Bakgrund: Isolering kan användas som åtgärd då en patient har en infektion eller en smittsam sjukdom och måste separeras från omgivningen för att förhindra smittöverföring. Smittsamma sjukdomar beskrivs som sjukdomar som kan innebära en fara mot människors hälsa och som kan överföras till eller mellan människor. Sjuksköterskor har ett ansvar att förebygga och begränsa utbrott eller spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter i isolering uttrycker ett missnöje över sjuksköterskors hantering av vården och upplever att inte bli behandlade med värdighet och respekt. Sjuksköterskor ska ha ett holistiskt synsätt, se individen bakom sjukdomen och stärka patientens känsla av värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar i isolering. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och inkluderade 10 vetenskapliga artiklar som bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskans egna reaktioner och arbetsmiljöns betydelse. Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde utmaningar med att bedriva högkvalitativ omvårdnad för patienter i isolering. Konklusion: Det finns behov av vidare forskning och förbättringsarbete för att skapa en mer gynnsam arbetsmiljö för sjuksköterskor och en personcentrerad vård av hög kvalitet för patienter i isolering. / Background: Isolation can be used when a patient has an infection or a communicable disease and must be separated from the environment to prevent infection transmission. Communicable diseases are described as diseases that may pose a danger to human health, and which can be transmitted to or between people. Nurses have a responsibility to prevent and limit disease outbreaks or spread of communicable diseases. Patients in isolation express dissatisfaction with nurses’ handling of care and not being treated with dignity and respect. Nurses must have a holistic approach, see the individual behind the illness and strengthen the patient's sense of dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with communicable diseases in isolation. Method: The study was a general literature study that included 10 scientific articles that were processed in a content analysis. Results: Three main categories were identified; challenges in nursing care, the nurse’s own reactions and the importance of the work environment. The results show that nurses experienced challenges in providing high-quality care for patients in isolation. Conclusion: There is a need for further research and improvement work to create a more favorable work environment for nurses and high-quality, person-centred care for patients in isolation.

Den här uppsatsen handlar om lagstiftningen Lex Veneris som trädde i kraft 1 januari 1919, vilket gjorde det straffbart att sprida vidare veneriska sjukdomar samt att man var tvungen att underkasta sig sjukvård om man var smittad. Syftet är att undersöka hur läkare har argumenterar att berättat om denna lagstiftning under 1900-talets första hälft. För att på så vis synliggöra om de fanns maktförhållanden och auktoritära strukturer mellan individen, samhället och den medicinska sfären. Genom att studera tre böcker skrivna av läkare för en bredare publik, ska jag svara på mina frågeställningar, Hur argumenterar man för Lex Veneris? Hur beskrivs individens roll? I vems intresse beskrivs lagstiftningen, individens eller samhällets? De anledningar som läkarna lägger fram bakom Lex Veneris är få, i två av böckerna legitimerar man den nya lagen genom att konstatera att de veneriska smittorna existerade, i en av böckerna beskrivs dock det första världskriget som en anledning, då det var en faktor till ökad spridning, på grund av fler tillfälliga sexuella relationer. Individens och samhällets roll är dubbel. Individens rättigheter kommer enbart i ett utbyte mot skyldigheter. Läkarna påtalar samhällsmedborgarens plikter mot samhället och att individens hälsa är en samhällsangelägenhet. Lex Veneris beskrivs som en intressefråga för både samhället och individen. Individen får en kostnadsfri sjukvård i utbyte mot underkastelse och inskränka på sin frihet, samhället får underkastelse och instiftande av normer och regler i utbyte mot att erbjuda kostnadsfri sjukvård.

Bakgrund: Arbetsmiljön för renskötande samer klassas som ett av de mest farliga yrken som finns i Sverige, men ändå trots det väldigt lite forskat om. I yrket är det en hög förekomst av problem i rörelseapparaten med smärta i samtliga kroppsdelar, relaterat till arbetsmiljön. Rennäringen har under de senaste årtionden genomgått en mekaniseringsprocess, där stora och nya krav på renskötarens kropp ställs, samtidigt som kravet på den ekonomiska avkastningen ökat, med ökad stress som följd. Syfte: Syftet med denna webbenkätundersökning var att utforska arbetsmiljö och förekomst av arbetsrelaterade skador och sjukdomar hos samiska renskötare i en fjällsameby. Metod: En digital webbenkät skickades till 77 samebymedlemmar inom en fjällsameby. Resultat: Jag fann att renskötarna i (n=20) i fjällsamebyn hade mest besvär i ländrygg/korsrygg 56 % därefter halsrygg/nacke 55 %, handleder/händer 22 %, fotleder/fötter 22 %, knän 17 %, axlar/skuldror 16 %, höfter 6 % och armbågar 0 %. "övriga sjukdomar" förekommer mer sparsamt. Konklusion: Sammanfattningsvis har undersökningen visat att renskötare i Norrbotten har besvär i rörelseapparaten. ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Vid en jämförelse med tidigare forskning över en 30-års period ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Medan besvären i övriga kroppsdelar minskat. Tidigare studier och renskötarnas förslag till förändring har inte fått genomslag ännu. Ytterligare forskning om samerna och hälsa behövs för att säkerhetsställa patientcentrerad fysioterapi med kulturell kompetens.

There has in recent years been interdisciplinary research on utilizing machine learning for detecting and classifying neurodegenerative disorders with the sole goal of outperforming state-of-the-art models in terms of metrics such as accuracy, specificity, and sensitivity. Specifically, these studies have been conducted using existing networks on ”novel” methods of pre-processing data or by developing new convolutional neural networks. As of now, no work has looked into how different normalization techniques affect a deep or shallow convolutional neural network in terms of numerical stability, its performance, explainability, and interpretability. This work delves into what normalization technique is most suitable for deep and shallow convolutional neural networks. Two baselines were created, one shallow and one deep, and applied eight different normalization techniques to these model architectures. Conclusions were drawn based on our analysis of numerical stability, performance (metrics), and methods of Explainable Artificial Intelligence. Our findings indicate that normalization techniques affect models differently regarding the mentioned aspects of our analysis, especially numerical stability and explainability. Moreover, we show that there should indeed be a preference to select one method over the other in future studies of this interdisciplinary field.

<p>Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.</p><p>I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.</p><p>Läs om livet som tvångssjuk.</p>

About 10 % of the adult women population in Sweden are treated annually for urinary tract infections. The increasing bacterial resistance towards antibiotics is classified by WHO (World Health Organization) and ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control) as one of the greatest treats for human health in a global perspective. To find alternatives scientists are studying the possibility to use probiotics to reduce the frequency of recurring urinary tract infections. This literature study examines five randomized double blinded placebo controlled studies where different strains of Lactobacillus have been used as a prophylactic to women suffering from recurrent urinary tract infections and bacterial vaginosis. Overall the studies do not display enough promising results to recommend the use of probiotics as a prophylax or cure.

The aim of this essay is to discuss the double graves existence, content and meaning during the Swedish Iron Age. Being buried in pairs seems to have been relatively rare. Is the double grave a family grave or was one of the individuals a human sacrifice? The focus of this essay will be to discuss the possible relationship the people in the double graves may have had, but also to see how rare the grave type is with the help and inspiration of theories by Sarah M. Nelson. Are the graves family style graves such as husband and wife or parent and child? Are there any other possibilities for the existence of double graves? The most common interpretation of the double graves is that they are family graves. I will try to answer these questions by examining four Iron Age burial grounds in Sweden. I do not rule out that double graves may be family graves, however, if they were family graves, why are they so uncommon and where is the rest of the family? Why is it only two people in the grave? This makes me question if the double graves are something else but pure family graves. It is more likely that the double graves have been the results of accidents or disease where two people lost their lives at the same time.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.    Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar.    Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom.     Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomar / Background: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals.     Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care.   Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates.   Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness.   Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel. I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet – de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor. Läs om livet som tvångssjuk.

Background: Lifestyle related non-communicable diseases are now the biggest cause of death and burden of disease in Thailand. NANDA is an evidence- based classification system of nursing diagnosis. Aim: The purpose of the study was to identify and describe the nursing needs of a patient group from a low socio-economic background located in an urban primary health-care setting in Thailand by using NANDA. Method: The study is a structured observation study with a quantitative approach. The study was conducted at a health- center in Bangkok, Thailand. Result: 42 different NANDA diagnoses were identified in the observed group. In total 609 nursing diagnoses were distributed among 96 patients of which 76 were women. The most frequent nursing need diagnosis found was; Imbalanced nutrition; more than body requirement. The most frequent nursing risk diagnosis identified was: Risk for decreased cardiac tissue perfusion. Conclusion: The nursing needs observed in the patient group were mainly related to non- communicable diseases. The disease panorama observed in the patient group coherent with findings in international modern research. Significant relationships and patterns between nursing needs could be identified which strengthens the idea of using an instrument such as NANDA. In conducting the study it was evident that some nursing problems did not match with any diagnosis in the NANDA taxonomy. Clinical impact: The study shows the nursing needs among a patient group with low-socio economic backgrounds in an urban primary health care setting in Bangkok. NANDA is a good tool to systematize nursing care in the nursing profession. It can be beneficial for students in similar situations to use a tool like NANDA to categorize their assessments and impressions. / Bakgrund: Livsstil relaterade icke-smittsamma sjukdomar är numera den största dödsorsaken och sjukdomsbördan i Thailand. NANDA är en evidensbaserad klassificeringssystem av omvårdnad diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och identifiera omvårdnadsbehov hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund inom primärvården i Bangkok genom att använda NANDA. Metod: Studien är en strukturerad observationsstudie med en kvantitativ ansats. Studien genomfördes på en primärvårsinstans i Bangkok. Resultat: 42 olika NANDA diagnoser identifierades i den observerade gruppen. Totalt fördelades 609 diagnoser på 96 patienter, varav 76 var kvinnor. Vanligaste omvårdnadnadsdiagnosen var Obalanserad kost, mer än kroppsbehovet. Den vanligaste omvårdnads riskdiagnosen identifierad var Risk för minskad hjärtvävnads perfusion. Slutsats: Omvårdnads behovet i den observerade patient gruppen var främst relaterat till icke smittsamma livsstilsrelaterade sjukdomar. Sjukdomspanoramat i den observerade patientgruppen var i överensstämmelse med resultat i internationell modern forskning. Att använda NANDA visade sig vara använbart för att organisera och systematisera observationer och data oavsett sammanhang. Signifikanta samband och mönster mellan olika omvårdnadsbehov kunde identifieras. Ett antal identifierade omvårdnadproblem matchade inte med någon diagnos i NANDA taxonomin. Klinisk betydelse: Studien visar på omvårdnadsbehovet hos en patientgrupp med låg socioekonomisk bakgrund i en urban primärvårdsinstans i Bangkok. NANDA är ett bra verktyg för att systematisera omvårdnad i sjuksköterskeyrket. Det kan vara fördelaktigt för studenter i liknande situationer att använda ett verktyg som NANDA att kategorisera sina bedömningar och intryck.