Bakgrund Patienter med neurologiska sjukdomar är ofta i behov av rehabiliterande insatser för att kunna bibehålla kroppsliga funktioner och klara av dagliga aktiviteter. I vissa fall får dessa patienter möjlighet att delta i rehabiliteringsperioder i ett varmt klimat (klimatvård). En rehabiliteringsperiod pågår oftast i 3-4 veckor och inkluderar multidisciplinär vård med bland annat fysioterapi. Det finns en begränsad kännedom gällande upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård och dess effekter. Syfte Syftet med denna intervjustudie var att undersöka och beskriva erfarenheter och upplevelser av fysioterapeutiska insatser vid klimatvård bland patienter med neurologiska sjukdomar. Design och metod Studien var kvalitativ med en explorativ design där data inhämtades genom fem semistrukturerade intervjuer. Vid databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Studiens resultat tyder på att den fysioterapeutiska behandlingen var central och att individanpassad intensivträning upplevdes som fördelaktigt av studiens deltagare. Ett patientcentrerat arbetssätt framkom som viktigt för rehabiliteringens resultat. Andra faktorer som beskrevs som värdefulla och påverkade den totala rehabiliteringen var det varma klimatet, det sociala utbytet med andra deltagare samt att komma ifrån sin vardagliga kontext. Ökad motivation till fysisk aktivitet framkom som en viktig effekt av att få klimatvård. Konklusion Socialt stöd, det varma klimatet och lyhörd rehabiliteringspersonal bidrog till en positiv upplevelse av de fysioterapeutiska insatserna vid klimatvård. Upplevelser av ökad motivation till fysisk aktivitet och fler positiva hälsoeffekter innebär att klimatvård skulle kunna betraktas som ett värdefullt komplement till rehabiliterande vård. / Background Patients with neurological diseases are often in need of rehabilitative medical care in order to sustain body-function and manage activities in daily life. In some cases, rehabilitation in a warm climate is offered to patients within this group. The rehabilitation period often includes multidisciplinary medical care and will go on for 3-4 weeks. Physiotherapy is commonly a central part of the period. There is limited knowledge in regard to the experiences of receiving physiotherapy during a rehabilitation period in a warm climate and its effects. Purpose/Aim of the study The aim of the present study was to explore and describe experiences of receiving physiotherapy during a rehabilitation stay in a warm climate among patients with neurological diseases. Design & Method This study had a qualitative and exploratory design were data was collected through five semi-structured interviews. To analyze the data a qualitative, inductive approach was used. Result The result of this study suggest that physiotherapy was a central part of the rehabilitation stay and that intensive and individually designed exercise programs were beneficial. Patient-centered care was described as important to the result of the stay. Factors such as the warm climate, social support and being away from one’s daily environment were reported to be crucial in regard to the total rehabilitation experience. An enhanced level of motivation to physical activity was described as an important effect of receiving medical care in a warm climate. Conclusion Social support, a warm climate and responsive health care professionals contributed to a positive experience of receiving physiotherapy as a part of a rehabilitation stay. Experiences of enhanced motivation towards physical activity and more positive health outcomes suggest that a rehabilitation stay in a warm climate could be considered as a medical care complement.

Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties. / Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.

Aim: The aim of this study was to investigate caregiver counselor’s perceptions of occupational balance for family caregivers to people with neurological diagnose. Method: Semi-structured interviews were conducted digitally with nine caregiver counselors from different municipalities within Sweden and the collected data was analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The experience of caregiver counselors showed that family caregivers to people with neurological diagnose have a hard time maintaining satisfactory occupational balance. According to the caregiver counselors the caregivers take on new roles and with these comes new areas of responsibilities and activities, both in taking care of the sick relative as well as taking care of all the household chores. These new roles, activities and responsibilities makes it hard for the caregivers to maintain occupational balance and are at risk of getting ill with both mental illness as well as physical illness. The experience of the caregiver counselors was that aid from the community in form of home care and daily activity centers for the sick relative is something that gives the caregivers possibilities to maintain occupational balance by giving them more time to spend on self-care. Conclusion: The study shows that caregivers occupational balance is affected by the support they’re giving. By aiding the caregivers in their supporting activities in form of family interventions and taking the caregivers in accord in an early state occupational balance might be possible to maintain. / Syfte: Studiens syfte var att undersöka anhörigkonsulenters uppfattning om aktivitetsbalanshos anhöriga till personer med neurologisk diagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt med nio anhörigkonsulenter från olika kommuner i Sverige och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Anhörigkonsulenters uppfattning visade att anhöriga som vårdar närstående med neurologisk diagnos har svårt att bibehålla aktivitetsbalans. Enligt anhörigkonsulenterna tar sig anhöriga an nya roller som innefattar nya ansvarsområden och aktiviteter, både i att vårda den närstående och att sköta hushållet. Dessa nya roller, aktiviteter och ansvar bidrar till försvårade möjligheter för de anhöriga att bibehålla aktivitetsbalans och bidrar till risker att de anhöriga själva ådrar sig ohälsa, såväl psykisk som fysisk. Anhörigkonsulenternas uppfattningvar att samhällsinsatser i form av hemtjänst och dagverksamheter för närstående är något som kan avlasta anhöriga och frigöra tid samt skapa möjligheter för dem att bibehålla aktivitetsbalans. Slutsats: Studien visar på att anhörigas aktivitetsbalans påverkas av den vård och stöd de utgör. Genom att stödja anhöriga i deras vårdande genom familjeinterventioner kan anhöriga ges möjlighet att bibehålla aktivitetsbalans.

Syftet med litteraturstudien var att granska och redogöra för kunskapsläget om liggande spirometri med avseende på forcerad vitalkapacitet (FVC) och forcerad expiratorisk volym under en sekund (FEV1) samt när det kan användas. Studien är en allmän litteraturstudie med evidensbaserad metod och systematiskt granskade, relevanta artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Medline. Artiklarna valdes ut med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Vid granskning av utvalda artiklar användes ett protokoll för kvalitetsgranskning för att säkerställa att artiklarna uppfyller vissa kriterier och var av god kvalitet. Litteraturstudiens resultat baserades på 10 relevanta vetenskapliga artiklar som besvarade studiens frågeställningar. Studien redovisade för en signifikant lägre FVC samt FEV1 i liggande position än i sittande, avseende både friska personer och personer med någon sjukdom/nedsättning. Resultatet visade hög sensitivitet och specificitet hos FVC och/eller FEV1  för uppskattning av diafragmastyrkan samt prognosbedömning hos personer med olika neuromuskulära sjukdomar. Spirometri i liggande position är en säker och icke-invasiv metod för användning för prognosbedömning vid olika neuromuskulära sjukdomar. Vidare studier bör bedrivas för att fastställa referensvärden och resultera i mer säker användning av metoden.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) är en kronisk, inflammatorisk sjukdom som innebär livslång behandling och egenansvar. Få kvalitativa studier har gjorts kring vilka strategier patienter använder i vardagen och hur dessa kan kopplas till processen av att anpassa sig till ett liv med en kronisk sjukdom.Syfte Syftet med studien var att beskriva hur patienter med tidig RAanvänder copingstrategier för att hantera livet.Metod 22 deltagare har intervjuats, antingen i enskilda intervjuer eller fokusgrupper. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats använts. Resultatet har analyserats utefter de copingstrategier som framkommit, och strategiernas koppling till den adaptiva processen av att leva med RA. Resultat Studiens resultat påvisar en bredd av copingstrategier. Några copingstrategier syftar till att få vardagen att fungera bättre, andra syftar till att underlätta den mentala processen kring att förhålla sig till sin sjukdom och följder av denna, medan ytterligare strategier syftar till att hantera eller skydda sociala resurser och kontexter.Slutsats Patienter med tidig RA har ett spektrum av copingstrategier som den enskilde använder i syfte att hantera vardagen. Dessa varierar beroende på patienternas livssituation och kontext, och innebär ett fortsatt önskemål om hållande från vården utifrån patienternas perspektiv.

Några vanligt förekommande symtom vid neuromuskulära sjukdomar är muskelsvaghet, skakningar och balanssvårigheter. Dessa symptom medför ett behov av mobilitetshjälpmedel, till exempel elektriska rullstolar. Olika neuromuskulära sjukdomar innebär oftast olika symptom, vilket i sin tur ofta medför olika behov. Att individanpassa elektriska rullstolar till personer med olika typer av neuromuskulära sjukdomar och behov är därför ett viktigt mål för att hjälpa till att förenkla vardagen för dem som lider av en neuromuskulär sjukdom. För att den ovan nämnda individanpassningen till olika neuromuskulära sjukdomar ska kunna ske behövs kunskap om området och en kartläggning över vilka behov som finns för respektive sjukdom samt hur man kan bistå behoven. Detta examensarbete undersöker vilka behov som finns och vilka symtom tolv olika neuromuskulära sjukdomar ger upphov till, samt hur en individanpassning av elektriska rullstolar skulle kunna utformas. För att möjliggöra den ovan nämnda individanpassningen studeras funktionalitet och lämplighet hos fyra olika sensorer. Utifrån dessa fyra sensorer i kombination med bakgrundsinformation gällande respektive neuromuskulär sjukdom sker en utvärdering av lämpligheten hos en sensor för styrning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet av en individ som drabbats av någon av de i examensarbetet studerade neuromuskulära sjukdomarna. Detta medför en påbörjad individanpassning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet. Innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på marknaden måste det tillverkande företaget genomgå vissa steg. Efterforskning kring patientbehov och tekniska alternativ på marknaden är en viktig aspekt inför en introduktion på marknaden. Att den medicintekniska produkten har en CE-märkning och är certifierad med relevanta standarder är viktiga kriterier för att produkten ska kunna handlas med fritt på den nationella marknaden. Inför en introduktion på marknaden är det således viktigt för företag och ingenjörer att ha kunskap om dessa områden. Detta examensarbete beskriver de steg som är nödvändiga innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på den nationella marknaden och presenterar resultaten i form av bland annat flödesscheman som beskriver riskklassificering av en medicinteknisk produkt.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredjevanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten ochför de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande rollunder rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysade strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas.Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sinsituation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan undervårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod:Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombineradkvalitativ och kvantitativ. Resultat: Resultatet redovisas utifrån frågeställningarnaoch delas in i underkategorier och teman. / Stroke strikes around 25 000-30 000 people in Sweden every year and it is thethird most common cause of death. It is usually devastating, both for the patientand the relatives. As a nurse you contribute with support and you have animportant role during the time of rehabilitation. Purpose of this study was toilluminate the situation of a patient hit by a stroke and to investigate how thesepatients can be supported. Questions were: How does a patient hit by a strokeexperience his situation approximately one year after the event. In witch way canthe nurse support and meet the patient during the stay at the hospital? Method:This literature review was based on nine qualitative studies and one study thatcombine qualitative and quantitative methods. Result: The result is presented onthe basis of the questions and is divided into subcategories and themes.

Bakgrund   Smittsamma sjukdomar har präglat mänskligheten genom tiderna och kommer enligt forskning att öka i framtiden, dels på grund av klimatförändringar och en ökad antibiotikaresistens. Isoleringsvård på sjukhus är en vanlig vårdform vid smittsamma sjukdomar för att förhindra ytterligare smittspridning. Det finns olika typer av isolering där restriktionerna för patienten skiljer sig åt. Covid-19 och MRSA är exempel på sjukdomar som kräver isolering eller isoleringsåtgärder i dagsläget. Omvårdnad av patienter i isolering kan vara utmanande då lager av skyddsutrustning och munskydd kan försvåra vården av patienterna. Det är därför av vikt att belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isolering för att ge sjuksköterskan en ökad förståelse. Syfte  Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas i isolering på sjukhus vid smittsamma sjukdomar.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes av femton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artikelsökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med sökord tydligt kopplade till syftet. En kvalitetsgranskning skedde av de utvalda artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Artiklarnas resultat tolkades med integrerad analys samt med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier samt sju subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslor och attityder, Upplevelse av vårdpersonalen och Upplevelse av stigma. Negativa och positiva upplevelser framkom, där majoriteten var negativa. Upplevelsen av att vara isolerad frammanade mycket känslor, där känslan av att vara instängd var ett tydligt tema bland studiedeltagarna. Slutsats Denna icke systematiska litteraturöversikt påvisade att det var utmanande på olika sätt för patienterna att vårdas i isolering. Känslomässiga reaktioner såväl som att ensamheten upplevdes som besvärlig och att hälso- och sjukvårdspersonalen inte förmedlade information på ett adekvat sätt framkom. En del patienter använde sig av copingstrategier och några upplevde sig privilegierade över att få vårdas i isolering. / Background Communicable diseases have plagued humanity through the ages and will, according to research, increase in the future partly due to climate change and increased antibiotic resistance. Isolation care in hospitals is a common form of care for communicable diseases in order to prevent further spread of infection. There are different types of isolation, where the restrictions for the patients differ. Covid-19 and MRSA are examples of diseases that currently require isolation or isolation measures. Nursing patients in isolation can be challenging as layers of protective equipment and facemasks can make patient care difficult. Aim The aim of this study was to shed light on patients experiences of isolation care in a hospital setting while infected with a communicable disease.  Method Non-systematic review of fifteen scientific articles with both quantitative and qualitative methodological approach. The article search was carried out in PubMed and CINAHL databases with keywords clearly linked to the aim. The articles went through a substantial quality control according to Sophiahemmet University’s assessment basis. The results from the articles were analysed through an integrated analysis method and with Katie Eriksson’s nursing theory.  Results Three main categories were identified as well as seven subcategories. The main categories were: Emotions and attitudes, Experience of healthcare workers and Experience of stigma. Both negative and positive experiences emerged, where the majority were negative. The experience of being isolated brought forth numerous emotions, in which feeling trapped was a clear theme among the study participants. Conclusions This non-systematic literature review showed it was challenging in different ways for the patients' receiving care in isolation. Emotional reactions and loneliness were negative experiences as well as lack of adequate information from the healthcare workers was viewed as bothersome. Some patients used coping strategies and others felt privileged to be in isolation.

Background: Aging is a major risk factor for atherosclerotic cardiovascular diseases (CVD) and death. There is limited evidence on benefits of statin therapy for primary prevention in elderly patients, while there is strong evidence for its use in secondary prevention. The knowledge of prescribing patterns of statins to elderly is limited. Aim: To provide an overview of the use of statins in primary and secondary prevention for patients ≥ 75 years in Region Stockholm in 2019.  Methods: A cross-sectional study based on the regional health database VAL containing all diagnoses and dispensed prescription drugs for all 174 950 inhabitants ≥ 75 years old in Region Stockholm. Prevalence and incidence were analysed by sex, age, cardiovascular risk, prescriber category, substance and the intensity of treatment. Results: Of the elderly population, 25-43% were treated with statins, and 2-4% were initiated on statins during 2019. Men, individuals <85 years and those with higher cardiovascular risk were treated to a higher extent. Simvastatin was prescribed primarily to prevalent users and atorvastatin to incident users. A majority were treated with moderate-intensity dosages and fewer women received high intensity treatment. General practitioners accounted for a majority of all prescriptions and they prescribed mainly low and moderate intensity dosages. Conclusions: Statins are widely prescribed in elderly. It is likely that there is undertreatment among high-risk patients (especially women and elderly 85+ years) and overtreatment among patients with low-risk for CVD. Physicians seem to consider patients’ cardiovascular risk when deciding to initiate statin treatment for elderly.

Många unga vuxna i Sverige är diagnostiserade med psykisk ohälsa vilket kan leda tillaktivitetsproblem inom en rad olika livsområden. Flertal studier finns om arbetsterapeutiskainterventioners effekt för målgruppen. Det finns fåtal studier som fångar arbetsterapeutenserfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetetvar att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med unga vuxna med psykiskohälsa. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med en semistruktureradintervjuguide. Deltagarna arbetade i olika delar av Sverige och totalt intervjuades 11arbetsterapeuter. Resultatet visade att motivation är viktigt i arbetet med unga vuxna medpsykisk ohälsa. Flertalet deltagare förespråkade gruppinterventioner som åtgärd förpatientgruppen men det fanns undantag. Resultatet visade även att arbetsterapeuterupplevde att deras insatser för unga vuxna sattes in för sent.Konklusionen är att arbetsterapeutiska insatser behöver sättas in i ett tidigare skede. Tidigareinsatser kan minska patientgruppens risk för livslång funktionsnedsättning och minskasuicidrisken. Slutsatsen är att arbetsterapeuters åtgärder kan spela en viktig roll vidvårdinsatser för unga vuxna med psykisk ohälsa men mer forskning inom området behövs.