Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom beskriver att bekymmer kring den egna sexuella hälsan är ett problem, och att de upplever en oro inför att ingå i sexuella interaktioner. Dessutom har sexuell aktivitet visat sig ha positiva effekter på återhämtningen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Sjuksköterskan spelar en central roll i stöttandet av patienten i hela processen, och det är väsentligt att ett personcentrerat bemötande tillämpas. För att uppnå en hälsofrämjande omvårdnad behöver sjuksköterskan inspirera patienten till att nå en god hälsa, genom att bemöta patienten med empati, respekt, förståelse, och en tro på patientens individuella kapacitet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av den egna sexuella hälsan hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning, inspirerad av metasyntes, med induktiv ansats. Nio artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell, bestående av fem steg. Resultat: Artikelanalysen resulterade i de tre huvudkategorierna; upplevelsen av vården, upplevelsen inom sig själv och upplevelsen inom relationen. Slutsats: Patienter behöver erbjudas mer information och rådgivning kring sexuell hälsa efter hjärt-kärlsjukdom, med en mer kontinuerlig vägledning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan behöver få bättre förutsättningar för att kunna erbjuda detta, i form av utbildning samt en generell normalisering av ämnet sexuell hälsa.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The aim of this study was to examine sexual behavior, contraceptive use, self-rated health, lifestyle factors and the prevalence of HPV vaccination among last year high school students. The study was a quantitative cross-sectional study which was a substudy of the longitudinal study " Pornography, Youth and Health". Results showed that the majority of students had had sexual intercourse (75 %, n=524) and both performed (67 %, n=479) and received oralsex (70 %, n=498). Forty percent (n=282) of the students had had one night stand, a quarter (n=159) anal sex and 29 (n=202) percent sex with a friend. The contraceptive use increased from the first to the last intercourse while the use of condoms decreased. Five percent (n=38) of the students reported a sexually transmitted disease, more women than men. Significant difference in sexual experience was shown between students in vocational versus theoretical study programs, between students with low and high self-rated health as well as between students with low versus high risk behavior regarding lifestyle factors. Two thirds of the female students were vaccinated against HPV. No significant difference regarding condom use was shown between the female students who were vaccinated against HPV compared with non-vaccinated. The knowledge of existing differences between gender, between students at different high school programs and attention to risk factors can improve sex education and contraceptive counseling in which the midwife has an important role. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka sexualvanor, preventivmedelsanvändning, egen upplevd hälsa, livsstilsfaktorer och förekomsten av HPV-vaccination bland elever som gick sista året på gymnasiet. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som var en del av den longitudinella studien "Pornografi, ungdomar och hälsa". Resultat visade att majoriteten av eleverna hade haft samlag (75 %, n=524) samt både givit (67 %, n=479) och fått oralsex (70 %, n=498). Fyrtio procent (n=282) av eleverna hade haft one night stand, en fjärdedel (n=159) analsex och 29 procent (n=202) sex med en kompis. Preventivmedelsanvändningen ökade från första samlaget till det senaste medan kondomanvändningen minskade. Fem procent (n=38) av eleverna hade haft en könssjukdom, fler kvinnor än män. Signifikanta skillnader avseende sexuella erfarenheter fanns mellan elever på yrkesförberedande- respektive studieförberedande gymnasieprogram, mellan elever med låg- och hög självskattad hälsa samt mellan elever med lågt- och högt riskbeteende beträffande livsstilsfaktorer. Två tredjedelar av de kvinnliga eleverna var vaccinerade mot HPV. Ingen signifikant skillnad med avseende på kondomanvändning fanns mellan de kvinnliga eleverna som var vaccinerade respektive ej vaccinerade mot HPV. Kunskap om dessa skillnader mellan kön och mellan elever på olika studieprogram samt att riskfaktorer uppmärksammas kan förbättra sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning i vilka barnmorskan har en viktig roll.

Sammanfattning    Bakgrund: Diagnosen av en obotlig sjukdom kan förr eller senare leda till att personen blir i behov av palliativ vård. I denna situation är hopp oftast en viktig del i att fortsätta leva och uppleva välbefinnande samt en god livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelse av hopp hos personer som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 artiklar med kvalitativ design inkluderades och analyserades deduktivt med hjälp av Herth Hope Index. Artikelsökningen gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Trots en dålig prognos och medvetandet om att döden närmar sig fortsatte deltagarna i studierna att hoppas och sätta upp framtida mål. Hoppet påverkades både positivt och negativt beroende på det förflutna, nuet och framtiden. Det som främjade hoppet mest visade sig vara familj och närstående.  Vissa deltagare tyckte att det inte fanns något att hoppas på då framtiden såg mörk ut. Tron på Gud/och eller Jesus samt högre makter hjälpte deltagarna att upprätthålla samt öka hopp. Slutsatser: Resultatet som framkom kan ge en vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal om hur personer som vårdas palliativt upplever hopp och på vilket sätt det kan främjas, utökas och vad det är som gör att hopp upprätthålls. Nyckelord: erfarenheter, förhoppningar, livets slutskede, obotliga sjukdomar / Experiences of hope among people receiving palliative care - A literature review Summary   Background: The diagnosis of an incurable disease may sooner or later lead to the need for palliative care. In this situation, hope is usually one of an important part in continuing to live and experience well-being as well as a good quality of life. Purpose: The aim of this literature review was to describe the experience of hope among people receiving palliative care. Method: A literature review was performed where 11 articles with a qualitative design were included and with the help of Herth Hope Index analyzed deductively. The article search was made in the CINAHL and PsycINFO databases. Result: Despite a bad forecast and the awareness that death is approaching, the participants in the studies continued to hope and set future goals. Hope was affected both positively and negatively, depending on the past, the present and the future. What promoted hope most proved to be family and related. Some participants thought there was nothing to hope for when the future looked dark. Faith on God / and or Jesus as well as higher powers helped participants to maintain and increase hope.Conclusion: The result that emerges can provide guidance for health professionals about how palliative patients experience hope and how it can be promoted, expanded and what makes hope maintained.   Keywords:  expectation, experience, incurable diseases, terminal care

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Bakgrund: I den somatiska vården finns det patienter med psykiska sjukdomar. De vanligaste psykiska sjukdomarna är schizofreni, psykoser, depression, ångestsyndrom och bipolära sjukdomar. Behovet av somatisk vård är större för patienter med psykiska sjukdomar än de utan, på grund av ökad risk för somatiska sjukdomar. Patienter upplevde att vardagslivet påverkas av de psykiska sjukdomarna. Vårdpersonal upplevde en osäkerhet och rädsla inför denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom upplever att bli vårdad i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från CINAHL Complete och Pubmed. De huvudsakliga sökorden bestod av: mental illness, mental health, healthcare experience, patients’ experience, physical illness, primary care, communication och physical care. Resultat: Fyra teman utformades i resultatet. Ett tema var upplevelser av att bli stämplad av sjukvården på grund av den psykiska sjukdomen och det gjorde att patienterna kände sig bortprioriterade. När de kände sig stämplade upplevde de känslor av skam och maktlöshet. Ett tema var upplevelser att inte bli trodd som handlade om att fysiska symtom inte blir tagna på allvar. Det tredje temat var hur upplevelser om bristande kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar påverkade vården. Detta upplevde patienter ledde till brist på information och delaktighet. Positiva erfarenheter och önskemål var det sista temat som visades i form av upplevelser av en personcentrerad vård, då vårdpersonal visade empati. Diskussion: Valda delar i resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om att lindra lidande. Centrala begrepp inom teorin som användes var vårdlidande och konsensusbegreppet människan. / Background: In the somatic care, there are patients with mental illnesses. The most common mental illnesses are schizophrenia, psychoses, depression, anxiety disorders and bipolar disorders. The need for somatic care is bigger for patients with mental illnesses than those without, because of an increased risk of getting a somatic disease. Patients were experiencing that their daily life was affected by the mental illness. Healthcare professionals experienced uncertainty and fear of treating these patients. Aim: To describe how patients with mental illness are experiencing to be cared in the somatic care. Method: The literature review consisted of 13 scientific articles. These articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Main search words consisted of: mental illness, mental health, healthcare experience, patients experience, physical illness, primary care, communication and physical care. Results: Four themes were formed in the result. One theme was the experience of being labeled because of the metal illnesses and that made the patients feel not prioritized. When they felt labeled, they experienced feelings of shame and powerlessness. One theme was the experiences of not being believed and included patients experience that symptoms were not taken seriously. The third theme was how the experience of a lack of knowledge among health professionals about mental illnesses affected the care. Patiens experienced that it led to lack of information and participation. Positive experiences and desires were the last theme that appeared in form of experiences of a person centred care, when health professionals showed empathy. Discussion: Based on Katie Eriksson´s theory about relieving suffering, chosen parts from the results were discussed. The key concepts in the theory that were used were care suffering and the consensus concept human.

Background: Active euthanasia is legal in Netherlands, Belgium and Luxembourg. In Switzerland, Estonia and the states of Wasington and Oregon in USA are only doctor-assisted euthanasia legal. When patient’s receive a diagnosis of a terminall illness studies shows that various kinds of suffering, pain, religion and feeling that you are dependent on relatives are factors which affect people's quality of life and attitude to euthanasia. Some patients want to end their life while others want to manage their lives. There are disagreements about whether euthanasia could be a option. Aim: To describe the attitude of patients with an incurable terminal illness has to euthanasia and what factors as affecting their attitude. The aim is also to describe the research group in the articles. Method: A descriptive design has been used in this litterature study. Twelve articles have been used, seven Qualitative and five Quantitative. Results: The results depends on various factors such as pain, religion, depression, physical function and suffering. These factors affected the patient’s attitudes towards euthanasia. The composition of the articles emerge that 680 patients were positive to euthanasia, 483 patients were against, and 34 patients had not answered the question. Conclusion: A positive attitude to euthanasia can be seen clearly in the research of the articles results. However, only one study came from Sweden and therefore the authors think that more research is needed to gain an understanding of patient’s attitude. There are concerns that euthanasia will be miss-used or abused when the patient’s have been asked about their attitudes. [1]Totalt 1197 svarande, 680 patienter för, 483 patienter emot, 34 svarande ej. / Bakgrund: I Nederländerna, Belgien och Luxemburg är det lagligt med aktiv dödshjälp. I länderna Schweiz, Estland och delstaterna Washington och Oregon i USA är det lagligt med läkar-assisterat självmord. När patienter får en diagnos med en dödlig sjukdom framkommer det i studier att vid olika typer av sjukdomar uppfattas lidande, smärta, religion samt att vara andra närstående till besvär som faktorer vilket påverkar personernas livskvalité och inställning till eutanasi. En del patienter vill avsluta sitt liv andra vill hantera sitt liv därför råder det delade meningar kring inställningen till eutanasi. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva vilken inställning patienter med obotligt dödliga sjukdomar har till eutanasi och vilka faktorer som påverkar deras inställning. Syftet var även att beskriva vilken undersöknings grupp de valda artiklarna hade. Metod: En deskriptiv design har används i denna litteraturstudie. Tolv artiklar har används, sju Kvalitativa och fem Kvantitativa. Huvudresultat: Resultatet är beroende av olika faktorer såsom, smärta, religion, depression, fysiska funktionen och lidandet. Dessa faktorer påverkade patienternas olika inställning till eutanasi. I sammansättningen av artiklarna framkom det 56,8% patienter var för eutanasi, 40,3% patienter var emot och 2,8 % patienter har inte svarat på frågan1. Slutsats: Stora skillnader kan ses till inställningen om eutanasi i sammanställningen av artiklarnas resultat. Dock framkommer endast en studie ifrån Sverige och därför anser författarna att mer forskning behövs för att få en förståelse för patienternas inställning. Även en risk för att eutanasi skall missbrukas uppkommer i studien när patienter skall besvara frågan om de är för eller emot.

Background: Oral health is a part of general health and it is therefore important that nurses are able to detect abnormalities in the mouth to refer to dental care. Aim: The aim of this study was to examine oral health knowledge regarding oral diseases and oral hygiene among nursing students at two universities - InHolland University and University of Victoria [UVic]. Method: This study has a quantitative cross-sectional design based on a questionnaire. Chi-square tests were made to discover differences between the two universities. Results: The study consists of a total of 105 questionnaires. The participants had good knowledge of oral hygiene. Concerning knowledge about dental caries, gingivitis, and periodontitis, limited knowledge and several statistical significant differences between the universities were found. The extent of the oral health education was between 1-10 hours in the respective universities. Several nurses considered that they did not feel ready or were unsure if they have enough knowledge about oral health for their future work. Conclusion: The study has shown that the nursing students at both InHolland University and UVic have basic knowledge regarding oral hygiene but moderate knowledge in oral diseases regarding development and prevention of dental caries, gingivitis and periodontitis. / Bakgrund: Oral hälsa är en del av allmän hälsa och därför är det viktigt att sjuksköterskor kan upptäcka eventuella avvikelser i munnen för att remittera vidare till tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap om oral hälsa gällande orala sjukdomar och munhygien bland sjuksköterskestudenter vid InHolland University och University of Victoria [UVic]. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod genomfördes bland tredje års sjuksköterskestudenter vid InHolland University och UVic. Chi-2 tester utfördes för att jämföra variabler mellan universiteten. Resultat: Studien består av totalt 105 enkäter. Resultatet avseende munhygien visade på goda kunskaper inom ämnet. Resultatet avseende kunskaper om karies, gingivit samt parodontit visade på en begränsad kunskap och skillnader återfanns mellan universiteten. Omfattningen av utbildning inom oral hälsa på programmen låg mellan 1-10 timmar på båda universiteten. Flera sjuksköterskestudenter ansåg att de inte kände sig redo eller var osäkra på om de var redo att tillämpa sina kunskaper inom oral hälsa, genom att upptäcka och jobba preventivt, i framtida arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskestudenter har grundläggande kunskaper avseende munhygienen men måttlig kunskap inom orala sjukdomar avseende uppkomst och prevention av karies, gingivit och parodontit.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är vida spridd över världen. Många riskfaktorer för sjukdomen bör kontrolleras med hjälp av hälsopreventiva insatser och kompletteras med läkemedelsbehandling. Syfte: Syftet var att undersöka vilka preventiva insatser som studerats för patienter med vaskulära sjukdomar, och effekterna av dessa. Metod: Designen var en litteraturstudie. Tillvägagångssättet var att söka artiklar med randomiserad kontrollstudie (RCT) design. 20 artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt checklista för RCT, och kvalitetsbedömning av RCT. Artikelsökningen gjordes i universitetets databaser: Pubmed/Medline, SKOPUS och CINAHL. En artikelsyntes skapades med utgångspunkt från PICO-modellen, (Population, Intervention, Comparison, Outcome), där fokus blev att jämföra interventioner och dess eventuella effekter. Som teoretiskt ramverk används Antonovsky’s känsla av sammanhang (KASAM). Begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras. Resultat: De vanligaste sätten att bedriva prevention var via utbildningsinsatser och/eller rådgivande insatser. Dessa kan vara i möte eller via distans. De vanligaste effektmåtten kunde delas in i kategorierna: laboratorieprover, antropometriska mått, levnadsvanor, blodtryckskontroll, förändringar i riskprofil och följsamhet, upplevd livskvalitet, med flera. Bäst effekt enligt denna studie hade prevention inriktad mot utfallsmåtten blodtryck, blodfetter, blodglukos, samt följsamhet rörande vård och läkemedel.  Slutsats: Utbildning och rådgivning var bra preventiva metoder i samband med intervention mot kardiovaskulär sjukdom eller risk för sådan sjukdom. Det gällde oavsett om det gällde primär- eller sekundärprevention. Interventionerna var oftast inriktade mot livsstil. Effekterna var heterogena och varierande. Resultatet visar att blodtrycksreglering och reglering av blodfetter och blodsocker nivåer är möjliga, framförallt om följsamheten ökar. / Background: Cardiovascular disease is widely spread throughout the world. Many risk factors for the disease should be controlled by means of health preventive measures and supplemented with drug treatment. Purpose: The purpose was to investigate which preventive measures were studied for patients with vascular diseases, and the effects of these. Methods: The design was a literature study. The approach was to search for articles with randomized control trial (RCT) design. 20 articles were included and quality checked according to checklist for RCT, and quality assessment of RCT. The article search was done in the university's databases: Pubmed/Medline, SKOPUS and CINAHL. An article synthesis was created from the PICO model, (Population, Intervention, Comparison, Outcome). There, focus was on comparing interventions and its possible effects. As theoretical framework, Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) was used. The concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness are discussed. Results: The most common ways of conducting prevention were through training initiatives and/or advisory initiatives. These can be in personal meetings or remotely. The most common measures of effectiveness could be divided into categories: laboratory samples, anthropometric measures, lifestyle habits, blood pressure control, changes in risk profile and compliance, perceived quality of life, and more. The best effect according to this study was prevention aimed at the outcome measures blood pressure, blood lipids, blood glucose, and adherence to care and medication. Conclusion: Education and counseling were good preventative methods in connection with intervention against cardiovascular disease or the risk of such disease. It applied irrespective of the use of primary or secondary prevention. The interventions were usually focused on lifestyle. The effects were heterogeneous and varied. The result shows that blood pressure regulation and regulation of blood lipids and blood sugar levels are possible, especially if compliance is increasing.