Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat. I övrigt ligger delade meningar i begreppets innebörd. Vad som kan ses som ett hinder i implementeringen av evidenbaserad praktik är att hamna i ett tänk där klienten får anpassa sig efter organisationen och inte tvärt om. Det som möjliggör evidensbaserad praktik är ett gemensamt arbetssätt för socialarbetarna. En slutsats är att det finns en ambition om ett evidensbaserat arbetssätt men att det finns många hinder på vägen mot en evidensbaserad socialtjänst.

Denna kvalitativa studie har som syfte att öka förståelsen för vad förskolelärare anser om att barn i tidig ålder introduceras till IKT och hur detta påverkar användningen av IKT i förskolan. Gruppintervjuer och individuella intervjuer med förskolelärare har använts som datainsamlingsmetod. Genom tidigare forskning som visar polariserade argument för och emot IKT-användning hos barn, och empiriskt intervjumaterial, kommer studien fram till tre teman som tillsammans skapar en grund för studiens resultat: Moralpanik i relation till ny teknik; IKT och förskolebarns utveckling; och slutligen betydelsen av kompetens för förskolelärares yrkesutövning. Något som också analyseras i studien är evidensbaserat arbete och hur detta ser ut i förskolan. IKT är främst tänkt som en grund inför barnets fortsatta skolgång och därför används IKT som ett läromedel för barnen. En avgränsning som gjorts är att studien endast belyser förskolelärarens perspektiv på hur IKT används i förskolan, detta är på grund av etiska överväganden och svårigheten att genomföra empiriska studier med små barn.

Det sociala arbetet inom hälso‐ och sjukvården färgas idag av en new management-kultur och verksamheten förväntas vara evidensbaserad. Med denna utveckling ökar inslaget av fasta arbetsverktyg och standarder. Denna utveckling bemöts både med hurra­-rop såväl som stark kritik. Studiens syfte har varit att bidra till detta forskningsområde genom att fokusera på ett av Stockholms största sjukhus och deras arbete med kuratorernas dokumentation. Studien bygger på 3 kvalitativa intervjuer med personerna som ansvarat för satsningen kring ”dokumentationsmallen” och ”dokumentationsutbildningen”. Den empiriska redovisningen och analysen utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på standardisering. Huvuddragen från dessa visar att både inom- och utomorganisatoriska krafter ligger bakom satsningen, och även om satsningen främst ämnar påverka presentationen av kuratorsarbetet kan det förekomma viss påverkan även på kuratorernas praxis. Studien lyfter relationen mellan idén bakom satsningen, hur denna paketerats samt den möjliga inverkan som arbetet har på verksamheten och yrkesgruppen. Satsningen förväntas bidra till en ökad samverkan inom sjukhuset samt en ökad förståelse för kuratorsarbetet och kuratorns professionella identitet. Det studerade arbetet innebär också ett försök att likrikta delar av kuratorsarbetet och även om många reagerat positivt på arbetet presenteras även viss kritik och problematik kring satsningen. Studien lyfter införandet av en standard i det sociala arbetet inom hälso- och sjukvård och bidrar till den tidigare forskningen med en fördjupad bild av den eventuella påverkan detta kan ha på det sociala arbetet inom hälso-­ och sjukvård.

Depression och ångestsyndrom hör till de vanligaste psykiska sjukdomarna och medför stora aktivitetsbegränsningar inom arbete, fritid och personlig vård. Trots det finns det få litteraturstudier om arbetsterapeutiska interventioner för denna målgrupp. Syftet var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna personer med depression eller ångestsyndrom. En systematisk litteraturstudie genomfördes i Pubmed, PsycInfo, Scopus och Cinahl. Arton artiklar inkluderades. Artiklarna analyserades med stöd av Friberg (2012). Tre huvudteman identifierades: 1) Att hjälpa klienterna få ökad insikt om sin livssituation, 2) Att lära klienten hantera och förebygga symtom och 3) Aktivitet som medel i interventionen. Resultatet har betydelse för hur arbetsterapeuter kan välja, kommunicera och genomföra interventioner samt för framtida forskning. Betydelsen av val av behandlingsstrategier i interventionerna diskuterades också. / Depression and anxiety disorders are among the most common mental disorders and lead to serious activity limitations in work, leisure and self-care.  In spite of this, there are few systematic reviews on occupational therapy interventions for this client group. The study aim was to describe occupational therapy interventions for adults with depression or anxiety disorders. A systematic review was conducted in Pubmed, PsycInfo, Scopus and Cinahl. Eighteen articles were included. The articles were analyzed in accordance with Friberg (2012). Three main themes were identified: 1) To help clients gain insight into their life situation, 2) To teach clients how to manage and prevent symptoms, and 3) Occupation as means in the intervention. The findings have implications for how therapists can choose, communicate and carry out interventions as well as for future research. The importance of therapeutic strategies in the interventions was also discussed.