<p>Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.  </p><p>Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa.</p><p>Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.</p>

Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.   Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner. Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.

Bakgrund Globalt smittas dagligen ungefär en miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom och i Sverige ses en ökande prevalens av gonorré och syfilis samtidigt som prevalensen av klamydia är oförändrad. Personers sexualitet påverkas av rådande normer i samhället och personens sexuella erfarenheter. Det mellanmänskliga mötet mellan vårdpersonal och person behöver genomsyras av tillit, respekt och partnerskap vilket är en förutsättning för att en person ska våga berätta hur hen mår. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar.  Metod Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod inkluderades. Tio artiklar inkluderades efter sökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och fem artiklar inkluderades utifrån manuell sökning. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Huvudfynden som framkom var att personer förknippade sexuellt överförbara sjukdomar med stigma och skam vilket påverkade personers benägenhet att söka vård och genomföra test för sexuellt överförbara sjukdomar. Personer visade på en bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar gällande symtom och testmetoder. I vårdmötet kunde personer uppleva vårdpersonal som dömande. Slutsats Vården behöver bemöta personer med kunskap om att det kan upplevas stigmatiserande att söka vård för sexuellt överförbar sjukdom och därmed arbeta med vetskap om de attityder som hindrar personer att söka vård. I och med en ökande antibiotikaresistens behöver sjuksköterskan ta sitt professionella ansvar och uppta personers sexualanamnes.

<p>Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.</p>

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.

The aim of this study was to examine sexual behavior, contraceptive use, self-rated health, lifestyle factors and the prevalence of HPV vaccination among last year high school students. The study was a quantitative cross-sectional study which was a substudy of the longitudinal study " Pornography, Youth and Health". Results showed that the majority of students had had sexual intercourse (75 %, n=524) and both performed (67 %, n=479) and received oralsex (70 %, n=498). Forty percent (n=282) of the students had had one night stand, a quarter (n=159) anal sex and 29 (n=202) percent sex with a friend. The contraceptive use increased from the first to the last intercourse while the use of condoms decreased. Five percent (n=38) of the students reported a sexually transmitted disease, more women than men. Significant difference in sexual experience was shown between students in vocational versus theoretical study programs, between students with low and high self-rated health as well as between students with low versus high risk behavior regarding lifestyle factors. Two thirds of the female students were vaccinated against HPV. No significant difference regarding condom use was shown between the female students who were vaccinated against HPV compared with non-vaccinated. The knowledge of existing differences between gender, between students at different high school programs and attention to risk factors can improve sex education and contraceptive counseling in which the midwife has an important role. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka sexualvanor, preventivmedelsanvändning, egen upplevd hälsa, livsstilsfaktorer och förekomsten av HPV-vaccination bland elever som gick sista året på gymnasiet. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som var en del av den longitudinella studien "Pornografi, ungdomar och hälsa". Resultat visade att majoriteten av eleverna hade haft samlag (75 %, n=524) samt både givit (67 %, n=479) och fått oralsex (70 %, n=498). Fyrtio procent (n=282) av eleverna hade haft one night stand, en fjärdedel (n=159) analsex och 29 procent (n=202) sex med en kompis. Preventivmedelsanvändningen ökade från första samlaget till det senaste medan kondomanvändningen minskade. Fem procent (n=38) av eleverna hade haft en könssjukdom, fler kvinnor än män. Signifikanta skillnader avseende sexuella erfarenheter fanns mellan elever på yrkesförberedande- respektive studieförberedande gymnasieprogram, mellan elever med låg- och hög självskattad hälsa samt mellan elever med lågt- och högt riskbeteende beträffande livsstilsfaktorer. Två tredjedelar av de kvinnliga eleverna var vaccinerade mot HPV. Ingen signifikant skillnad med avseende på kondomanvändning fanns mellan de kvinnliga eleverna som var vaccinerade respektive ej vaccinerade mot HPV. Kunskap om dessa skillnader mellan kön och mellan elever på olika studieprogram samt att riskfaktorer uppmärksammas kan förbättra sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning i vilka barnmorskan har en viktig roll.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease. Method: The study was conducted as a systematic literaturereviewbased on tenoriginal articles. Ameta-synthesiswas used for the analysisandthe resultwasdiscussedwithHalldórsdóttir's (1996) theory;"Caring and Uncaring Encounters inNursing and Health Care–From the Patients Perspective". Result: Five themes emerged;The importance of emotional support;Beingjudged by the health personnel; The importanceof information;To (not) talk about sexandThe environmentalimpact on the confidentiality.Conclusion:Patients with sexually transmitted diseasesare experiencingencounters withhealth care bothnegativelyand positively, although there were mostlynegative experiencesofthe encounters. Several factors affect patients' experiences.Encounter with health care affectspatients' well-being and health. Clinical significance: The knowledge fromthis studymightenable a patientcentredapproach. Based on this knowledge,healthcouldbe developed so thatthe encounter itselfpromotesempowerment and an increased sense of well-being and health. / Bakgrund: Att få en sexuellt överförbar sjukdom är tydligt förknippatmed stigma och skam. Stigma har en betydande påverkan på individens självbild och benägenhet att testa sig. Trots hög incidensidentifieras en generellt bristande medvetenhet om de risker och effekter dessa sjukdomar har påbåde psykisk och fysisk hälsa. Vårdpersonal upplever svårigheter att bemötapatienter med sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientersupplevelser av mötet med vården efter att de diagnostiserats meden sexuellt överförbarsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där tio originalartiklar sammanställdes med en metasyntes och diskuterades utifrån Halldórsdóttirs (1996) teori;"Vårdande och icke-vårdande möteni omvårdnad och hälso-och sjukvård–utifrån ett patientperspektiv". Resultat: Fem teman framkom som återkommande upplevelser; Betydelsen av emotionellt stöd; Att bli dömd av vårdpersonalen, Betydelsen avinformation; Att (inte) tala om sex och Den fysiska miljöns påverkan på konfidentialiteten. Slutsats: Patientermed sexuellt överförbara sjukdomar upplever mötet med vården ivarierande grad negativt och positivt. Dock framkom det övervägande negativa upplevelser av mötet. Flertalet faktorer påverkar patienternas upplevelse. Mötet med vården påverkar patienternas välbefinnande och hälsa. Kliniskbetydelse: Kunskapen från resultatet i denna studie kan möjliggöra en patientcentrerad vård. Utifrån resultatet kan vården utvecklas så att mötet upplevs som vårdande, och där mötet i sig samt kontakten med vården skapar egenmakt och en ökad känsla av välbefinnande och hälsa.

Syftet med detta arbete är att granska vilka områden som elever på gymnasienivå upplever att de inte behandlat inom ämnesområdet sex och samlevnad på grundskolenivå samt vad gymnasieelever upplever att de vill lära sig mer om på gymnasienivå för att sedan undersöka om en koppling kan göras mellan vad gymnasieeleverna vill veta mer om och det centrala innehållet i naturkunskap. Uppsatsen tar sin grund i att lärare upplever att eleverna inte tycker att undervisningen inom sex och samlevnad känns relevant samt att det har konstaterats att ungdomar upplever att de inte kan ta hand om sin sexuella hälsa. Metoden som använts i detta arbete är en kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet av denna undersökning bygger på 120 enkätsvar och påvisar att en majoritet upplever att de inte har behandlat ämnesområdet sex och samlevnad tillräckligt för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa. Elever har ofta när de kommer till gymnasieskolan tagit del av undervisning inom sex och samlevnad som syftar till de fysiska delarna av ämnet så som hur könet ser ut samt hur barn blir till, men saknar den sociala och psykologiska delen av ämnet som bör behandlas så som områdena lust och kärlek. Vårt arbete ger en indikation om att de som gymnasieleverna vill lära sig mer om går att koppla till det centrala innehållet. Genom att elever får en undervisning de känner är intressant kan detta leda till att ungdomar får mer kunskap för att göra ett välinformerat val om hur de ska ta hand om sin sexuella hälsa vilket kan leda till att ungdomar blir mindre risktagande.

<p>Kondomanvändning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt. Undersökningen visade att studenter hade överlag en positiv attityd till att använda kondom samt ansåg att en diskussion bör föras tillsammans med sin partner om kondomanvändning. Studenterna ansåg att den främsta anledningen till att kondom inte användes var att den var avtändande i den sexuella situationen och resultatet visade även att studenterna använde kondom huvudsakligen för att förhindra sexuellt överförbara sjukdomar. Studenters attityder till kondomanvändning var positiv men för att minska spridning av sexuellt överförbara sjukdomar krävs en beteendeförändring som kan ske genom en förändring av normer och värderingar.</p> / <p>Condom use during sexual contacts has a significant role in preventing expansion of sexual transmitted diseases. The focus in this study has been to examine collegestudents attitudes towards condom use. A survey was performed on 287 students at the chosen college. The survey contained questions regarding condom use during sexual relations with a partner and during casual sexual relations. The results from the survey were statisticly analyzed and showed that students had a positive attitude towards condom use. They also thought it was important to have a discussion between the two partners regarding condom use. The students thought that the main reason that condoms were not used during sexual relations was because it led to a sexual turn off. The study also showed that if a condom was used it was primarily to prevent sexual transmitted diseases. Students attitudes towards condom use were positive, but to reduce sexual transmitted diseases from spreading there has to be a change in behavior and this can only be change through a change in norm and values.</p>

Kondomanvändning vid sexuella kontakter har en betydande roll för att hindra utbredningen av sexuellt överförbara sjukdomar. I föreliggande studie har fokus legat på att undersöka högskolestudenters attityder till kondomanvändning. För att finna svar på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning på den utvalda högskolan. Totalt deltog 287 studenter som besvarat enkäten vilken bestod av frågor kring kondomanvändning vid sexuellt umgänge med sin partner samt vid tillfälliga sexuella relationer. Resultatet från enkätundersökningen har sammanställts och analyserats statistiskt. Undersökningen visade att studenter hade överlag en positiv attityd till att använda kondom samt ansåg att en diskussion bör föras tillsammans med sin partner om kondomanvändning. Studenterna ansåg att den främsta anledningen till att kondom inte användes var att den var avtändande i den sexuella situationen och resultatet visade även att studenterna använde kondom huvudsakligen för att förhindra sexuellt överförbara sjukdomar. Studenters attityder till kondomanvändning var positiv men för att minska spridning av sexuellt överförbara sjukdomar krävs en beteendeförändring som kan ske genom en förändring av normer och värderingar. / Condom use during sexual contacts has a significant role in preventing expansion of sexual transmitted diseases. The focus in this study has been to examine collegestudents attitudes towards condom use. A survey was performed on 287 students at the chosen college. The survey contained questions regarding condom use during sexual relations with a partner and during casual sexual relations. The results from the survey were statisticly analyzed and showed that students had a positive attitude towards condom use. They also thought it was important to have a discussion between the two partners regarding condom use. The students thought that the main reason that condoms were not used during sexual relations was because it led to a sexual turn off. The study also showed that if a condom was used it was primarily to prevent sexual transmitted diseases. Students attitudes towards condom use were positive, but to reduce sexual transmitted diseases from spreading there has to be a change in behavior and this can only be change through a change in norm and values.