Bakgrund   Antalet personer med kognitiva sjukdomar ökar dramatiskt. Största andelen av människor som drabbas av kognitiva sjukdomar är äldre vuxna, 65 år eller äldre. Personer med kognitiva sjukdomar upplever att de har sämre livskvalitet och mindre mobilitet. Därför är fysisk aktivitet för denna patientgrupp en viktig fråga för att förbättra deras livskvalitet via implementering av personcentrerad omvårdnad. Därför finns det behov av att genomföra en icke-systematisk litteraturöversikt för att belysa den evidens och forskning som finns inom området. Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar som är 65 år eller äldre.  Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderar 16 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes för inhämtning av artiklarna med hjälp av olika sökordskombinationer. Alla de inkluderade artiklarna kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och resultatet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet sammanställdes fyra huvudkategorier: Positiva upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av hinder vid fysisk aktivitet, Upplevelser av social interaktion och Omgivningens betydelse vid fysisk aktivitet. Resultatet visade en nyanserad bild av olika subjektiva upplevelser där positiva emotionella upplevelser och upplevelser av social interaktion var centrala. Känsla av sammanhang, interprofessionella samspel samt betydelse av miljö var viktiga faktorer som bidragit till både positiva och negativa upplevelser hos personer med kognitiva sjukdomar. Slutsats Denna icke-systematisk litteraturöversikt visade behov av personcentrerat omvårdnad samt interprofessionell, tvärvetenskaplig rehabilitering i form av fysisk aktivitet hos personer med kognitiva sjukdomar. Evidensbaserad implementering kan med fördel användas i syfte att skapa individuellt anpassade tränings- och aktivitetsprogram samt förbättra sjuksköterskans kunskap, kompetens och genomförande av omvårdnadsarbete inom denna patientgrupp. En effektiv planering, resursfördelning och genomförande av interventioner som inkluderar social interaktion mellan vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal bidrar till positiva upplevelser av fysiska aktiviteter hos personer med kognitiva sjukdomar. / Background The number of people with cognitive disorders is increasing. The largest proportion of people affected by cognitive disorders are people 65 years of age or older. People with cognitive disorders experience a lower quality of life and less mobility. Physical activity for this patient group is an important issue to improve their quality of life via the implementation of person-centered care. Aim The aim was to describe experiences of physical activity in people with cognitive disorders aged 65 or older. Method This study is a non-systematic literature review that includes 16 original scientific articles with a qualitative methodological approach. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve the articles using different search word combinations. All the included articles were analyzed by Sophiahemmet Högskolas assessment basis document. An integrated data analysis method was used. Results In the result four main categories were compiled: Positive experiences of physical activity, Experiences of obstacles during physical activity, Experiences of social interaction and The importance of the environment during physical activity. The result showed a nuanced picture of different subjective experiences where positive emotional experiences and experiences of social interaction were central. A sense of coherence, interprofessional interaction and the importance of the environment were factors that contributed to both positive and negative experiences. Conclusions This non-systematic literature review showed a need of person-centred nursing as well as interprofessional, interdisciplinary physical activity rehabilitation for people with cognitive disorders. Evidence-based implementation can be used in order to create individually adapted training and activity programs and to improve the nurse's knowledge, competence and implementation of nursing work within this patient group. An effective planning, resource allocation and implementation of interventions that include social interaction between care recipients, their relatives and care staff contributes to positive experiences of physical activities in people with cognitive disorders.

I hela världen lever omkring 55 miljoner personer med en kognitiv sjukdom. I Sverige beräknas omkring 150 000 personer ha en kognitiv sjukdom. Kognitiva sjukdomar påverkar det dagliga livet för både personer som lever med sjukdomen, men omgivningen kan även påverkas. Det är vanligt att utveckla beteendemässiga och psykiska symtom vid kognitiv sjukdom och en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till uppkomsten av dessa symtom är smärta.  Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier i vården av personer med kognitiv sjukdom.  Vald metod för att besvara syftet är litteraturöversikt. Resultatet har sammanställts genom kvalitativ innehållsanalys av 17 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, publicerade mellan åren 2013-2023.  Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Hinder och möjligheter, Samverkan samt Organisation. Nedsatt verbal kommunikation kan vara ett hinder för att upptäcka, bedöma, lindra och utvärdera smärta. När den verbala förmågan är nedsatt kan beteendeförändringar och kroppsspråk läsas av för att upptäcka smärta. Samverkan mellan sjuksköterska och anhöriga, samt samverkan med andra yrkeskategorier i teamet, kan underlätta arbetet med smärtlindring.  Slutsatsen är att sjuksköterskors erfarenheter av smärtlindrande strategier hos personer med kognitiv sjukdom är en utmaning. Sjuksköterskors erfarenheter inom omvårdnad kopplat till smärtlindrande strategier för personer med kognitiv sjukdom är värdefulla att ta vara på för att kunna utveckla mer anpassade verktyg och rutiner för denna målgrupp. För att kunna möta personens unika behov framkommer det att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är meningsfullt. Sjuksköterskor uppger ett behov av mer kunskap om kognitiva sjukdomar för att kunna upptäcka och bedöma smärta, samt kunna sätta in lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Teamsamverkan behöver lyftas fram och stärkas i det dagliga arbetet med personer med kognitiv sjukdom. / Worldwide, around 55 million people live with a cognitive disorder. In Sweden, it is estimated that around 150,000 people have a cognitive disorder. Cognitive disorders affect the daily life of both people living with the disorder, but also the surroundings can be affected. It is common to develop behavioral and psychological symptoms in cognitive disorder and one of the most common underlying causes for the onset of these symptoms is pain. The purpose of the literature study was to describe nurses' experiences of pain-relieving strategies in the care of people with cognitive disorders. The chosen method to answer the purpose is a literature review. The result has been compiled through thematic content analysis of 17 scientific articles with a qualitative design, published between the years 2013-2023. The results are presented in three main categories: Obstacles and opportunities, Collaboration and Organization. Impaired verbal communication can be a barrier to detecting, assessing, alleviating and evaluating pain. When verbal ability is impaired, behavioral changes and body language can be read to detect pain. Cooperation between nurses and relatives, as well as cooperation with other occupational categories in the team, can facilitate the work with pain relief. The conclusion is that nurses' experiences of pain-relieving strategies in people with cognitive disorders are a challenge. Nurses' experiences in nursing linked to pain-relieving strategies for people with cognitive disorders are valuable to take advantage of in order to develop more adapted guidelines and routines for this target group. In order to be able to meet the person's unique needs, it appears that a person-centered approach in nursing makes sense. Nurses state a need for more knowledge about cognitive disorders in order to be able to detect and assess pain, as well as to be able to implement appropriate measures to relieve pain. Team collaboration needs to be highlighted and strengthened in the daily work with people with cognitive disorders.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.

Bakgrund: Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag de mest förekommande sjukdomarna i Sverige. Sjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor kan förebyggas genom att leva mer hälsosamt. Motiverande samtal är en samtalsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av i arbetet med att hjälpa patienter hitta motivation till livsstilsförändring med mål att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av Motiverande samtal i förebyggandet av livsstilsrelaterade sjukdomar Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler, strålenhet, tobakavvänjning, inom företagshälsovård och hemsjukvård i södra Sverige. En manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet från intervjuerna. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanställdes i fyra kategorier och nio underkategorier. De fyra kategorierna som framkom var Olika strategier i förändringsprocessen, Patienten som en del i vårdteamet, Faktorer som har betydelse för livsstilsförändring och Styrkor och svagheter med MI.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever MI som ett hjälpmedel i arbetet med att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar. MI upplevs också främja patienters delaktighet och egenvård. Att arbeta förebyggande mot livsstilsrelaterade sjukdomar genom MI upplevs kunna främja kostnadseffektivitet i samhället, minska belastning på sjukvården och förbättra folkhälsan. Svårigheter som upplevs i tillämpningen av MI är vid situationer med språk- och kulturskillnader och kan därför vara ett ämne för vidare forskning.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

<p>Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.</p>

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att FaR® medförde positiva förändringar hos deltagarna, men förändringarna påverkades av följsamheten. Förskrivningsfrekvensen varierade starkt, och det var framförallt läkare som skrev ut recept. En liten del av dem som låg i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar fick ett recept. FaR® bör användas till dem som är motiverade till förändring. Det behövs mer forskning om den påverkan FaR® har på dem som inte är följsamma och om kunskaperna och attityderna hos den hälso- och sjukvårdspersonalen som har förskrivningsrätt.

The purpose of this study is to examine how the health care system in Babati meets the increasing need for control, treatment and prevention of diabetes and hypertension. By defining what kind of specific problems and obstacles that exists in this area, the result of the research can contribute to creation and adoption of improved policies and interventions. Field studies were conducted in Babati, Tanzania for three weeks in February and March 2014. This is a qualitative study with data collected through semi-structured interviews with informants from different levels of the health system, based on the pyramidal structure of Tanzania's health care system. The theoretical framework for the study is based on aspects that corresponding to critical functions of health systems. The type of problem being treated affects the adoption and diffusion of new health interventions and the extent to which they are integrated into critical health systems functions. The study shows that diabetes and hypertension is an increasing problem in Babati. In relation to the burden, resources are lacking at all investigated levels. Therefore it is difficult to meet the increasing needs for diabetes and hypertension. To meet the future challenges, a number of cost effective strategies with focus to improve the prevention, control and reduce modifiable risk factors is suggested. / Syftet med studien är att undersöka hur hälso-och sjukvården i Babati möter det ökande behovet för kontroll, behandling och förebyggande åtgärder för diabetes och högt blodtryck. Genom att definiera vilka typer av specifika problem och hinder som finns, kan resultat från studien bidra till att skapandet och antagandet av förbättrade strategier och åtgärder. Fältstudier genomföres i Babati, Tanzania under tre veckor i februari och mars 2014. Detta är en kvalitativ studie med data insamlat genom semistrukturerade intervjuer med informanter från olika nivåer inom sjukvårdsystemet baserat på den pyramidala struktur Tanzanias sjukvårdssystem bygger på. Det teoretiska ramverket för studien baseras på aspekter som motsvarar kritiska funktioner för sjukvårdssystem. Antagandet och spridning av nya hälsointerventioner och i vilken mån de är integrerade i kritiska hälso- systemfunktioner påverkas av den typ av problem som behandlas. Studien visar att diabetes och högt blodtryck är ett ökande problem i Babati. I relation till hur sjukdomsbördan ser ut, saknas det resurser på samtliga undersökta nivåer. Därför är det svårt att möta de ökande behov som finns för att hantera diabetes och högt blodtryck. För att möta de framtida utmaningarna i Babati har ett antal kostnadseffektiva strategier med fokus att förbättra förebyggande, kontroll och minska påverkbara riskfaktorer föreslagits.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 59-74: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.