No description available.

Det sociala arbetet inom hälso‐ och sjukvården färgas idag av en new management-kultur och verksamheten förväntas vara evidensbaserad. Med denna utveckling ökar inslaget av fasta arbetsverktyg och standarder. Denna utveckling bemöts både med hurra­-rop såväl som stark kritik. Studiens syfte har varit att bidra till detta forskningsområde genom att fokusera på ett av Stockholms största sjukhus och deras arbete med kuratorernas dokumentation. Studien bygger på 3 kvalitativa intervjuer med personerna som ansvarat för satsningen kring ”dokumentationsmallen” och ”dokumentationsutbildningen”. Den empiriska redovisningen och analysen utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på standardisering. Huvuddragen från dessa visar att både inom- och utomorganisatoriska krafter ligger bakom satsningen, och även om satsningen främst ämnar påverka presentationen av kuratorsarbetet kan det förekomma viss påverkan även på kuratorernas praxis. Studien lyfter relationen mellan idén bakom satsningen, hur denna paketerats samt den möjliga inverkan som arbetet har på verksamheten och yrkesgruppen. Satsningen förväntas bidra till en ökad samverkan inom sjukhuset samt en ökad förståelse för kuratorsarbetet och kuratorns professionella identitet. Det studerade arbetet innebär också ett försök att likrikta delar av kuratorsarbetet och även om många reagerat positivt på arbetet presenteras även viss kritik och problematik kring satsningen. Studien lyfter införandet av en standard i det sociala arbetet inom hälso- och sjukvård och bidrar till den tidigare forskningen med en fördjupad bild av den eventuella påverkan detta kan ha på det sociala arbetet inom hälso-­ och sjukvård.

Denna uppsats undersöker sjukhuskuratorers förhållningssätt till och arbete med vuxna i papperslöshet, samt hur detta kan påverka målgruppen, socialt arbete, sjukvården och samhället i stort. Uppsatsen är kvalitativ, baserad på intervjuer med 12 sjukhuskuratorer i Sverige. Tematisk analys har genomförts på intervjuerna och Judith Butlers teorier om sårbarhet och sörjbarhet har använts för att teoretisera resultatet. Sjukhuskuratorers vård till vuxna i papperslöshet varierar mellan vård som inte kan anstå och vård efter behov. Inte alla sjukhuskuratorer vet vilken vård som kan ges. Sjukhuskuratorers erfarenhet av mötet med samt ideellt engagemang för målgruppen, ger mer behovsinriktad vård. Att vårdmängd beror på vilken sjukhuskurator vuxna i papperslöshet möter, synliggör sjukhuskuratorsrollens handlingsutrymme. Sjukhuskuratorer slussar patienter till externa stöd- och vårdsammanhang. För vuxna i papperslöshet är dessa sammanhang oftast frivilligorganisationer och religiösa samfund. Olika förståelseramar tycks verksamma. Svenska offentliga myndigheter verkar inom ett normativt ramverk, där rättighetstillgång sammanlänkas med personnummer. Ett alternativt ramverk finns inom frivilligorganisationer, religiösa samfund och däri engagerade personer. Här gäller mänskliga rättigheter. Sjukhuskuratorers arbete befäster eller utmanar dagens normativa ramar. / This thesis examines hospital social workers (HSW) approach to and work with adults in undocumentedness, and how this may affect the target group, social work, healthcare and society at large. The thesis is qualitative, based on interviews with 12 HSW in Sweden. Thematic analysis was made on the interviews and Judith Butlers’ theories on precariousness and grievability was used to theorize the result. HSW care for adults in undocumentedness varies between treatment that cannot be deferred and care as needed. Not all HSW know what care to give. HSW experience of meeting with and non-profit involvement for the target group, provides more need-oriented care. That amount of care depends on which HSW adults in undocumentedness meet, makes the work discretion in the HSW role visible. HSW refer patients for external support and care. For adults in undocumentedness available contexts for this are mainly voluntary organizations and religious communities. Different frames of understanding seems to be working. Swedish public authorities operate within a normative framework, where access to rights are linked to social security number. An alternative framework exists within voluntary organizations, religious communities and people therein involved. Here human rights are applied. HSW work consolidate or challenge today's normative framework.