Föreliggande uppsats undersöker manliga afghanska ensamkommande ungdomars erfarenheter av fenomenet papperslöshet i Sverige inom årsspannet 2013–2017. Transkriptioner av nio semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar utgör studiens empiri och har tolkats enligt den kvalitativa metodansatsen IPA. I övergången från asylprocess till att leva i papperslöshet upplever ungdomarna att de utestängs från såväl trygghet och gemenskap som rättigheter. Övergången innefattar upplevelser av total hopplöshet och självskadebeteende. Ungdomarna erfar en mängd destruktiva känslor och utvecklar strategier för att bemöta dessa. Såväl deras självbild, identitet, utvecklingsmöjligheter som framtidsvisioner påverkas negativt i och med att leva i papperslöshet. Ungdomarnas fokus på överlevnad genomsyrar studiens resultat, återvändande till Afghanistan är inte en möjlighet. Att leva i papperslöshet påverkar och definierar deras livsvärld. Ungdomarna tar stort ansvar och fattar ödesdigra beslut för att överleva. De drömmer om uppehållstillstånd och därmed om möjligheter till liv.

This study explores undocumented migrant’s access to social welfare and income support distributed by the non-profit and public sector in Stockholm. The study is conducted through interviews with representatives from the non-profit sector whose organisations and networks come in contact with undocumented migrants. According to Swedish law the social services have a responsibility to assist everyone who temporarily resides within the county. Consequently undocumented migrants have the right to assistance in acute situations. According to the testimonies given from the non-profit sector undocumented migrants have much difficulties acquiring all forms of aid from the social services. The respondents experiences show a multi-layered complex of problems giving reason for bureaucrats representing the public authority narrowing their services to undocumented migrants. The main focal points presented in this study are bureaucrats confusion regarding their own mission in relation to the migration board as well as the services restricted resources. Since undocumented migrants have difficulties claiming their rights in regard to the public sector, many turn to the non-profit sector for support. The result in the study shows that the non- profit sector functions as an informal social service bureau without the economical or legal framework to support it.

Denna uppsats undersöker sjukhuskuratorers förhållningssätt till och arbete med vuxna i papperslöshet, samt hur detta kan påverka målgruppen, socialt arbete, sjukvården och samhället i stort. Uppsatsen är kvalitativ, baserad på intervjuer med 12 sjukhuskuratorer i Sverige. Tematisk analys har genomförts på intervjuerna och Judith Butlers teorier om sårbarhet och sörjbarhet har använts för att teoretisera resultatet. Sjukhuskuratorers vård till vuxna i papperslöshet varierar mellan vård som inte kan anstå och vård efter behov. Inte alla sjukhuskuratorer vet vilken vård som kan ges. Sjukhuskuratorers erfarenhet av mötet med samt ideellt engagemang för målgruppen, ger mer behovsinriktad vård. Att vårdmängd beror på vilken sjukhuskurator vuxna i papperslöshet möter, synliggör sjukhuskuratorsrollens handlingsutrymme. Sjukhuskuratorer slussar patienter till externa stöd- och vårdsammanhang. För vuxna i papperslöshet är dessa sammanhang oftast frivilligorganisationer och religiösa samfund. Olika förståelseramar tycks verksamma. Svenska offentliga myndigheter verkar inom ett normativt ramverk, där rättighetstillgång sammanlänkas med personnummer. Ett alternativt ramverk finns inom frivilligorganisationer, religiösa samfund och däri engagerade personer. Här gäller mänskliga rättigheter. Sjukhuskuratorers arbete befäster eller utmanar dagens normativa ramar. / This thesis examines hospital social workers (HSW) approach to and work with adults in undocumentedness, and how this may affect the target group, social work, healthcare and society at large. The thesis is qualitative, based on interviews with 12 HSW in Sweden. Thematic analysis was made on the interviews and Judith Butlers’ theories on precariousness and grievability was used to theorize the result. HSW care for adults in undocumentedness varies between treatment that cannot be deferred and care as needed. Not all HSW know what care to give. HSW experience of meeting with and non-profit involvement for the target group, provides more need-oriented care. That amount of care depends on which HSW adults in undocumentedness meet, makes the work discretion in the HSW role visible. HSW refer patients for external support and care. For adults in undocumentedness available contexts for this are mainly voluntary organizations and religious communities. Different frames of understanding seems to be working. Swedish public authorities operate within a normative framework, where access to rights are linked to social security number. An alternative framework exists within voluntary organizations, religious communities and people therein involved. Here human rights are applied. HSW work consolidate or challenge today's normative framework.