The aim of this study was to examine sexual behavior, contraceptive use, self-rated health, lifestyle factors and the prevalence of HPV vaccination among last year high school students. The study was a quantitative cross-sectional study which was a substudy of the longitudinal study " Pornography, Youth and Health". Results showed that the majority of students had had sexual intercourse (75 %, n=524) and both performed (67 %, n=479) and received oralsex (70 %, n=498). Forty percent (n=282) of the students had had one night stand, a quarter (n=159) anal sex and 29 (n=202) percent sex with a friend. The contraceptive use increased from the first to the last intercourse while the use of condoms decreased. Five percent (n=38) of the students reported a sexually transmitted disease, more women than men. Significant difference in sexual experience was shown between students in vocational versus theoretical study programs, between students with low and high self-rated health as well as between students with low versus high risk behavior regarding lifestyle factors. Two thirds of the female students were vaccinated against HPV. No significant difference regarding condom use was shown between the female students who were vaccinated against HPV compared with non-vaccinated. The knowledge of existing differences between gender, between students at different high school programs and attention to risk factors can improve sex education and contraceptive counseling in which the midwife has an important role. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka sexualvanor, preventivmedelsanvändning, egen upplevd hälsa, livsstilsfaktorer och förekomsten av HPV-vaccination bland elever som gick sista året på gymnasiet. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som var en del av den longitudinella studien "Pornografi, ungdomar och hälsa". Resultat visade att majoriteten av eleverna hade haft samlag (75 %, n=524) samt både givit (67 %, n=479) och fått oralsex (70 %, n=498). Fyrtio procent (n=282) av eleverna hade haft one night stand, en fjärdedel (n=159) analsex och 29 procent (n=202) sex med en kompis. Preventivmedelsanvändningen ökade från första samlaget till det senaste medan kondomanvändningen minskade. Fem procent (n=38) av eleverna hade haft en könssjukdom, fler kvinnor än män. Signifikanta skillnader avseende sexuella erfarenheter fanns mellan elever på yrkesförberedande- respektive studieförberedande gymnasieprogram, mellan elever med låg- och hög självskattad hälsa samt mellan elever med lågt- och högt riskbeteende beträffande livsstilsfaktorer. Två tredjedelar av de kvinnliga eleverna var vaccinerade mot HPV. Ingen signifikant skillnad med avseende på kondomanvändning fanns mellan de kvinnliga eleverna som var vaccinerade respektive ej vaccinerade mot HPV. Kunskap om dessa skillnader mellan kön och mellan elever på olika studieprogram samt att riskfaktorer uppmärksammas kan förbättra sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning i vilka barnmorskan har en viktig roll.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kvinnliga könsorganet porträtteras i biologiböcker för högstadieelever och vilka diskurser om kön och sexualitet som går att skönja genom dessa. Studien är baserad på text och illustrationer ur fem olika biologiböcker som används av högstadieelever idag. För att analysera materialet har Faircloughs kritiska diskursanalys använts och teorier kring hur kön konstrueras genom sociala diskurser har applicerats. Författarnas beskrivningar av klitoris är bristfälliga vilket bidrar till aktivt reproducerande av okunskap. I samtliga böcker jämförs klitoris med penis vilket visar på en diskurs om mannen som norm och kvinnan som avvikande. En del av materialet framställer slidan som passivt kärl för penis, en heteronormativ diskurs som återkommer i vilka sexuella praktiker som porträtteras som ”riktigt” sex. Tvåkönsmodellen som hegemonisk diskurs cementeras genom böckernas binära könsuppdelning och genom de skilda egenskaper som appliceras på respektive kön vid sexuell upphetsning. Studien genomsyras av synen på människan som reproduktiv varelse snarare än social.

This essay explores the conversation about female sexual pain in Sweden and in publishedswedish sexual education during a couple of decades in first half of the 20th century. Byexamining all published journals by RFSU (Swedish Association for Sexual Education) duringthe 1930s to the 1950s, the view on pain, how to prevent and relieve it, can be highlighted. In atime when the concept and conversation of sexuality was changning and exploring newgrounds, former hidden or silenced problems were discussed and medicalized. It shows sex andsexuality isn’t always easy. The main perspective to the examination is medicalization andpsychologization, to show how the use of language and perception of pain evolves over timeand which factors are presented as causes to the pain. Women are expected to feel pain duringtheir first intercourse, since the hymen is broken and allows the penis to enter, also initiatingher sexual life. It is not possible to penetrate before the hymen has broken or been removedsurgically. Vaginismus, menstrual pain and other reccuring pains are on the other hand physicalpains explained by phychological reasons. Fear of pregnancy or pain, or former unpleasantsexual experiences involving pain creates cramps that prevent intercourse or even makes itimpossible. In conclusion, the author argues that RFSU psychologizes pain and therefore demedicalizes it as a physical issue, by making physical pain a result of psychological causes andrecommends it should be treated thereafter.