Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrunden till studien härrör i att allergiska sjukdomar ökar i samhället och utgör exempel på funktionsnedsättning/ funktionsvariation. I relation till att studie- och yrkesvägledning ska utgå från enskilda behov, förutsättningar och kunskap om bland annat funktionsnedsättningar är syftet ta reda på hur medicinsk studie- och yrkesvägledning fungerar idag med fokus på individer med allergiska sjukdomar. Om det finns specifika hälsofaktorer som bör beaktas vid allergiska sjukdomar och karriärval samt konsekvenser vid utebliven vägledning. Målet är vidare att föreslå förbättringsområden för medicinsk studie- och yrkesvägledning. De teorier som tillämpas i studien är stigmatisering, strukturell stigmatisering, anställningsbarhet samt CIP- teorin. I arbetet intervjuas tre individer med allergiska sjukdomar, tre studie- och yrkesvägledare samt en professionell representant från ett arbets- och miljömedicinskt centrum. Resultatet visar på att medicinsk studie- och yrkesvägledning är viktigt då det påverkar förutsättningarna för hållbara karriärval. Påverkande faktorer för dessa val är bland annat risk- och friskfaktorer och konsekvenserna av utebliven medicinsk vägledning kan bli stora för både individ och samhälle. Samtidigt råder det en kunskaps- och medvetenhetsbrist inom ämnet hos både studie- och yrkesvägledare samt individer med allergiska sjukdomar. Medicinsk vägledning behöver lyftas upp på agendan och förbättringsområden finns.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som kan begränsa människan och minska dess förmåga att fungera normalt i det vardagliga livet. Bland individer diagnostiserade med Parkinsons sjukdom finns risk att munhälsan blir dåligt prioriterad. Till följd av detta tilltar behovet av andra människors hjälp samt lämplig tandvård.     Syfte: Beskriva kunskapsläget avseende Parkinsons sjukdoms inverkan på förekomst av parodontala sjukdomar, karies, hyposalivation och xerostomi.   Metod: Följande studie är en litteraturöversikt. Databaserna DOSS, MEDLINE och Pubmed användes för att svara på studiens syfte. Relevanta sökord samt inklusion- och exklutionskriterier användes för att finna väsentliga vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. De vetenskapliga artiklarna blev kvalitetsgranskade med hjälp av en modifierad kvalitetsgranskningsmall.   Resultat: Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att individer med Parkinsons sjukdom har mindre bra oral hälsa. Flera av dessa studier visade på hög förekomst av parodontala sjukdomar. Resultatet visade även på hög förekomst av karies, hyposalivation samt xerostomi hos dessa individer.      Slutsats:  Individer med Parkinsons sjukdom löper större risk att drabbas av parodontala sjukdomar, karies, hyposalivation samt xerostomi. Dessa kan orsakas av olika faktorer så som medicinering, motoriska och icke-motoriska symtom samt sjukdomsdurationen. / Bakground: Parkinson's disease is a neurodegenerative disease that may limit humans and reduce their ability for normal function in their daily life. Among individuals diagnosed with Parkinson's disease, there is a risk that oral health will be poor and not prioritized. As a consequence, the need of assistance and dental care increases.    Aim: Describe the state of knowledge concerning the impact of Parkinson's disease on the incidence of periodontal disease, caries,  hyposalivation and xerostomia.    Method: The study design was a literature review. Scientific articles were searched in the databases DOSS, MEDLINE and Pubmed. Relevant keywords and inclusion and exclusion criteria were used to find essential scientific articles.  The scientific articles were quality reviewed using a modified quality review template.   Results: AA total of 19 scientific articles were included. The result showed that individuals with Parkinson’s disease have poor oral health. Several of these studies showed high prevalence of periodontal disease. The result also showed a high prevalence of caries, hyposalivation and xerostomia in these individuals.  Conclusion: Individuals diagnosed with Parkinson's disease have an increased risk to develop periodontal diseases, caries, hyposalivation and xerostomia.  These can be caused by different factors, medication, motor and non-motor symptoms and the disease duration.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan en stabiliserad tennfluorid tandkräm har avseende gingivit på kort och långsikt jämfört med konventionell fluoridtandkräm. Metod: En allmän litteraturstudie där sökning samt insamling av originalstudier från olika tillförlitliga databaser utfördes på ett systematiskt sätt. Databaserna som användes var CINAHL, DOSS och PubMed. Sökningen och sökorden utgick från litteraturstudiens syfte där urvalet begränsades med inklusions- och exklusionskriterier. Totalt valdes 14 originalstudier, vilka kvalitetsgranskades och presenterades.  Resultat: Utvalda originalstudier delades in i tre olika underrubriker: tennfluoridens effekt på gingivit kortsiktigt och tennfluoridens effekt på gingivit långsiktigt samt tennfluoridens effekt på bakteriefloran som spelar roll vid gingivitförekomsten. Resultatet visar fler fördelar med att använda en tennfluoridtandkräm jämfört med en konventionell fluoridtandkräm avseende patienter med gingivit. Resultatet visar även färre aktiva patogena bakterier i hela munnen vid användning av tennfluoridtandkräm. Slutsats: tandkrämer som innehåller tennfluorid kan ha förebyggande och terapeutiska effekter mot plack och gingivit. Framför allt ger den fler fördelar än en vanlig konventionell fluoridtandkräm i den dagliga munhygienrutinen. Flera studier med större population bör utföras för att säkerställa resultaten och kunna driva rekommendationen via Socialstyrelsens riktlinjer. / Stannous fluoride Toothpaste and plaque-induced gingivitis  -A comparison between stannous fluoride and conventional toothpaste A literature study Summary   Aim: The aim of this study was to investigate the effect of a stabilized stannous fluoride toothpaste on gingivitis in the short and long term compared to conventional sodium fluoride toothpaste. Method: A literature study , the searching and collecting  of articles was performed in a systematic way from specific databases CINAHL, DOSS and PubMed. The search and the keywords were based on the purpose of the study and the selection was according to the inclusion and exclusion criteria. A total of 14 original articles were selected, which were quality reviewed and presented. Results: Selected articles were divided into three different subheadings: the effect of stannous fluoride on gingivitis in the short term, the effects of stannous fluoride on gingivitis in the long term and the effect of stannous fluoride on the bacterial flora that plays a role in the occurrence of gingivitis. The results showed more advantages of using a stannous fluoride toothpaste compared to a conventional fluoride toothpaste for patients with gingivitis. The results also showed less active pathogenic bacteria throughout the mouth when using toothpaste containing stannous fluoride. Conclusion: Toothpastes that contain stannous fluoride can have preventive and therapeutic effects against plaque and gingivitis. Above all, it provides more benefits than a regular conventional sodium fluoride toothpaste in the daily oral hygiene routine. However, future studies with larger population should be carried out to ensure the results and be able to pursue the recommendation via the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines.

Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer. / Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

Background: The prevalence of psychiatric diagnoses is increasing in society and nurses in somatic care frequently encounter patients with psychiatric diagnoses in their work. Psychiatric- and somatic multimorbidity is common and the nurse is expected to care with aperson-centered and holistic approach for patients in accordance with established documents and laws. Previous research indicates a stigmatization of these patients in society and by the nurses themselves. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric diagnoses in somatic care. Method: A qualitative literature-based study with eight scientific articles were included and analyzed with Friberg´s description of the five-step model. Results: Three main themes were identified with seven additional subthemes. The nurse’s personal challenges: nurses felt fear and anxiety when caring for patients with psychiatric diagnoses with psychiatric and somatic multimorbidity in a somatic care setting because of the lack of knowledge and trust for the patients. Organizational Barriers: inadequate teamwork and collaboration on and between the units made it difficult. Perceptions of patients: stigmatization and preconceptions by the nurses influenced the care of the patients. Conclusion: It indicates that nurses experience uncertainty in caring for patients with psychiatric diagnoses in somatic care. There is a substantial knowledge gap in the field, and further research is needed for nurses to feel more confident working with patients with psychiatric diagnoses in somatic care. / Personer med psykiatriska sjukdomar är ett ökande folkhälsoproblem. I takt med utvecklingen blir det vanligare att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. Sjuksköterskor i den somatiska vården möter därmed ofta patienter med psykiatriska diagnoser i deras arbete. Sjuksköterskan ska bemöta, vårda och behandla patienter enligt de styrdokument och lagar som finns, vilket innebär bland annat att vårda patienten utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor brister i omvårdnaden av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet, vilket kan bero på kunskapsbrist, rädsla och organisatoriska barriärer. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser inom somatisk vård. En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell för att undersöka sjuksköterskors subjektiva erfarenheter, känslor och tankar. Resultatet delas upp i tre teman: Sjuksköterskans personliga utmaningar, organisatoriska barriärer och stigmatisering. Samtliga teman går hand i hand och påverkar varandra. Sjuksköterskans personliga utmaningar innefattar rädsla, oro, kunskapsbrist och bristande förtroende för patienter med psykiatriska diagnoser. Rädslan visar sig främst då sjuksköterskan känner att de inte har kontroll över situationen. Detta går hand i hand med den kunskapsbrist som sjuksköterskorna vittnar om. Organisatoriska barriärer i form av otillräcklig teamsamverkan är också bidragande faktorer till svårigheter vid vårdande av somatisk och psykiatrisk samsjuklighet. Den stigmatiserande bild som finns i samhället av personer med psykiatriska diagnoser påverkar patientens möte med vården negativt då förutfattade meningar från sjuksköterskan existerar.  Slutsatsen indikerar på att sjuksköterskor upplever stor osäkerhet vid vårdande av patienter med psykiatriska diagnoser inom somatisk vård. Kunskapsluckan inom området är stor och ytterligare forskning behövs för att sjuksköterskor ska bli trygga i att arbeta utifrån problemområdet.

Bakgrund   Antalet personer med kognitiva sjukdomar ökar dramatiskt. Största andelen av människor som drabbas av kognitiva sjukdomar är äldre vuxna, 65 år eller äldre. Personer med kognitiva sjukdomar upplever att de har sämre livskvalitet och mindre mobilitet. Därför är fysisk aktivitet för denna patientgrupp en viktig fråga för att förbättra deras livskvalitet via implementering av personcentrerad omvårdnad. Därför finns det behov av att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt för att belysa den evidens och forskning som finns inom området. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar som är 65 år eller äldre.  Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderar 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för inhämtning av artiklarna med hjälp av olika sökordskombinationer. Alla de inkluderade artiklarna kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet sammanställdes fyra huvudkategorier: Positiva upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av hinder vid fysisk aktivitet, Upplevelser av social interaktion och Omgivningens betydelse vid fysisk aktivitet. Resultatet visade en nyanserad bild av olika subjektiva upplevelser där positiva emotionella upplevelser och upplevelser av social interaktion var centrala. Känsla av sammanhang, interprofessionella samspel samt betydelse av miljö var viktiga faktorer som bidragit till både positiva och negativa upplevelser hos personer med kognitiva sjukdomar. Slutsats Denna icke-systematisk litteraturöversikt visade behov av personcentrerat omvårdnad samt interprofessionell, tvärvetenskaplig rehabilitering i form av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar. Evidensbaserad implementering kan med fördel användas i syfte att skapa individuellt anpassade tränings- och aktivitetsprogram samt förbättra sjuksköterskans kunskap, kompetens och genomförande av omvårdnadsarbete inom denna patientgrupp. En effektiv planering, resursfördelning och genomförande av interventioner som inkluderar social interaktion mellan vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal bidrar till positiva upplevelser av fysiska aktiviteter hos personer med kognitiva sjukdomar. / Background The number of people with cognitive disorders is increasing. The largest proportion of people affected by cognitive disorders are people 65 years of age or older. People with cognitive disorders experience a lower quality of life and less mobility. Physical activity for this patient group is an important issue to improve their quality of life via the implementation of person-centered care. Aim The aim was to describe experiences of physical activity in people with cognitive disorders aged 65 or older. Method This study is a non-systematic literature review that includes 16 original scientific articles with a qualitative methodological approach. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve the articles using different search word combinations. All the included articles were analyzed by Sophiahemmet Högskolas assessment basis document. An integrated data analysis method was used. Results In the result four main categories were compiled: Positive experiences of physical activity, Experiences of obstacles during physical activity, Experiences of social interaction and The importance of the environment during physical activity. The result showed a nuanced picture of different subjective experiences where positive emotional experiences and experiences of social interaction were central. A sense of coherence, interprofessional interaction and the importance of the environment were factors that contributed to both positive and negative experiences. Conclusions This non-systematic literature review showed a need of person-centred nursing as well as interprofessional, interdisciplinary physical activity rehabilitation for people with cognitive disorders. Evidence-based implementation can be used in order to create individually adapted training and activity programs and to improve the nurse's knowledge, competence and implementation of nursing work within this patient group. An effective planning, resource allocation and implementation of interventions that include social interaction between care recipients, their relatives and care staff contributes to positive experiences of physical activities in people with cognitive disorders.