No description available.

AbstractEn lärare i fritidshem spenderar en stor del av sin arbetsdag i skolverksamheten. En del arbetar med ett ämne under de schemalagda skoltimmarna och en del arbetar som en resurs till en klass som de följer under dagen. Som studenter och blivande lärare i fritidshem väcks en nyfikenhet för det kommande och komplexa uppdraget och varför det ser olika ut i olika skolor. Syfte med studien har varit att granska hur fritidslärare kan arbeta i skolan med sin kompetens. Vi har även undersökt hur klasslärare och fritidslärare resonerar kring fritidslärares arbete i skolans verksamhet. Det finns ganska lite forskning kring det fritidspedagogiska fältet vilket gör pedagogiken mer eller mindre oformulerad i skrift. Det kan vara bidragande till ovissheten kring uppdraget som fritidslärare har under timmarna i skolans verksamhet. Utbildningen har ändrats genom åren vilket kan vara bidragande till de olika uppfattningar personal i fritidshem har, kring uppdraget som hör till deras yrke. Det empiriska materialet består till största delen av intervjuer med både lärare i grundskolan och lärare i fritidshem. Vi har även valt att intervjua studenter som går på olika lärarutbildningar med olika inriktningar. En student från högskolan i Malmö som läser grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem och en student från högskolan i Halmstad som läser till grundskollärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Syftet med intervjuerna har varit att försöka förstå vilken syn och förväntningar de har på det kommande samarbetet mellan grundskollärare och fritidslärare. Vi har även utfört observationer på två skolor som gav oss olika perspektiv på hur fritidslärare kan arbetar i skolans verksamheter. Det finns inga fasta riktlinjer för hur fritidslärare ska arbeta under de schemalagda skoltimmarna vilket gör att uppdraget blir otydligt. Fritidslärare kan därför ofta få rollen som resurs till en klass eller till enskilda elever. / AbstractA teacher in leisure spending a large part of their working day in school activities. Some work with a topic during the scheduled school hours and some work as a resource to a class that they follow during the day. As students and future teachers in the school center brought a curiosity for the coming and complex mission and why it looks different in different schools. Aim of the study was to examine how the time teachers work in schools with their skills. We also examined how teacher and recreational teachers reason about time teachers work in school activities. There is quite a bit of research on the leisure educational field, making education more or less unformulated in writing. There may be contributing to the uncertainty about the assignment that teachers have time during the hours of school activities. The training has changed over the years, which may be contributing to the different perceptions staff in leisure has, on assignment related to their profession.The empirical material consists largely of interviews with both teachers in primary schools and teachers in the school centers. We have also chosen to interview students who go to different teacher education programs with different orientations. A student from the University of Malmo reading because teacher education with a specialization in recreation centers and a student from the University of Halmstad reading to elementary school teachers with specialization in pre-school and primary school grades 1-3. The purpose of the interviews was to try and understand the views and expectations they have on the future cooperation between primary school teachers and leisure teacher. We have also conducted observations at two schools that gave us different perspectives on how recreational teacher can work in school activities.There are no fixed guidelines for recreational teachers to work during the scheduled school hours, which means that the mission is unclear. Leisure Teachers can often get the role as a resource to a class or to individual students.

Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare upplever det specialpedagogiska stödet från den samlade elevhälsan, i sin lärarroll samt för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) innefattar elevhälsans uppdrag specialpedagogiska, psykosociala och medicinska insatser. Arbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan lärare och den samlade elevhälsan är betydelsefull för att möjliggöra skolframgång hos alla elever genom inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Trots uppdraget att bedriva arbetet hälsofrämjande och förebyggande så visar studier att detta inte sker i önskad utsträckning utan har tenderat att fokusera på åtgärdande och individuella insatser. Detta är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare. Resultatet visar att ett relationellt synsätt dominerar bland lärare. Över lag framkommer en samstämmighet om att orsaken till elevers svårigheter främst finns i miljön runtomkring eleven. Framgångsfaktorer för specialpedagogiskt stöd från den samlade elevhälsan är enligt lärarna i vår studie en närvarande elevhälsa, förutsättningar för samarbete mellan olika professioner samt kompetensutveckling.

När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten. 9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd. Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa. Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen. Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda. / When the older planning and building act was replaced in 2011 by todays planning and building act, the paragraph regulating permits exempt buildings actions received some linguistic updates. The updates where intended to simplify and update the interpretation. Any changes in the countryside in how this was supposed to be interpreted was not intended. This thesis examines how multiple Swedish municipalities interpret the permits exempt buildings according to 9 chap. 6 § planning and building act. The examination was done with a survey sent to all Swedish municipalities, which was then put together and the results where compared. To be able to decide if the municipalities have been making correct interpretations this thesis have also made a thorough legal examination of the law and preliminary work. 9 chap. 6 § planning and building act is a complicated paragraph and cannot be interpreted without reading the preparatory work. Unfortunately, just reading the propositions to the planning and building act is not enough. The preparatory work for older planning and building act must also be read to fully grasp the meaning of the law. The paragraph has gone through multiple updates since 1987, therefor the information has been spread out. The permits exempt buildings in this paragraph is aimed at property owners owning houses with one or two families in the countryside that want to erect a small extension for the house or a complimentary building adjacent to the main building. The condition is that there is a house on the property and that the building is of a complementary nature to not dominate over the actual main house. The property owner does not need to report to or consult with the municipality but is rather supposed to judge if the rules are applicable for them self.T hat the average citizen, without basic legal education, is supposed to be able to interpret a complicated paragraph like this is troublesome. The consequence of a misjudgement is expensive. Unfortunately, there is not a lot of guidance to be had from the municipalities since our survey shows that almost all Building Department are making incorrect decisions based on interpreting the paragraph incorrectly. This thesis shines a light on the problem with assigning a complicated paragraph to be interpreted by the property owners. Furthermore, allowing the municipalities to make their own regulations regarding the interpretation of the law, without accountability to superior government agencies does not make the problems fewer. Our conclusion with this thesis results in that better guidance and stricter demands on the municipalities must be enacted to not place too big of a responsibility on the individual citizen.