Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / Pp. 203-213: Bibliography.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

This study explores undocumented migrant’s access to social welfare and income support distributed by the non-profit and public sector in Stockholm. The study is conducted through interviews with representatives from the non-profit sector whose organisations and networks come in contact with undocumented migrants. According to Swedish law the social services have a responsibility to assist everyone who temporarily resides within the county. Consequently undocumented migrants have the right to assistance in acute situations. According to the testimonies given from the non-profit sector undocumented migrants have much difficulties acquiring all forms of aid from the social services. The respondents experiences show a multi-layered complex of problems giving reason for bureaucrats representing the public authority narrowing their services to undocumented migrants. The main focal points presented in this study are bureaucrats confusion regarding their own mission in relation to the migration board as well as the services restricted resources. Since undocumented migrants have difficulties claiming their rights in regard to the public sector, many turn to the non-profit sector for support. The result in the study shows that the non- profit sector functions as an informal social service bureau without the economical or legal framework to support it.

Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted. The purpose of the study is to see if international aid projects funded by the Swedish government are able to promote a sustainable lifestyle in the Swedish population. The study has revealed the following: there is a lack of knowledge among the respondents of how the government conducts its environmental efforts; there is an interest in the environment and environmental issues among the respondents; the respondents consider environmental issues important. The investigation has also revealed that water projects have a greater tendency to promote sustainable lifestyles among the respondents because it had the greatest degree of influence on individuals’ actions. However, the investigation also showed that the action readiness for environmental behavior is generally low but that development aid for water and electricity can promote a sustainable lifestyle in the donor country in conjunction with other factors. / Regeringen har tre prioriterade biståndsteman för att bekämpa fattigdomen och för en rättvis och hållbar utveckling, dessa är: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. Jag undersöker två av fyra inriktningar under temat miljö och klimat. Inom denna studie kommer jag att undersöka hur relationen mellan satsningar på energi- och vattenprojekt och vår livsstil ter sig. En egen enkätundersökning har utförts om miljövanorna hos svenskar. Tanken är att se om internationella biståndsprojekt som Sverige bedriver främjar en hållbar livsstil genom att influera svenskarnas handlingsberedskap. Det som undersökningen har påvisat är följande: att det bland respondenterna saknas kunskap om hur regeringen bedriver sitt miljöarbete på ett internationellt plan, bland annat genom biståndsarbeten; att det hos de flesta respondenterna fanns ett miljöintresse och att miljöfrågan och miljöarbete ansågs vara viktiga; att vattenprojekt har en större benägenhet att främja en hållbar livsstil hos respondenterna eftersom det hade störst påverkan på deras handlingar; att det förekommer en svag handlingsbenägenhet för ett miljöbeteende hos respondenterna och att biståndsprojekt gällande vatten och el kan i samverkan med andra faktorer vara en faktor som främjar en hållbar livsstil inom givarlandet.

More than a decade has now passed since the concept of “gender mainstreaming” and polices addressing a gender perspective first appeared on the international agenda, yet evaluations on these policies’ implementation show that progress has been slow in the field of humanitarian assistance. As executive workers, the humanitarian field staff have in policy documents been identified as crucial actors in the “gender mainstreaming” work, however, no previous research have been found evaluating their achievements in the field. This study examines if formulated gender policies, within Swedish humanitarian organisations and agencies, are implemented and translated into action in the field. This was carried out by investigating Swedish humanitarian fieldworkers’ gender sensitiveness and experiences of working with a gender perspective in the field. The empirical material was collected from qualitative deep interviews with ten fieldworkers from four different humanitarian organisations/agencies. The interview data was then analysed by using a theoretical framework based on Gender theory, Postcolonial feminist theory and Policy implementation theory. The results show that even though most of the interviewed fieldworkers mean that they are aware of gender issues and the importance of using a gender perspective in the field, they have a general low understanding of the gender concept. An emerging “cultural sensitivity versus gender policy implementation” dilemma was valid and possibly affecting the informants’ attempts to act on formulated policies. Moreover, the method that the organisations/agencies use when educating staff on gender issues seem to have an impact on this dilemma. It became apparent that the fieldworkers underestimate their own responsibility in using a gender perspective in the field; at the same time the organisations/agencies overestimate their workers’ capacity to implement their gender policies. Much also indicate on how a still old-fashioned gender discourse is produced, and reproduced, in gender policy formulations and among the fieldworkers. In conclusion, it seems like a gap occur between the initial intention of a policy, its formulation, interpretation and the final intervention result. / Mer än ett decennium har passerat sedan begreppet "gender mainstreaming " och genus policys först dök upp på den internationella dagordningen. Trots detta visar utvärderingar att genomförandet av dessa policyer varit långsamt inom humanitärt- och katastrofbistånd. Som verkställande arbetare har personalen inom humanitär verksamhet i flera policydokument identifierats som viktiga aktörer för arbetet mot att implementera genus policys, dock har ingen tidigare forskning utvärderat deras faktiska utförande i fält. Studien undersöker huruvida svenska humanitära biståndsorganisationer- och myndigheters formulerade genuspolicys implementeras och omsätts till handling i fält. Detta görs genom att granska svenska humanitära fältarbetares genusmedvetenhet och erfarenheter av att arbeta med ett genusperspektiv i sina uppdrag. Det empiriska materialet samlades in från kvalitativa djupintervjuer med tio fältarbetare från fyra olika svenska organisationer/myndigheter. Materialet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Genusteori, Postkolonial feministisk teori och teori kring policyimplementering. Resultaten visar att även om de flesta av de intervjuade fältarbetarna säger sig vara medvetna om begreppet genus, och vikten av att använda ett genusperspektiv i fält, har de en låg förståelse för innebörden av konceptet. Ett dilemma mellan ”kulturell känslighet” och ”implementering av genuspolicys” uppkom, där organisationernas/myndigheternas utbildningsmetod av ett genustänk möjligtvis har en förstärkande inverkan. Tydligt var att fältarbetarna verkar underskattar sitt eget ansvar i att använda ett genusperspektiv i fält, samtidigt som organisationerna/myndigheterna överskattar sina anställdas förmåga att arbeta efter de formulerade policyerna. Mycket tyder också på att en fortfarande ganska otidsenlig könsdiskurs produceras och reproduceras både i formulerade genuspolicys, och bland fältarbetarna. Sammanfattningsvis verkar det som att det uppstår en klyfta mellan den initiala intentionen av en policy, dess utformning, tolkningen av denna och interventionens slutresultat.