Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan. Enkäten berörde fysiska hälsoproblem så som akut skada, överbelastningsskada och sjukdom. Resultat: Ingen av deltagarna ansåg att det var svårt att fylla i enkäten och de inkluderande frågorna ansågs vara relevanta. Under studiens fyra veckor rappoterades det 47 (CI 62-41,2) fysiska hälsoproblem av 19 (76%) av deltagarna. Det sågs 14 akuta skador, 16 överbelastningskador och 10 sjukdomar under studiens fyra veckor. Konklusion: Konklusionen av denna studie är att prevalensen av skador i studien tyder på att skadegraden inom juniorishockeyn är högre än vad som tidigare beskrivits. Anpassningen av enkäten uppskattades av deltagarna. De beskrev att enkäten var lättförstålig och bra anpassad mot deras idrott. / Background. The number of children and youth that are involved in sports and leisure activities increases. As it seems the number of children who are involved in intense training also increases. This leads to that the number of children and youth who is exposed to overtraining and acute injuries increases as well. Objektiv: To apply and adjust the Swedish translated (Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) questionnarie to a men junior icehockeyteam during a four week period and also do a injury registration on the physical health problems (acute injury, overload injury and illness). Methods: A youth men icehockeyteam was monitored during a four week period. The players were asked to fill in a self-reporting questionnaire once a week. The questionnaire was designed to detect acute injuries, overload injuries and illness. Result: No players made any argument that the questionnarie was hard to fill in and all players thought the questions were relevant for there sport. During the four week studies there was 47 (CI 62-41,2) reported physical health problems on 19 (76%) of the players. 14 acute injuries, 16 overload injuries och 10 illness were reported. Conclusion: The conclusion of this studie is that the prevalence of injuries is higher in junior icehockey then described before. The adjustment of the questionnaire were appreciated by the players. They described that the questionnaire was easy to understand and were adjusted well to icehockey.

No description available.

Heat stress is a recognized occupational hazard present in many work environments. Its effects increase with increasing environmental heat loads. There is good evidence that exertional heat illness is associated with ambient thermal conditions in outdoor environments. Further, there is reason to believe that risk of acute injury may also increase with the ambient environment. For these reasons, the assessment of heat stress, which can be done through the characterization of the wet bulb globe temperature (WBGT), is designed to limit exposures to those that could be sustained for an 8-h day. The ACGIH Threshold Limit Value (TLV) for heat stress was based on limited data from Lind in the 1960s. Because there are practical limitations of using thermal indices, measurement of physiological parameters, such as body temperature and heart rate are used with environmental indices or as their alternative. The illness and injury records from the Deepwater Horizon cleanup effort provided an opportunity to examine the effects of ambient thermal conditions on exertional heat illness and acute injury, and also the cumulative effect of the previous day’s environmental conditions. The ability of the current WBGT-based occupational exposure limits to discriminate unsustainable heat exposures, and the proposal of alternative occupational limits was performed on data from two progressive heat stress protocol trials performed at USF. The USF studies also provided the opportunity to explore physiological strain indicators (rectal temperature, heart rate, skin temperature and the Physiological Strain Index) to determine the threshold between unsustainable and sustainable heat exposures. Analysis were performed using Poisson models, conditional logistic regressions, logistic regressions, and receiver operator curves (ROC curves). It was found that the odds to present an acute event, either exertional heat illness or acute injuries increased significantly with rising environmental conditions above 20 °C (RR 1.40 and RR 1.06, respectively). There was evidence of the cumulative effect from the prior day’s temperature and increased risk of exertional heat illness (RRs from 1.0–10.4). Regarding the accuracy of the current TLV, the results of the present investigation showed that this occupational exposure limit is extremely sensitive to predict cases associated with unsustainable heat exposures, its area under the curve (AUC) was 0.85; however its specificity was very low (specificity=0.05), with a huge percentage of false positives (95%). The suggested alternative models improved the specificity of the occupational exposure limits (specificities from 0.36 to 0.50), maintaining large AUCs (between 0.84 and 0.89). Nevertheless, any decision in trading sensitivity for specificity must be taken with extreme caution because of the steeped increment risk of heat related illness associated with small increments in environmental heat found also in the present study. Physiologic heat strain indices were found as accurate predictors for unsustainable heat stress exposures (AUCs from 0.74 to 0.89), especially when measurements of heart rate and skin temperature are combined (AUC=0.89 with a specificity of 0.56 at a sensitivity=0.95). Their implementation in industrial settings seems to be practical to prevent unsustainable heat stress conditions.

Bakgrund: Padeltennis, en sport som på kort tid ökat explosionsartat i Sverige och lockat till sig många utövare- unga som gamla, tränade som otränade, kvinnor som män. Att börja med en ny sport kan innebära nya påfrestningar på kroppen, däribland många repetitiva slag som kan leda till överbelastningsskador samt akuta skador som det visat sig i studier för idrottare. Målet med denna studie är att öka kunskapen för det skadeförebyggande arbetet samt rehabiliteringsprocessen för denna målgrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadepanorama samt identifiera de främst förekommande skadelokalisationerna inom padeltennis för att kartlägga och analysera skadorna i förhållande till kön, ålder och nivå hos padeltennisspelare. Metod: En kvantitativ kunskapsansats med retrospektiv design valdes. Insamlingen av data skedde genom delning av en egenutformad digital enkät både genom sociala medier samt padelhallar runt om i landet. Resultat: 610 personer deltog i studien varpå 56,5% uppgav att de haft en skada till följd av padelspel det senaste året. Den kroppsdel som varit mest utsatt för överbelastningsskador var armbåge medan fot/fotled hade flest akuta skador. Analys av skadefrekvensen visade ingen märkbar skillnad bland könen, däremot hade de äldre åldersgrupperna samt de högre spelarnivåerna något större skadefrekvens. Konklusion: Denna studie kan ses som ett första steg för ett skadeförebyggande arbete inom padel. Likt andra studier visar denna att skador inom padel förekommer, dock behövs det fler standardiserade studier inom ämnet för att lättare jämföra resultat av framtida undersökningar.

Introduktion: Idag klassificeras akuta skador generellt som allvarligare än överbelastningsskador då akuta skador ofta leder till längre tid borta från idrotten. Denna form av kategorisering av allvarlighetsgrad inom forskning har dock påvisats vara problematisk då det ofta exkluderar överbelastningsskador. Detta trots att dem med överbelastningsskador ofta lider av långa perioder med smärta, nedsatt funktion och försämrad prestation. Viktigt oavsett vilken skada en person har drabbats av är följsamhet till rehabilitering. Följsamhet till rehabilitering har visats vara beroende av ett flertal olika faktorer bland annat upplevelsen av skadan och smärta. Syfte: Undersöka ifall det finns signifikanta skillnader mellan följsamhet till rehabiliteringsträning, upplevelse av skadan och högst upplevd nivå av smärta beroende på om en idrottsskada uppstått akut eller av överbelastning. Deltagare: 51 personer besvarade enkäten varav 39 stycken (14 kvinnor och 25 män) inkluderades i studien. De inkluderade var mellan 16 och 35 år gamla, led av en idrottsskada samt hade ett rehabiliteringsprogram för att behandla skadan. Baserat på deltagarnas diagnos samt beskrivning av skadan grupperades dem antingen in i kategorin akuta skador eller överbelastningsskador. Metod: Ett frågeformulär baserat på två validerade enkäter, Rehabilitation Adherence Questionnaire och Cognitive Appraisal Health Scale samt skattning av högst upplevd smärta distribuerades till föreningar och på sociala medier. För att undersöka ifall det fanns signifikanta gruppskillnader mellan dem med akuta skador och överbelastningsskador genomfördes t-test och MANOVA. Resultat: Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna på någon av de undersökta variablerna. Kategorin hot närmade sig signifikansnivå (p=0,071) där dem med akuta skador värderade sin skada som mer hotfull än dem med överbelastningsskador. Konklusion: Endast beroende på om en skada uppstått akut eller på grund av överbelastning verkar inte vara avgörande för en persons följsamhet till rehabilitering, upplevelse av skada eller högst skattad nivå av smärta. / Introduction: Acute injuries are generally classified as more severe than overuse injuries due to the fact that they often lead to longer time away from sport. This type of classification of severity in research is not deemed appropriate since it often excludes people suffering from overuse injuries. People with overuse injuries usually stay in their sport but participates with pain, reduced function and performance. Purpose: The purpose of this study was to examine significant differences between adherence to rehabilitation, cognitive appraisal and perceived pain depending on if a sport injury has occurred acute or due to overuse.   Participants: 51 participants answered the questionnaire and 39 (14 women and 25 men) of these were included in the study. The participants were between 16 and 35 years old, suffered from a sport injury and had a rehabilitation program to treat their injury. Based on the diagnosis and description of the injury the participants were separated into two groups, either acute injury or overuse injury. Method: A questionnaire including two validated questionnaires, the Rehabilitation Adherence Questionnaire and Cognitive Appraisal Health Scale and an estimation of highest experienced pain were distributed among different sport teams and social media. To investigate if there were any significant differences between the two groups on the examined variables several t-tests and one ANOVA was completed. Results: No significant differences were found between the two groups on any of the examined variables. The category threat on the Cognitive Appraisal Health Scale were close to significance (p=0,071) and suggests that people who suffer from an acute injury found their injury to be more threatful. Conclusion: If a sport injury has occurred acute or because of overuse doesn't seem to be a singular determinant factor that affects adherence to rehabilitation, cognitive appraisal or perceived pain