences that emerged could be linked to concepts in the social cognitive theory.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan. Enkäten berörde fysiska hälsoproblem så som akut skada, överbelastningsskada och sjukdom. Resultat: Ingen av deltagarna ansåg att det var svårt att fylla i enkäten och de inkluderande frågorna ansågs vara relevanta. Under studiens fyra veckor rappoterades det 47 (CI 62-41,2) fysiska hälsoproblem av 19 (76%) av deltagarna. Det sågs 14 akuta skador, 16 överbelastningskador och 10 sjukdomar under studiens fyra veckor. Konklusion: Konklusionen av denna studie är att prevalensen av skador i studien tyder på att skadegraden inom juniorishockeyn är högre än vad som tidigare beskrivits. Anpassningen av enkäten uppskattades av deltagarna. De beskrev att enkäten var lättförstålig och bra anpassad mot deras idrott. / Background. The number of children and youth that are involved in sports and leisure activities increases. As it seems the number of children who are involved in intense training also increases. This leads to that the number of children and youth who is exposed to overtraining and acute injuries increases as well. Objektiv: To apply and adjust the Swedish translated (Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) questionnarie to a men junior icehockeyteam during a four week period and also do a injury registration on the physical health problems (acute injury, overload injury and illness). Methods: A youth men icehockeyteam was monitored during a four week period. The players were asked to fill in a self-reporting questionnaire once a week. The questionnaire was designed to detect acute injuries, overload injuries and illness. Result: No players made any argument that the questionnarie was hard to fill in and all players thought the questions were relevant for there sport. During the four week studies there was 47 (CI 62-41,2) reported physical health problems on 19 (76%) of the players. 14 acute injuries, 16 overload injuries och 10 illness were reported. Conclusion: The conclusion of this studie is that the prevalence of injuries is higher in junior icehockey then described before. The adjustment of the questionnaire were appreciated by the players. They described that the questionnaire was easy to understand and were adjusted well to icehockey.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease. Method: The study was conducted as a systematic literaturereviewbased on tenoriginal articles. Ameta-synthesiswas used for the analysisandthe resultwasdiscussedwithHalldórsdóttir's (1996) theory;"Caring and Uncaring Encounters inNursing and Health Care–From the Patients Perspective". Result: Five themes emerged;The importance of emotional support;Beingjudged by the health personnel; The importanceof information;To (not) talk about sexandThe environmentalimpact on the confidentiality.Conclusion:Patients with sexually transmitted diseasesare experiencingencounters withhealth care bothnegativelyand positively, although there were mostlynegative experiencesofthe encounters. Several factors affect patients' experiences.Encounter with health care affectspatients' well-being and health. Clinical significance: The knowledge fromthis studymightenable a patientcentredapproach. Based on this knowledge,healthcouldbe developed so thatthe encounter itselfpromotesempowerment and an increased sense of well-being and health. / Bakgrund: Att få en sexuellt överförbar sjukdom är tydligt förknippatmed stigma och skam. Stigma har en betydande påverkan på individens självbild och benägenhet att testa sig. Trots hög incidensidentifieras en generellt bristande medvetenhet om de risker och effekter dessa sjukdomar har påbåde psykisk och fysisk hälsa. Vårdpersonal upplever svårigheter att bemötapatienter med sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientersupplevelser av mötet med vården efter att de diagnostiserats meden sexuellt överförbarsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där tio originalartiklar sammanställdes med en metasyntes och diskuterades utifrån Halldórsdóttirs (1996) teori;"Vårdande och icke-vårdande möteni omvårdnad och hälso-och sjukvård–utifrån ett patientperspektiv". Resultat: Fem teman framkom som återkommande upplevelser; Betydelsen av emotionellt stöd; Att bli dömd av vårdpersonalen, Betydelsen avinformation; Att (inte) tala om sex och Den fysiska miljöns påverkan på konfidentialiteten. Slutsats: Patientermed sexuellt överförbara sjukdomar upplever mötet med vården ivarierande grad negativt och positivt. Dock framkom det övervägande negativa upplevelser av mötet. Flertalet faktorer påverkar patienternas upplevelse. Mötet med vården påverkar patienternas välbefinnande och hälsa. Kliniskbetydelse: Kunskapen från resultatet i denna studie kan möjliggöra en patientcentrerad vård. Utifrån resultatet kan vården utvecklas så att mötet upplevs som vårdande, och där mötet i sig samt kontakten med vården skapar egenmakt och en ökad känsla av välbefinnande och hälsa.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.