Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur den orala hälsan påverkas hos patienter med gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) med frågeställningarna: Förekommer orala sjukdomar och/eller kliniska tecken hos patienter med GERD? och Hur påverkas oral hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med GERD? Metod: Sökningen av artiklar i denna litteraturstudie utfördes i tre databaser: Dentistry & oral sciences source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Artiklarna vilka inkluderades i denna litteraturstudie var publicerade mellan åren 2011–2022 och besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Totalt valdes 17 st relevanta artiklar till studiens resultat. Resultat:  Gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) kan påverka den orala hälsan negativt samt minska individens livskvalitet på olika sätt, då den kan bidra till ökad risk för olika orala sjukdomar och tillstånd såsom karies, gingivit och parodontit. GERD kan även leda till tandsubstansförlust framför allt genom erosionsskador. Högre prevalens av munslemhinneförändringar, minskad salivsekretion, oral halitosis och ilningar kunde ses hos personer med GERD sjukdomen. Slutsats: Det finns ett samband mellan GERD och negativ påverkan på den orala hälsan, välbefinnandet samt oral livskvalitet. Mer forskning kring hur GERD påverkar den orala hälsan krävs, för att i framtiden kunna skapa hälsofrämjande och preventiva åtgärder som reducerar konsekvenserna av GERD på den orala hälsan. / Aim: The aim of this study was to investigate how the oral health is affected regarding patients with gastroesophageal reflux disease (GERD) with the focus on the following questions: Does oral diseases and/or clinical signs occur in patients with GERD? and How is oral health related quality of life effected in patients with GERD? Method: In this literature study the searching of articles was performed in three databases: Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS), MEDLINE and CINAHL. The included articles were published between 2011–2022 and were relevant to the aim of the study. In total there were 17 relevant articles selected for the study’s results. Results: Gastroesophageal reflux disease (GERD) can adversely affect the oral health and reduce the individual's quality of life in different ways, as it can lead to an increased risk of different oral diseases and conditions such as caries, gingivitis, and periodontitis. GERD can also lead to tooth surface loss, especially due to dental erosions. A higher prevalence of mouth mucosa changes, reduced saliva secretion, oral halitosis and tooth sensitivity were seen in people with GERD disease. Conclusion: There is a connection between GERD and a negative impact on the oral health, well-being, and oral quality of life. More research on how GERD affects oral health is required, in order to create health-promoting and preventive measures that reduce the consequences of GERD on oral health.

Bakgrund: Idag lever ca 130000-150000 människor med demenssjukdom. Vid demens-sjukdom är det vanligt med beteendemässiga och psykologiska symtom, detta är plågsamt för personen med demenssjukdom, anhöriga samt vårdpersonal. Sjuksköterskan har som uppgift att individanpassa och respektera individens specifika behov och integritet. Musik anses vara ett bra hjälpmedel vid personcentrerad vård då det har en avslappnade effekt och påverkar käns-lor och uppmärksamhet. Syfte: Syftet var att beskriva hur sång påverkar personer med demenssjukdomar. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna är publicerade mellan 2009-2021 och sökta på databaserna Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Artiklarna granskas enligt 5 steg som är framtagna av Friberg (2017).Resultat: Resultatet är indelat i 2 kategorier, Sång ökar aktivt deltagande och glädje och tilltro till den egna förmågan. Det framkommer att sång medför ett aktivt deltagande i omvård-nadssituationer och minskar beteendemässiga och psykologiska symtom. Gamla minnen kommer tillbaka och personer med demenssjukdomar upplevs må bättre. Slutsats: Genom att implementera sång i omvårdnaden skapas en personcentrerad vård och bättre relationer. Aktivt deltagande ökar i omvårdnaden och kommunikationsförmågan blir bättre. Relationer mellan vårdare och personen med en demenssjukdom blir bättre. / Background: About 130,000-150,000 people living with dementia. In a dementia disease, behavioral and psychological symptoms are common, this is painful for the person with a dementia disease, relatives and care staff. The nurse´s roll is to adapt and respect the individual´s specific needs and integrity. Music is considered as a good aid in person-centered care because it has a relaxed effect and effects emotions and attention. Aim: Was to describe how singing can affect people with dementia. Method: The work was performed as a literature review based on 15 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The articles are published between 2009-2021 and searched on the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The articles are reviewed according to 5 steps developed by Friberg (2017). Result: The result is divided into e categories, singing increases active participation joy and confidence in one´s own ability, It appears that singing entails active participation in nursing situations and reduces behavioral and psychological symptoms. Old memories come back and people with dementia feel better. Conclusion: By implementing singing in nursing, a person-centered care and better rela-tionships are created. Active participation increases in nursing and communication skills improve. Relationships between caregiver and the person with dementia improves.

I denna studie undersöks värdet av diagnostik vid sällsynta sjukdomar hos unga individer. Då området är mångfacetterat studeras två fall med olika karaktär. Det första fallet undersöker värdet av screening för den sällsynta sjukdomen fenylketonuri (PKU) bland nyfödda, denna screening har utförts sedan 1960-talet. Det andra fallet fokuserar på en mer modern teknologisk utveckling och utvärderar värdet av införandet av helgenomsekvensering (WGS) som genetiskt test vid sökandet efter sällsynta sjukdomar.  Båda fallen använder sig av kostnadseffektivitetsanalys som metod där kostnader respektive hälsoeffekter estimeras för de utvärderade insatserna. Fallen skiljer sig åt med avseende på tillgängliga dataunderlag vilket innebär att tillvägagångssättet för att skatta kostnaderna och hälsoeffekterna är olika i de båda fallen. I fallet med PKU-screening används Markovmodellering där data från olika källor syntetiseras i en simuleringsmodell. I fallet med WGS-testning används i större utsträckning ett insamlat empiriskt datamaterial som utgörs av faktiskt uppmätta sjukvårdskostnader.  Resultaten i båda fallen indikerar att de diagnostiska metoderna har en rimlig kostnad i förhållande till hälsoeffekterna. Fall ett åskådliggör att dagens screening för PKU genererar ökade hälsoeffekter till lägre kostnader i jämförelse med att inte screena för PKU. För en kohort på 100 000 nyfödda barn blir den sammanlagda hälsoeffekten en ökning med 73 QALYs och screeningen medför samtidigt en besparing på 53 376 602 kr, sett över ett livstidsperspektiv. Fall två visar att WGS som första genetiskt test i genomsnitt minskar sjukvårdskostnaderna med 15 903 kr per individ jämfört med nuvarande vård och ökar samtidigt chansen till diagnos med 9,5 procentenheter (45,7%). Resultaten bör tolkas med viss försiktighet då de är förknippade med osäkerheter, men kan samtidigt användas som en del av det underlag beslutsfattare behöver för att fatta beslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras. / This study examines the value of diagnostics in rare diseases in young individuals. As the field is varied, two cases with different character are studied. The first case examines the value of screening for the rare disease phenylketonuria (PKU) among newborns, this screening has been performed since the 1960s. The second case focuses on a more modern technological development and evaluates the value of the introduction of whole genome sequencing (WGS) as a genetic test in the search for rare diseases.  Both cases utilize the method of cost-effectiveness analysis where costs and health effects are estimated for the evaluated measures. The cases differ regarding available data, which means that the approach to estimating costs and health effects is different in the two cases. In the case of PKU- screening, Markov modeling is used where data from different sources are synthesized in a simulation model. In the case of WGS-testing, an empirical data material is used to a greater extent, which is based on actually measured healthcare costs.  The results in both cases indicate that the diagnostic methods have a reasonable cost in relation to the health effects. Case one illustrates that today's screening for PKU generates increased health effects at lower costs compared to not screening for PKU. For a cohort of 100 000 newborns, the total health effect will be an increase of 73 QALYs and the screening will also result in cost- savings of SEK 53 376 602, seen from a lifetime perspective. Case two shows that WGS used as an initial genetic test on average reduces healthcare costs by SEK 15 903 per individual compared with current care and at the same time increases the chance of diagnosis by 9.5 percentage points (45.7%). The results should be interpreted with some caution as they are associated with some uncertainties, but can still be used as part of the basis on which decision-makers need to make decisions on how health care resources should be prioritized.

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.     Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms.  Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna.  Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms.  Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893).   Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.

Bakgrund En stor del av de patienter som frekvent söker vård lider av psykosomatiska sjukdomar (MUPS) och somatiseringssyndrom (MUS). Båda dessa tillstånd grundar sig i psykiska påfrestningar men yttrar sig i form av fysiska symptom. Stress är en psykisk påfrestning som är mycket utbredd i vårt samhälle idag. När människan utsätts för stress startar en rad olika fysiska processer i kroppen, som en del av vår överlevnadsinstinkt. Trots det är det många som stressar sig sjuka. Då kroppen inte får chans till återhämtning ökar risken för ohälsa med risk för psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom som följd. Syfte Studiens syfte var att belysa upplevelser hos patienter med psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom i den somatiska vården. Metod En litteraturöversikt valdes som metod, där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var av kvantitativ eller kvalitativ metod och analyserades enligt metoden integrerad analys. Resultat Patienter med MUPS/MUS lider av ohälsa och remitteras runt till olika vårdenheter utan att få den hjälp de behöver. Detta innebär ytterligare påfrestning på hälsan hos dessa patienter. Starka känslor såsom utanförskap, oro, skam och rädsla för sin egna ohälsan genomsyrar dessa patienters upplevelser. Kunskapen för dessa sjukdomstillstånd är bristfällig och det saknas tydliga riktlinjer och behandlingsmetoder inom vården. Slutsats Stigmatisering kring psykisk ohälsa skapar skam och utanförskap, vilket patienter med MUPS/MUS i stor utsträckning upplever. Bristande kunskap har visat på ineffektiv behandling vilket dessutom medför enorma kostnad för samhället. Sambandet mellan kropp och själ får inte förbises. Sjukvårdspersonal bör därför utbildas i att se den psykologiska faktorn bakom de fysiologiska symptomen. / Background A large proportion of patients who frequently seek health care suffer from psychophysiologic disorders (MUPS) and somatoform disorders (MUS). Both of these conditions derive from mental illness yet they manifest as physical symptoms. Stress is a psychological phenomenon which is widely spread in our society today. When a person is exposed to stress, a variety of physical reactions commence within our body, due to our survival instinct. In spite of this, a lot of people become physically and mentally ill from stress. When our body is deprived of recovery, there is a higher probability for lack of health and therefore the risk of developing psychophysiologic disorder and somatoform syndromes increases. Aim The purpose of the study was to illuminate patients with psychophysiologic disorders and somatoform disorders and their experiences within the somatic healthcare. Method A literature review has been conducted with an including total of 16 articles. The chosen articles consisted of quantitative or qualitative methods, analyzed according to the integrated analysis method. Results Patients with MUPS/MUS suffer from lack of health and are often referred to various care units without getting the help they need. This leads to further distress with a decreased health experience. Strong emotions such as exclusion, anxiety, shame and fear of lacking health permeate these patients' experiences. The knowledge regarding these conditions are insufficient and no distinct guidelines nor clear treatments exist within the healthcare system. Conclusions The stigmatization regarding mental illness leads to feelings of shame and exclusion for these patients. The lack of knowledge leads to ineffective treatment, which also entails an increased economic burden for the society. The relationship between the body and the soul must not be overlooked. Healthcare professionals need to be educated in the ability to recognize the underlying psychological factors behind the physiological symptoms.

Syfte: Syftet var att studera hur depression påverkar vuxna individers orala hälsa. Material och metod: Studien är en allmän litteraturstudie som grundar sig i kvantitativa och kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var “Dentistry and Oral Sciences Source” och “Medline”. Resultat: Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes och delades in under två rubriker. Rubrikerna består av inre och yttre faktorer som påverkar och begränsar den orala hälsan. Faktorerna som beskrivs är oralhygien, orala sjukdomar och nedsatt tuggförmåga kopplat till depression samt låg socioekonomi och tandvårdspersonalens roll kopplat till depression. Slutsats: Depression påverkar den orala hälsan på ett negativt sätt. Påverkan beror på olika faktorer såsom låg socioekonomisk status, besvär med olika mun funktioner och orala sjukdomstillstånd som begränsar deprimerade patienters förmåga att upprätthålla en god oral hälsa samt försämrar livskvaliteten. Ytterligare forskning kring ämnet behöver tillämpas för bredare kunskap inom området. / Aim: The aim was to study how depression affects the oral health of adults. Material and method: The study is a general literature study based on quantitative and qualitative articles. The used databases were "Dentistry and Oral Sciences Source" and "Medline". Results: A total of 15 scientific articles were analyzed, compiled and divided under two headings. The headings consist of internal and external factors that affect and limit oral health. The factors described are oral hygiene, oral diseases and impaired chewing ability linked to depression, as well as low socioeconomic status and the role of the dental care staff linked to depression. Conclusion: Depression affects oral health in a negative way. The impact depends on various factors such as low socio-economic status, problems with various mouth functions and oral diseases that limit depressed patients' ability to maintain good oral health and impair the quality of life. Further research on the subject needs to be applied for broader knowledge in the area.

As the aging population is increasing worldwide, so is the prevalence of neurodegenerativediseases such as Alzheimer’s disease (AD), Parkinson’s disease (PD), frontotemporal dementia(FTD) and amyotrophic lateral sclerosis (ALS). Reliable biomarkers able to aid the diagnosis anddifferentiation of these diseases are needed in order to start the right treatment as early as possible.Due to its representative state of the central nervous system, cerebrospinal fluid (CSF) is afavorable sample material for biomarker discovery within neurodegenerative diseases. Alteredprotein levels of this body fluid might serve as a biomarker, but further validation of earlierfindings is needed. The aim of this project was to validate earlier studies suggesting potentialprotein biomarkers in CSF. From a list of 80 potential biomarkers in the CSF of patient samples,eight were chosen to be included in this validation effort. By utilizing a suspension bead array ina sandwich assay setup, 21 antibodies were tested in an initial screening. Antibody pairs that couldmeasure the protein levels in a dilution dependent manner was further optimized before individualpatient samples were analyzed. Sandwich assays targeting the three proteins Amphiphysin(AMPH), Chitotriosidase-1 (CHIT1) and Beta-synuclein (SNCB) were successfully developed andcorrelated to earlier generated data using a suspension bead array with a single binder setup.Therefore, the earlier findings of elevated levels of AMPH and SNCB in AD patients and CHIT1in ALS patients were successfully validated. / Prevalensen av neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers sjukdom (AD), Parkinsonssjukdom (PD), frontallobsdemens (FTD) och amyotrofisk lateralskleros (ALS) ökar i takt med denåldrande populationen. Pålitliga biomarkörer som kan hjälpa till vid diagnostiseringen av dessasjukdomar behövs för att starta rätt behandling så tidigt som möjligt. Ryggmärgsvätska, enkroppsvätska tillhörande det centrala nervsystemet, kan ge en inblick i det centrala nervsystemetstillstånd. Förändrade proteinnivåer i denna kroppsvätska skulle därför kunna fungera sombiomarkörer. Målet i detta projekt var att validera tidigare föreslagna proteinbiomarkörer iryggmärgsvätska. Utifrån en lista av 80 tidigare analyserade proteiner i ryggmärgsvätska hospatienter, inkluderades åtta proteiner i detta valideringsförsök. En antikroppsbaserad så kalladsandwich assay användes i en suspension bead array för att testa 21 stycken antikroppar i ett initialtscreeningsförsök. Antikroppspar som kunde mäta proteinnivåer på ett spädningsberoende vis i detinitiala screeningsförsöket optimerades vidare innan den utvecklade sandwich assayn användes föratt analysera proteinnivåer i individuella prover. Sandwich assays gentemot Amphiphysin(AMPH), Chitotriosidase-1 (CHIT1) och Beta-synuclein (SNCB) kunde bli framtagna ochkorrelerade gentemot tidigare genererat data från en single binder assay på ett framgångsrikt sätt.Projektet kunde därmed validera tidigare fynd som indikerat förhöjda nivåer av AMPH och SNCBi AD patienter, samt förhöjda nivåer av CHIT1 i ALS patienter.

Att möta och stödja närstående till svårt sjuka patienter är en av sjuksköterskans många uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur närstående uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vårdas eller vårdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att få ökad kunskap i hur närstående uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda på hur anhöriga önskar bli bemötta. Resultatet visade att närstående uppfattade brister i bland annat informationen och stödet de fick från personalen. / One of many tasks that nurses have is to meet and support significant others to severely ill patients. The authors´ aim with this empirical qualitative study was to examine how significant others get treated by hospital staff in surgery care sector. Semi structured interviews were held with five significant others to patients who were treated for cancer diseases in a surgical division. The aim of this study was to improve the knowledge of how significant others perceive the treatment they got from the hospital staff. Furthermore was the aim to examine how significant others would like to be received by the hospital staff. The results of this study showed that significant others had experienced, that the availability of information and support from the hospital staff, were inadequate.

I takt med att andelen äldre ökar i samhället rapporteras om stigande läkemedelsanvändning. Normala åldersförändringar, ökad risk för multisjuklighet och kroniska sjukdomar i kombination med polyfarmaci och bristande följsamhet medför en ökad risk för läkemedelsrelaterad ohälsa hos äldre. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling är en stor och problematik hos äldre vilket kan medföra negativa konsekvenser för både patienten och samhället. Syftet med studien är att beskriva kunskapsläget avseende associerade faktorer till den äldres upplevelse av följsamhet och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Studien är en integrativ litteraturstudie med sammanställning av totalt 11 vetenskapliga artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL, PubMed, Web of Science och Nursing and Allied Health database. Efter granskning av artiklarna framträdde tre huvudteman; Kunskap och förståelse, Minne och vardagliga hinder, Stöd och strategier, utifrån dessa formades tio subteman. I resultatet framkom det att äldres upplevelse av bristande följsamhet till läkemedelsbehandling var associerade till flertal faktorer. Bakomliggande orsaker till äldres upplevelse av bristande följsamhet var således relaterade till bristande kunskap om sin läkemedelsbehandling, kognitiv svikt samt otillräckligt stöd och brist på strategier. Faktorer som hade positiv effekt på följsamhet till läkemedelsbehandling var kunskap och information om sina läkemedel, stöd från anhöriga, stöd och god relation med sin vårdgivare samt hitta rätt strategier. Studiens slutsats är att med hjälp av patientens egna strategier samt vårdgivarens stöd, information och undervisning kan äldres följsamhet till läkemedel främjas och osäker läkemedelsbehandling reduceras. / With the growing number of older people in society there is a report of increasing drug use. Normal age changes, increased risk of multiple morbidity and chronic diseases in combination with polypharmacy and lack of medication adherence entail an increased risk of drug-related illness in the elderly. Lack of medication adherence is a major problem in the elderly, which could have negative consequences for both the patient and society. The purpose of the study is therefore to describe the state of knowledge regarding factors associated with the elderly's experience of medication adherence and lack of medication adherence. The study is an integrative literature study with a compilation of a total of 11 peer reviewed articles both qualitative and quantitative from the databases CINHAL, PubMed, Web of Science and Nursing and Allied Health database. Through review of the articles, three main themes emerged; Knowledge and understanding, Memory and everyday obstacles, Support and strategies, based on these, ten sub-themes were formed. The result showed that the elderly's experience of lack of medication adherence was associated with several factors. The underlying causes of the elderly´s experience of lack of medication adherence were related to lack of knowledge about their drug treatment, cognitive impairment and insufficient support and lack of strategies. Factors that had a positive effect on medication adherence were knowledge and information about their drug treatment, support from relatives, support and a good relationship with their healthcare providers and finding the right strategies. The study concludes that with the help of the patient's own strategies and the support from the healthcare provider, information and education, the elderly's medication adherence can be promoted and unsafe medication treatment can be reduced

This report presents a Master of Science Thesis, conducted at the Royal Institute of Technology, within Industrial Design Engineering, in collaboration with the privately owned healthcare company Praktikertjänst AB. The purpose of this project was to investigate the distribution of injuries and issues in the hand-/arm extremities among dentistry personnel, as well as explore the possibility to prevent these to emerge. Through literature studies, field visits and empirical methods, valuable insights have been obtained. These were processed and resulted in recommendations for future product development including suggestions of solutions, and a checklist for clinics which they can use to prevent strain issues from occurring. The result shows that work-related strain issues in the hand-/arm extremities exist to a large extent among dentistry personnel. Most dentistry personnel with hand-/arm problems experience pain in their fingers and wrist on their right-hand side. Then, it is most common with strain injuries in the fingers and wrist, where the three most specified injuries were thumb arthritis, carpal tunnel syndrome and lateral epicondylitis. Moreover, the most common symptoms were cold hands, numbness, and impaired grip. However, these symptoms were not connected to a specific injury. The underlying causes of these issues are many but could be reduced by ergonomic product development and human centered design. Furthermore, it would be interesting to examine the impact of vibrations, since symptoms of vibration syndromes can be seen, and few respondents have specified a diagnosis. Also, the result shows that there are presumably unrecorded cases in national statistics considering work related injuries. Whether the result can be generalized for the whole dental care sector or not is difficult to determine, since most of the material was gathered from the private sector. Therefore, it would be of great interest to carry out a similar study within the regional dentistry. / Denna rapport redovisar ett masterexamensarbete utfört på Kungliga Tekniska Högskolan, inom Teknisk Design, i samarbete med det privata vårdbolaget Praktikertjänst AB. Syftet med projektet var att undersöka utbredningen av skador och problem i hand-/armregionen hos tandvårdspersonal, samt utforska möjligheten att förebygga uppkomsten av dessa besvär. Med hjälp av litteraturstudier, studiebesök och empiriska metoder har värdefulla insikter erhållits. Dessa har sedan bearbetats och resulterat i rekommendationer för framtida produktutveckling innehållande lösningsförslag, samt en checklista för kliniker som kan hjälpa till att förebygga belastningsbesvär. Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer arbetsrelaterade belastningsbesvär i hand-/armregionen hos tandvårdspersonal. För de med hand-/armproblem är smärta vanligast att uppleva i fingrar och handled på höger sida. Sedan förekommer flest belastningsskador i fingrar och handled, där de tre mest specificerade skadorna är artros i tummen, karpaltunnelsyndrom och tennisarmbåge. Vidare är de vanligaste symtomen kalla händer, domningar och försämrad gripkraft. Dessa symtom i hand/arm är dock inte kopplade till någon specifik skada. De bakomliggande orsakerna till dessa besvär är många, men skulle kunna reduceras med hjälp av ergonomisk produktutveckling och människocentrerad design. Det vore intressant att närmare undersöka hur vibrationer påverkar dessa besvär, då symtom till vibrationsskador existerar, men få har specificerat en diagnos. Vidare tyder resultatet på att det troligen är ett stort mörkertal i nationell statistik angående arbetsskador. Om resultatet går att generalisera för hela tandvården är svårt att avgöra, eftersom övervägande mängd material har samlats in från privat sektor. Därför vore det intressant att utföra en liknande studie inom Folktandvården.